Kungl. Maj:ts Jaktstadga (1938:279)

1 §

Vilda däggdjur och fåglar för vilka det inte gäller någon allmän jakttid enligt jakttidsförordningen (1976:432) är fridlysta under hela jaktåret (den 1 juli-den 30 juni). Andra vilda däggdjur och fåglar är fridlysta under den tid som inte är allmän jakttid enligt jakttidsförordningen. När djur är fridlysta får de inte jagas, om inte annat följer av denna stadga. Om särskilt skydd för djurlivet inom vissa områden och om utplantering eller annat utsättande av vilt i frihet finns särskilda föreskrifter. Förordning (1981:678). 2 Denna stadga gäller i tillämpliga delar även i fråga om 1. vilda däggdjurs ungar, bon, gryt, iden och lyor, 2. bävrars boplatser och dammbyggnader, 3. vilda fåglars ungar, ägg och bon. Första stycket hindrar inte att bon, gryt, iden eller lyor genomsöks vid tillåten jakt eller att intrång då görs i dem. I fråga om bävrars boplatser och dammbyggnader gäller dock 19 § tredje stycket. Stadgan gäller inte avlivande av djur som har fångats med fångstredskap. Förordning (1981:678).

3 §

Jakt får ej bedrivas så, att villebrådet onödigtvis tillfogas lidande. Har villebråd sårats eller skadats, är den jagande skyldig att utan dröjsmål vidtaga de åtgärder som behövas för att djuret skall kunna uppspåras och avlivas. Kungörelse (1967:769). Om jaktvapen och andra jaktmedel 4 Jakt får bedrivas endast med skjutvapen, om inte annat följer av 6 eller 8 §. Vid jakt med skjutvapen får vapnet inte gillras. Förordning (1981:678).

4 a §

Jakt med skjutvapen är tillåten på följande tider av dygnet 1. under hela dygnet dels efter bäver, rödräv, grävling, mård och sådana djur som avses i 1 § jakttidsförordningen (1976:432), dels i Norrbottens län efter annat vilt än klövvilt under tiden den 1 november-utgången av februari, 2. under tiden från en timme före solens uppgång till solens nedgång dels efter älg, dels efter gäss med de undantag som anges i 2 § jakttidsförordningen, 3. under tiden från en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång efter övrigt vilt. I fråga om första stycket 3 gäller dock att dovvilt, kronvilt och rådjur får jagas efter solens nedgång endast om jakten bedrivs utan hjälp av drivande hund och endast om en hund som kan spåra skadat vilt finns att tillgå. Förordning (1981:678).

5 §

1 mom. Vid jakt får inte användas 1. mynningsladdare, 2. vapen med ljuddämpare, 3. kolsyrevapen, luftvapen eller fjädervapen, 4. armborst, pilbågar, harpunvapen, blåsrör eller andra till sin funktion liknande vapen, 5. bedövningsvapen eller andra anordningar för bedövning av vilt, 6. slätborrade skjutvapen som har större kaliber än 12 eller mindre kaliber än 36, 7. vapen av halvautomatisk eller pumprepeterande typ, 8. helautomatiska vapen, 9. ammunition laddad med svartkrut. I fråga om första stycket 7 gäller dock undantaget att ett vapen av halvautomatisk eller pumprepeterande typ får användas, om det enligt föreskrifter som meddelas av naturvårdsverket varaktigt har ändrats så att det endast kan laddas med två patroner. Förordning (1981:678). 2 mom. Naturvårdsverket skall meddela föreskrifter om vilka slag av skjutvapen och ammunition som får användas vid jakt efter olika slag av villebråd. Förordning (1983:283). 3 mom. Slätborrade skjutvapen får inte användas vid jakt efter varg, björn, järv, säl eller annat klövvilt än rådjur. Sådana vapen får inte heller användas vid jakt efter rådjur när endast hornbärande bock får jagas. Förordning (1983:283). 4 mom. Ammunition med helmantlad kula får inte användas vid jakt efter bäver, varg, björn, järv, lo, säl eller klövvilt. Förordning (1983:283).

6 §

1 mom. Endast fångstredskap av godkänd typ som inte skadar eller dödar fångat djur får användas vid jakt efter däggdjur och sådana fåglar för vilka hela jaktåret är allmän jakttid. Redskap skall vittjas minst en gång varje dygn. Fridlysta djur som råkar bli fångade i ett redskap skall genast släppas ut. Förordning (1981:678). 2 mom. Efter särskilt tillstånd får följande redskap användas som jaktredskap, om de är av godkänd typ, nämligen 1. bur eller nät vid fångst av matnyttiga fåglar för avelsändamål, 2. snara vid jakt efter räv eller ripa, 3. bur eller fälla vari levande djur används som lockmedel, 4. bur, slagnät eller liknande redskap vid jakt efter rovfågel, 5. fälla, flak, giller eller liknande redskap som dödar djuret, om jakten avser bisam, hermelin, mink, iller, frett, mård och andra mindre, pälsbärande djur. Tillstånd att använda sådant redskap som avses i första stycket 5 behövs dock inte för bekämpning av sådana djur som anges i 15 § 1 mom. första stycket jaktlagen (1938:374). Förordning (1981:678). 3 mom. 3 mom upphört att gälla genom förordning (1981:678). 4 mom.kurs/ Naturvårdsverket prövar efter samråd med lantbruksstyrelsen frågor om godkännande av sådana redskap som avses i 1 och 2 mom. Tillstånd som avses i 2 mom. meddelas av länsstyrelsen för högst tre år i sänder om inte annat följer av fjärde stycket. Tillstånd får meddelas i den omfattning och på de närmare villkor som naturvårdsverket föreskriver med hänsyn till intresset att möjliggöra viss jakt, tillgodose jaktvården eller motverka viltskador. I tillståndsbevis skall anges de villkor som skall iakttas för att hindra skada eller olägenhet av redskapets användning. Tillstånd som avses i 2 mom. meddelas av naturvårdsverket i de fall verket med stöd av 19 § första stycket eller 20 § första stycket meddelar tillstånd till jakt under viss tid eller annars medger undantag från fridlysning. Förordning (1981:678).

7 §

1 mom. För att ge möjlighet till viss jakt, tillgodose något jaktvårds- eller naturvårdsintresse eller motverka viltskador får naturvårdsverket besluta om jakt på annan tid än som avses i 4 a §. Frågor om sådan jakt efter hare prövas dock av länsstyrelsen. Förordning (1982:319). 2 mom. För vetenskapligt behov eller för sådant ändamål som anges i 1 mom. får naturvårdsverket medge undantag från 5 § 1 mom. om det finns särskilda skäl. Naturvårdsverket får under samma förutsättningar medge att sådant redskap som avses i 6 § får användas vid annan jakt än där sägs eller tillåta användning av annat jaktredskap. I fråga om tillståndsbevis gäller 6 § 4 mom. tredje stycket. Förordning (1981:678).

8 §

Bekämpning av djur som får dödas enligt 15 § 1 mom. första stycket lagen (1938:274) om rätt till jakt får ske med bekämpningsmedel som enligt förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel får säljas eller användas. Efter särskilt tillstånd, som meddelas av naturvårdsverket, får sådant bekämpningsmedel användas även för att döda fåglar som genom talrik förekomst eller av annan orsak är till sanitär olägenhet, till hinder för nyttig verksamhet eller till betydande men för jakt- eller naturvård. Bevis om tillstånd att använda bekämpningsmedel skall innehålla de villkor som naturvårdsverket finner behövliga. Förordning (1985:849).

9 §

Jakt med hjälp av bloss, lampa eller annan belysningsanordning är förbjuden. Utan hinder av första stycket får 1. fast ytterbelysning vid väg eller byggnad användas vid jakt efter vildkanin, rödräv, grävling, mink eller vildsvin, 2. handlampa användas vid jakt efter grävling med ställande hund och för jakt vid gryt eller lya eller när ett fångstredskap vittjas. Om det finns särskilda skäl får naturvårdsverket i visst fall besluta om undantag från första stycket. Förordning (1981:678).

10 §

Levande rovfågel får inte användas som hjälpmedel vid jakt. Förordning (1981:678).

11 §

1 mom. Jakt med skjutvapen får inte ske från luftfarkost, motordrivet fordon, båt försedd med inbyggd eller löstagbar motor, eller från annat motordrivet fortskaffningsmedel eller från släpfordon eller farkost som bogseras av sådant fortskaffningsmedel. Motordrivet fortskaffningsmedel får inte heller användas för att söka efter vilt eller för att spåra, förfölja, genskjuta eller hinna upp villebråd eller på annat sätt hindra det att undkomma eller för att i övrigt störa vilt, vare sig det sker vid jakt eller i annat syfte. Den jagande får dock före eller efter jakt eller under avbrott i jakt färdas med sådant fortskaffningsmedel inom ett område där han har rätt att jaga. Utan hinder av första stycket får 1. den som enligt särskilda föreskrifter har rätt att jaga eller döda säl därvid färdas i motorbåt, 2. den som efter särskilt uppdrag av miljö- och hälsoskyddsnämnden bedriver jakt använda motordrivet fordon vid jakt efter stadsduva, vildkanin eller sådana måsfåglar och kråkfåglar för vilka hela året är allmän jakttid. Naturvårdsverket får besluta om undantag från första stycket, om det behövs för att tillgodose jaktvårds- eller naturvårdsintresse eller motverka viltskador eller om det annars finns särskilda skäl. Förordning (1983:283). 2 mom. Fortskaffningsmedel som avses i 1 mom. eller motorsåg eller annan motordriven anordning får vid jakt icke utnyttjas för att avleda villebrådets uppmärksamhet från den jagande. Kungörelse (1967:769). 3 mom. Skjutvapen får inte medföras vid färd med terrängfordon. Vid färd med annat motordrivet fortskaffningsmedel får skjutvapen inte vara laddat och inte heller under färden förvaras åtkomligt för förare eller passagerare annat än i väl tillslutet fodral. Bestämmelserna om förvaring av vapen gäller dock inte vid färd inom ett område där den som medför vapnet har rätt att jaga. Första och andra styckena gäller inte bevakningspersonal, militär personal eller polis under tjänsteutövning. Länsstyrelsen får i enlighet med de föreskrifter som naturvårdsverket meddelar besluta om undantag från första och andra styckena, om det behövs för renskötseln eller för att tillgodose jaktvårds- eller naturvårdsintresse eller om det annars finns särskilda skäl. Förordning (1981:678). Om hundförbud

12 §

1 mom. I marker där det finns villebråd råder hundförbud under tiden den 1 mars-den 20 augusti. Om det behövs till skydd för en viss djurart, får länsstyrelsen meddela föreskrifter om hundförbud också under annan tid. Under förbudstiden skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras att löpa lösa i marker där förbudet råder. Har länsstyrelsen meddelat förbud enligt första stycket till skydd för en viss djurart, får dock hundar som inte driver eller förföljer sådant villebråd till vars skydd förbudet gäller användas för jakt efter annat villebråd enligt föreskrifter som meddelas av länsstyrelsen. Förordning (1981:678). 2 mom. Även under den tid då det inte råder hundförbud skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att driva eller förfölja villebråd, när de inte används vid jakt. Förordning (1981:678). 3 mom. Utan hinder av 1 och 2 mom. får hundar, som är lämpliga för ändamålet, av jakträttsinnehavaren eller med dennes medgivande användas enligt följande, 1. älghund vid jakt eller jaktträning under tiden den 21 augusti-den 31 december, 2. skällande fågelhund vid jakt eller jaktträning under tiden den 21 augusti-utgången av februari, 3. stående eller stötande hund vid jakt eller jaktträning under tiden från och med den 21 augusti eller den tidigare dag då andjakten börjar i orten till och med den 15 april samt inom Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län även från och med den 16 april till och med den 15 maj, 4. ställande hund vid jakt efter grävling under tiden den 1 augusti-den 15 februari, 5. drivande hund vid jakt eller träning för jakt efter dovvilt, kronvilt och rådjur under tiden den 1 oktober-den 31 december och efter annat vilt under tiden den 21 augusti-utgången av februari, 6. grythund dels vid jakt i gryt efter vildkanin och mink, dels vid träning i konstgryt under hela jaktåret, dels vid jakt efter rödräv och grävling under allmän jakttid, dels vid sådan jakt som företas med stöd av 15 § jaktlagen (1938:274) eller 3 § jakttidsförordningen (1976:432), 7. för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt eller för annat jaktvårdsändamål, om hunden står under förarens kontroll, 8. för sådan dressyr och tävlingsverksamhet som bedrivs enligt tillstånd som meddelas av naturvårdsverket. I fråga om första stycket gäller vidare att hund som under tiden den 21 augusti-den 30 september råkar driva dovvilt, kronvilt eller rådjur skall snarast kopplas. Förordning (1981:678). 4 mom. Vid jakt efter hare enligt 18 § 1 mom. och vid sådan jakt efter rådjur när endast hornbärande bock får jagas, får inte hund användas för annat ändamål än uppspårning av skadat vilt. Förordning (1981:678). Om jakt efter älg, rådjur, kronvilt, dovvilt och björn

13 §

1 mom. För jakt efter älg inom jaktvårdsområde och annat mark område som är registrerat som älgjaktsområde får länsstyrelsen ge tillstånd till jakt utan hinder av fridlysning. Inom område som ej är registrerat som älgjaktsområde får älgjakt icke bedrivas utom i fall som avses i 19 eller 20 § denna stadga eller i 24 § 1 mom. lagen (1938:274) om rätt till jakt. Älgjaktsområde skall omfatta markområde som har jaktlig betydelse för älgjakt. Det skall bestå av en eller flera fastigheter eller delar av fastighet och om möjligt vara sammanhängande. Älgjaktsområde bildas genom att länsstyrelsen i det län till vilket området eller större delen därav hör beslutar att registrera det som älgjaktsområde. Älgjaktsområde som har sådan storlek att det enligt för området lämpliga biologiska avskjutningsnormer kan tilldelas minst en vuxen älg per år kallas licensområde. Ansökan om registrering av älgjaktsområde skall ges in till länsstyrelsen före utgången av januari, om ej länsstyrelsen föreskriver annat. Förordning (1975:973). 2 mom. Till varje länsstyrelse är knuten en länsälgnämnd med uppgift att vara rådgivande organ åt länsstyrelsen i frågor om älgvård och i ärenden om åtgärder för att motverka älgskador. Nämnden består av åtta ledamöter som länsstyrelsen utser för högst tre år. En ledamot utses efter förslag av lantbruksnämnden, en ledamot efter förslag av skogsvårdsstyrelsen och två ledamöter efter förslag av jägarnas organisationer för länet. Av de övriga ledamöterna skall två representera frilufts- och naturvårdsintresset. En av dessa skall företräda det rörliga friluftslivet. En ledamot skall ha särskild kunskap i frågor rörande trafiksäkerhet och vilt. Bland ledamöterna utser länsstyrelsen en ordförande. Nämnden utser inom sig vice ordförande. För varje ledamot finns en personlig suppleant som utses i samma ordning som ledamoten. Vid handläggning av ärenden som kräver särskild sakkunskap får nämnden anlita lämplig person som sakkunnig. Förordning (1982:319). 3 mom. Länsstyrelsen delar in länet i älgvårdsdistrikt vars gränser i regel bör motsvara kommungränserna och kallar en representant för varje registrerat älgjaktsområde till gemensamma överläggningar inom distriktet. Genom överläggningarna, som skall hållas minst vart tredje år, skall länsstyrelsen inhämta jägarnas synpunkter i sådana frågor om älgstammens vård som är av gemensamt intresse för jägarna inom distrikten. Förordning (1982:319). 4 mom. Tidpunkten för älgjaktens början fastställes av regeringen efter förslag av statens naturvårdsverk. Förordning (1975:973). 5 mom. Jakttiden för licensområde omfattar 20 dagar i en eller flera perioder som länsstyrelsen bestämmer efter hörande av länsälgnämnden. Länsstyrelsen får efter hörande av länsälgnämnden avkorta eller förlänga jakttiden för licensområde, om det är påkallat av lokala förhållanden. Jakttiden för annat registrerat älgjaktsområde än licensområde får omfatta minst två och högst fem dagar. Efter hörande av länsälgnämnden bestämmer länsstyrelsen jakttiden med hänsyn till tillgången på älgbete, älgstammens storlek och produktivitet, älgskador och övriga förhållanden. Område som allmänheten brukar använda för friluftsändamål bör i regel undantagas från jakt under sön- och helgdag samt dag före sön- och helgdag. Förordning (1975:973). 6 mom. Skadar älg i större omfattning skog eller gröda eller föreligger påtaglig fara för sammanstötning mellan motorfordon och älg och är jakt under tid som anges i 5 mom. ej tillräcklig för att förebygga sådana olägenheter, får länsstyrelsen medge jakt även under annan tid. Sker skadegörelsen inom område för betydande lövskogsbruk, får länsstyrelsen medge jakt under hela jaktåret. Förordning (1975:973). 7 mom. Tillstånd till älgjakt inom licensområde (licens) skall avse det högsta antal djur som får fällas, bestämt med hänsyn till tillgången på älgbete, älgstammens storlek och produktivitet. Vid tillståndsgivningen skall länsstyrelsen även beakta att älgstammen inte tillåts bli för stor med hänsyn till risken för skador på gröda och skog och för trafikolyckor. Ansökan om licens inges till länsstyrelsen före utgången av januari, om ej länsstyrelsen föreskriver annat. Älgjaktsområden som ej utgör licensområden skall av länsstyrelsen tilldelas årskalv och ett vuxet djur. Länsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter för avskjutningen. Förordning (1982:319). 8 mom. Innan länsstyrelsen beslutar om registrering av älgjaktsområde, licens, tilldelning av älg inom område som avses i 7 mom. tredje stycket eller avskjutningsföreskrifter, skall länsstyrelsen höra länsälgnämnden och jaktvårdssammanslutning för länet samt ha inhämtat jägarnas synpunkter vid överläggning som avses i 3 mom. Om grunderna för tillgodogörande av kronans jakträtt är tillämpliga i fråga om mark som helt eller delvis ingår i område som avses med licens eller avskjutningsföreskrifter, skall länsstyrelsen samråda med domänverket. Förordning (1981:678). 9 mom. Statens naturvårdsverk meddelar närmare villkor för och föreskrifter om registrering av älgjaktsområden enligt 1 mom. eller beslut som avses i 3 eller 5-7 mom. Förordning (1975:973). 10 mom. I fråga om jakt efter älg i Uppsala län såvitt avser det område av Enköpings kommun som motsvarar förutvarande Fjärdhundra kommun, Kronobergs län, Västmanlands län och Norrbottens län såvitt avser området nedanför lappmarksgränsen gälla särskilda bestämmelser. Förordning (1975:973).

14 §

För jakt efter dovvilt, kronvilt eller rådjur på mark som medger lämplig vård av fast stam av sådant villebråd får länsstyrelsen i det län där marken eller större delen därav är belägen ge tillstånd till jakt under en särskild jakttid. Den för orten bestämda allmänna jakttiden skall ingå i den särskilda jakttiden. Tillstånd får ges först efter hörande av jaktvårdssammanslutning för länet och, i fall som avses i 13 § 8 mom. andra stycket, först efter samråd som där sägs. Länsstyrelsen meddelar närmare föreskrifter för avskjutningen. Ansökan om tillstånd skall ges in till länsstyrelsen före utgången av januari månad eller den senare tidpunkt som länsstyrelsen föreskriver. Ansökningen skall vara åtföljd av en karta eller beskrivning över området, om detta inte redan är känt för länsstyrelsen. Naturvårdsverket får meddela närmare föreskrifter angående omfattningen av och villkoren för licensgivningen. Förordning (1981:678).

14 a §

Polismyndigheten får låta avliva eller fånga moderlös årskalv av dovvilt, kronvilt, rådjur eller älg under tiden den 15 april-den 31 augusti och efter samråd med länsstyrelsen även under annan tid. Förordning (1981:678).

14 b §

Inom områden där det finns fasta stammar av björn får naturvårdsverket efter samråd med länsstyrelsen besluta om jakt efter ett visst antal djur, om sådan jakt är lämplig med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning. Länsstyrelsen skall höra jaktvårdssammanslutning för länet i fråga om jakten. Förordning (1981:678). Särskilda bestämmelser om vissa rovdjur

15 §