Kungörelse (1960:167) i anledning av Sveriges tillträde till den i Genève den 20 mars 1958 avslutade överenskommelsen om antagande av enhetliga regler för typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon samt för ömsesidigt erkännande av sådant godkännande

1 §

Tillverkare av utrustning eller delar till motordrivet fordon eller släpfordon (fordonsdetaljer) äger på därom hos Vägverket gjord ansökan erhålla typgodkännande av sådan i tillverkningen ingående fordonsdetalj, som överensstämmer med föreskrifterna i reglemente, vilket av Sverige antagits såsom bilaga till omförmälda överenskommelse. Förordning (1992:1470).

2 §

Meddelas typgodkännande, skall Vägverket tillika meddela sökanden tillstånd att å sådan av honom tillverkad fordonsdetalj, som överensstämmer med den godkända typen, anbringa märke, som anvisas i reglementet. Meddelas sådant tillstånd åt någon, som ej är boende inom riket, skall såsom villkor för tillståndets giltighet gälla, att han här i riket har ett hos Vägverket anmält ombud med fullmakt att svara i allt som gäller tillståndet. Erinran härom skall göras i tillståndet. Tillståndet må av Vägverket återkallas, då anledning därtill förekommer. Förordning (1992:1470).

3 §

Fordonsdetalj, som med tillstånd enligt 2 § försetts med där anvisat märke, skall i avseende å sin typ anses överensstämma med vad i fordonskungörelsen (1972:595) eller med stöd därav är föreskrivet om detaljens beskaffenhet. Vad nu sagts skall ock gälla beträffande fordonsdetalj, vilken enligt därå anbragt märke typgodkänts i främmande stat enligt reglemente, som av Sverige antagits såsom bilaga till överenskommelsen i förhållande till den främmande staten, dock endast såframt detaljen är tillverkad inom område tillhörande stat, som avses i artikel 3 av överenskommelsen. Förordning (1987:54).

4 §

På Vägverket ankommer att meddela de ytterligare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av denna kungörelse. Förordning (1992:1470).

5 §

Reglemente, som avses i 1 §, skall hållas tillgängligt hos Vägverket. Förordning (1992:1470).

6 §

Använder någon märke, som i 2 § sägs, utan vederbörligt tillstånd eller eljest i strid med vad i denna kungörelse eller med stöd av densamma föreskrivits, dömes den felande till böter, om ej gärningen eljest är i lag belagd med strängare straff. Kungörelse (1967:680).