Förordning (1979:572) med tingsrättsinstruktion

1 §

Bestämmelserna i 4--6 §§ , 7 § 1--3 samt 9, 14, 15, 28 och 29 §§ verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på tingsrätterna. Bestämmelserna i 28 och 29 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Med hovrätten avses i denna förordning den hovrätt under vilken tingsrätten hör. Om tingsrätternas beredskap för prövning av häktningsfrågor finns särskilda bestämmelser. Förordning (1988:906). Organisation m.m.

2 §

I varje tingsrätt finns en lagman. Lagmannen är administrativ chef för tingsrätten. I tingsrätterna finns också chefsrådmän, rådmän, fastighetsråd, tingsfiskaler, tingsnotarier och andra anställda. Om inte annat anges, skall vad som föreskrivs i denna förordning om rådman också tillämpas på chefsrådman. Förordning (1990:463).

3 §

Regeringen beslutar om indelning av en tingsrätt i avdelningar. Chef för en avdelning är lagmannen eller en chefsrådman. Förordning (1990:463).

4 §

Den som är chef för en avdelning leder och övervakar arbetet på denna samt fördelar tjänstgöringen i rätten efter samråd med domarna på avdelningen. Förordning (1990:463).

5 §

har upphävts genom förordning (1990:463).

6 §

Vid var och en av Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter finns en administrativ enhet, som förestås av en chef. Förordning (1990:463).

7 §

Ordförande i fastighetsdomstol leder och övervakar verksamheten i fastighetsdomstolen. Förordning (1990:463).

8 §

Lagmannen skall se till att tingsfiskalerna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning och ge vitsord över deras tjänstgöring. Förordning (1990:463).

9 §

Lagmannen skall, med beaktande av notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöring, se till att tingsnotarierna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning. Förordning (1990:463). Arbetsordning m. m.

10 §

Grunderna för fördelningen av göromålen och de övriga bestämmelser som behövs för verksamheten i tingsrätten skall framgå av arbetsordningen. Domstolsverket meddelar allmänna råd om utformningen av arbetsordningarna. Förordning (1990:463).

11 §

Domargöromålen fördelas på rotlar. Vid fördelningen av mål på rotlarna tilldelas mål av viss beskaffenhet (specialmål) i första hand en eller flera bestämda rotlar. Vilka mål som är specialmål bestäms i arbetsordningen. Bestämmelserna om mål i första stycket skall också tillämpas på ärenden.

12 §

Varje lagman, rådman och tingsfiskal skall ha en rotel. Om det finns särskilda skäl, får tingsrätten bestämma att en viss domare inte skall ha någon rotel. Förordning (1990:463).

13 §

Vid fördelningen av målen och ärendena på rotlarna skall det iakttas att 1. arbetsbördan såvitt möjligt blir lika stor för alla domare, 2. ett mål eller ärende som har samband med ett annat mål eller ärende tilldelas samma rotel som det andra målet eller ärendet. Fördelningen av domargöromålen skall ske på ett sådant sätt att arbetsuppgifter inte tilldelas en tingsfiskal i större omfattning än som är lämplig med hänsyn till fiskalens erfarenhet av tjänstgöring i domstol. Sådana arbetsuppgifter, som kräver särskild erfarenhet, får inte tilldelas en fiskal. Förordning (1990:463).

14 §

Lagmannen meddelar de närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av arbetsordningen. Förordning (1990:463).

15 §

Lagmannen delar in domarna och fastighetsråden till tjänstgöring inom tingsrätten. Vid indelningen skall det tillses att domarna vinner erfarenhet av olika slag av mål och ärenden. Vid Stockholms tingsrätt skall två av chefsrådmännen, vid sidan av dömande uppgifter, biträda lagmannen med administrativa göromål. Dessa chefsrådmän skall inte vara chef för en avdelning. Indelning skall ske för en bestämd tid. Förordning (1991:810).

16 §

Om det finns särskilda skäl, får lagmannen besluta om tillfälliga avvikelser från vad som har föreskrivits med stöd av 10 eller 15 §. Förordning (1990:463). Handläggningen av målen m. m.

17 §

Rotelinnehavaren svarar för handläggningen av de mål och ärenden som har tilldelats roteln.

18 §

Lagmannen får förordna tingsnotarier och andra anställda, som har tillräcklig kunskap och erfarenhet, att på eget ansvar utföra följande göromål. ___________ Göromål Särskilda föreskrifter ____________ 1. utfärda stämning sedan en lag- faren domare beslutat om stämning, 2. vidta de åtgärder som ankommer på rätten eller domaren i samband med delgivningar, 3. underteckna och expediera Förordnanden för andra an- kallelser, förelägganden, förord- ställda än tingsnotarier nanden och andra meddelanden, får inte innefatta rätt att underteckna kallelser enligt lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m. m. 4. underteckna och expediera Förordnanden för andra an- skrivelser, underrättelser, ställda än tingsnotarier kungörelser och uppgifter som får inte innefatta göro- rätten eller domaren skall utfärda mål som enligt särskilda eller avge i samband med domar bestämmelser ankommer på eller beslut, någon som är lagfaren. 5. vidta de åtgärder som ankommer på rätten eller domaren sedan det har avgjorts att talan mot en dom eller ett beslut har fullföljts på föreskrivet sätt och inom rätt tid, 6. ta emot häktningsframställningar, anmälningar enligt 24 kap. 17 och

19 §

§ rättegångsbalken och framställ- ningar om åtgärd enligt 24 kap. 20 § rättegångsbalken, 7. utföra andra arbetsuppgifter som inte enligt lag eller annan författ- ning måste utföras av någon som är lagfaren, i den utsträckning lagmannen bestämmer. Förordning (1990:463). 18 a § Lagmannen får förordna domstolsbiträden, som har vunnit tillräcklig kunskap och erfarenhet och som har genomgått av domstolsverket föreskriven utbildning, att på eget ansvar handlägga mål och ärenden enligt följande. __________ Göromål Särskilda föreskrifter __________ 1. inskrivningsärenden, Förordnandet får inte avse handläggning av inskrivningsärenden som rör lagfartssammanträden, lagfarter på grundval av protokoll från sådana sammanträden, rättelser enligt

19 kap. Förordnanden för domstolsbiträden får inte avse mål eller ärenden som är

18 b §

har upphävts genom förordning (1990:463).

18 c §

har upphävts genom förordning (1990:463).

18 d §

har upphävts genom förordning (1990:463).

18 e §

har upphävts genom förordning (1990:463).

19 §

Lagmannen får förordna en tingsnotarie, som har tillräcklig erfarenhet och i övrigt bedöms vara lämplig, att på eget ansvar utföra domargöromål enligt följande. ____________ Minsta tjänstgöringstid för Göromål förordnande ------------------------------------------------------------------------ Sex månader 1. handlägga inskrivningsärenden, göra upplägg i fastighetsboken för nybildade fastigheter eller erforderliga ändringar i inskrivningsregistret med anledning av uppgifter från lantmäterimyndighet beträffande ändringar i fastighetsregistret, lämna dagsgodkännande enligt 38 § inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061) och vidta de åtgärder som enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ankommer på inskrivningsmyndighet. Tingsnotarien får dock inte handlägga inskrivningsärenden som rör lagfartssammanträden, lagfarter på grundval av protokoll från sådana sammanträden, rättelser enligt

20 §

Om det finns särskilda skäl får lagmannen, med beaktande av 19 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena, förordna en tingsnotarie 1. som inte uppfyller kravet på minsta tjänstgöringstid i 19 § att utföra sådana domargöromål som avses i 19 § första stycket 1--5, 2. som har tjänstgjort i tingsrätt i minst sex månader och inte uppfyller kravet på minsta tjänstgöringstid i 19 § att utföra sådana domargöromål som avses i 19 § första stycket 6--9 och 11, 3. som har tjänstgjort minst ett år att utföra domargöromål i vidare omfattning än som anges i 19 §. Förordning (1993:174).

21 §

När tingsrätten är domför med tre lagfarna domare gäller följande. Ordföranden skall vara ordinarie domare i tingsrätten eller, efter ett förordnande av regeringen, uppehålla en tjänst som lagman eller chefsrådman. Om det behövs får hovrätten förordna en ordinarie domare i hovrätten eller i en annan tingsrätt att tjänstgöra som ordförande. Minst en ytterligare ledamot skall inneha eller ha innehaft en ordinarie domartjänst eller, efter ett förordnande av regeringen, uppehålla eller ha uppehållit en tjänst som lagman eller rådman. Denna ledamot kan också vara hovrättsassessor eller kammarrättsassessor eller ha tjänstgjort som adjungerad ledamot i hovrätt eller kammarrätt minst nio månader och bedömts vara lämplig att förordnas till assessor. En tingsfiskal får delta i rätten, om det inte är fråga om handläggning av sådana mål och ärenden som avses i 13 § andra stycket andra meningen. Om det finns särskilda skäl får lagmannen, med beaktande av 19 § första stycket första meningen samt andra stycket, förordna en tingsnotarie som har tjänstgjort minst ett år att delta i rätten vid enstaka tillfällen. Förordnande för en tingsnotarie skall företrädesvis avse mål om penningfordran eller domstolsärenden. Förordning (1990:463). 21 a § betecknas 22 § genom förordning (1990:463).

22 §

Om det behövs för att kunskaper om ett särskilt rättsområde skall finnas i rätten får, utöver vad som gäller på grund av andra bestämmelser i denna förordning, för tjänstgöring vid en huvudförhandling där flera lagfarna domare deltar förordnas 1. den som innehar eller har innehaft ordinarie domartjänst eller den som efter ett förordnande av regeringen har uppehållit en tjänst som lagman eller rådman, 2. den som har förordnats till hovrättsfiskal eller kammarrättsfiskal och som därefter har tjänstgjort under sammanlagt minst ett år som tingsfiskal, länsrättsfiskal, rådman eller lagman, 3. en åklagare, 4. en lagfaren professor eller docent i ett rättsvetenskapligt ämne, 5. en ledamot av Sveriges advokatsamfund, 6. den som förut har varit adjungerad. En ledamot som förordnats enligt första stycket får inte tjänstgöra som ordförande. Förordning (1990:463).

23 §

Lagmannen eller en chefsrådman bör delta när ett mål eller ärende avgörs, om det finns särskilda skäl för det med hänsyn till målets eller ärendets beskaffenhet. Tillkännagivanden om domstolssammanträden m. m.

24 §

För varje dag då det hålls sammanträde för huvudförhandling eller andra sammanträden skall tingsrätten upprätta en förteckning över de mål och ärenden som har utsatts till förhandling (uppropslista). På uppropslistan skall det för varje mål och ärende eller grupp av mål eller ärenden anges när förhandlingen beräknas börja. Under rättegångsdagen skall uppropslistan hållas tillgänglig på rättens kansli och vara anslagen på lämplig plats i anslutning till den lokal där rätten sammanträder. Uppropslistan för en huvudförhandling skall vara tillgänglig för allmänheten på rättens kansli senast den helgfria dagen närmast före rättegångsdagen.

25 §

Om det behövs, skall tingsrätten i förväg ge tillkänna när sammanträden för huvudförhandling skall hållas utanför kansliorten.

26 §

Tingsrätten får begränsa den tid då inskrivningsmyndigheten lämnar muntliga upplysningar om innehållet i inskrivningsregister, fastighetsböcker eller andra handlingar som förvaras hos inskrivningsmyndigheten till lägst tre timmar varje arbetsdag. Förordning (1990:463). Handläggningen av administrativa ärenden m. m.

27 §

Administrativa ärenden avgörs av tingsrätten i plenum eller kollegium, av lagmannen eller på avdelning. Plenum skall finnas i samtliga tingsrätter utom Stockholms tingsrätt. Kollegium skall finnas i Göteborgs och Malmö tingsrätter. Förordning (1991:810).

28 §

Plenum består av lagmannen som ordförande samt alla som är eller innehar förordnande att vara rådman, fastighetsråd eller tingsfiskal.

29 §

Kollegium består av lagmannen som ordförande, tre av chefsrådmännen samt chefen för den administrativa enheten. För varje annan ledamot än lagmannen och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en chefsrådman. Ledamöterna och ersättarna utses av plenum. De skall vara anställda hos och tjänstgöra i tingsrätten. De skall utses för högst ett år i sänder. Förordning (1981:560).

30 §

I tingsrätter som har plenum men inte kollegium avgörs i plenum ärenden som avser 1. viktigare frågor om tingsrättens organisation eller arbetsformer, 2. arbetsordningen, 3. yttranden i lagstiftningsfrågor, 4. förslag till domstolsverket angående anslagsframställning, 5. frågor som lagmannen hänskjuter till plenum. Förordning (1991:810).

31 §

I tingsrätter där det finns kollegium avgörs de ärenden som avses i 30 § 1--4 i kollegium.

32 §

Innan tingsrätten beslutar om arbetsordning skall den samråda med den eller de åklagarmyndigheter som berörs. Förordning (1990:463).

33 §

I de tingsrätter som är indelade i avdelningar får lagmannen besluta att ärenden som avser yttranden i lagstiftningsfrågor skall avgöras på avdelning i den sammansättning som lagmannen bestämmer.

34 §

Ärenden, som inte skall avgöras i plenum eller i kollegium eller på avdelning, avgörs av lagmannen. Lagmannen får uppdra åt någon annan som är anställd vid tingsrätten att i sitt ställe avgöra ärenden som inte är av sådant slag att de bör avgöras av lagmannen. Sådana ärenden som avses i 18 § och 19--21 §§ får lagmannen uppdra åt chefsrådman att avgöra i enlighet med av lagmannen meddelade riktlinjer. Lagmannen får hänskjuta ärenden till kollegium eller, vid en tingsrätt som har plenum men inte kollegium, till plenum. Förordning (1993:174).

35 §

I ärenden som handläggs i plenum eller i kollegium är tingsrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Ett ärende får avgöras i lagmannens frånvaro endast om det inte tål uppskov. Förordning (1986:1092).

36 §

Administrativa ärenden avgörs efter föredragning om inte tingsrätten bestämmer annat. Föredragningen fullgörs av den som tingsrätten utser. Förordning (1986:1092).

37 §

Tingsrättens beslut i administrativa ärenden får överklagas hos domstolsverket, om inte annat är särskilt föreskrivet. Domstolsverkets beslut i ett överklagat ärende i fråga om tillsättande av tjänster får inte överklagas. Tingsrättens beslut i fråga om vikariat på tjänst som lagman, chefsrådman eller rådman får överklagas hos tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Förordning (1988:906). Tjänstetillsättning m. m.

38 §

Lagmännen i Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter utnämns av regeringen efter anmälan av Domstolsverket. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:917).

39 §

Andra lagmän än de som anges i 38 § samt rådmän och fastighetsråd utnämns av regeringen efter förslag av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Informationsskyldigheten enligt 6 § anställningsförordningen (1994:373) fullgörs av Domstolsverket. Information skall alltid lämnas i cirkulär till samtliga myndigheter inom Domstolsverkets verksamhetsområde. Ansökningshandlingarna ges in till Domstolsverket. Förordning (1994:917).

39 a §

Tjänsterna som fastighetsråd är inrättade gemensamt för de tingsrätter som är fastighetsdomstol eller vattendomstol. Domstolsverket beslutar vid vilken tingsrätt ett fastighetsråd företrädesvis skall ha sin tjänstgöring förlagd och vid vilka tingsrätter fastighetsrådet därutöver i första hand skall tjänstgöra. De tingsrätter som berörs bestämmer hur fastighetsrådets tjänstgöring skall fördelas mellan tingsrätterna. Om tingsrätterna inte kan enas, avgörs frågan av den hovrätt under vilken den tingsrätt hör vid vilken fastighetsrådet företrädesvis skall tjänstgöra. Om det finns särskilda skäl, får domstolsverket besluta att ett fastighetsråd skall tjänstgöra även vid andra tingsrätter. Förordning (1990:463).

40 §

I Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter utses ordföranden i fastighetsdomstolen av tingsrätten. I de övriga tingsrätterna utses ordföranden i fastighetsdomstolen av hovrätten. I Stockholms tingsrätt utses ordförande i vattendomstolen av tingsrätten. I de övriga tingsrätterna utses ordförande i vattendomstolen av hovrätten. Förordning (1985:770).

40 a §

Chef för den administrativa enheten vid Stockholms tingsrätt är en kanslichef. Tjänsten som kanslichef tillsätts av regeringen efter anmälan av tingsrätten. Förordning (1990:3).

41 §

Tingsfiskal förordnas av hovrätten. Ett sådant förordnande får meddelas en hovrättsfiskal. Ett förordnande som tingsfiskal får också meddelas den som under minst sex månader har utfört en hovrättsfiskals arbetsuppgifter och som har vunnit tillräcklig erfarenhet av tjänstgöring i allmän domstol. Domstolsverket bestämmer hur många tingsfiskaler som skall finnas anställda vid en tingsrätt. Domstolsverket får överlämna till hovrätten eller tingsrätten att besluta detta. Vid förordnande av tingsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§ anställningsförordningen (1994:373). Förordning (1994:917).

41 a §

Förordnande för en hovrättsassessor att utföra domargöromål i en tingsrätt enligt 54 § andra stycket förordningen (1979:569) med hovrättsinstruktion meddelas av hovrätten. Förordning (1986:102).

42 §

Tjänster som tingsnotarie tillsätts av domstolsverket enligt föreskrifter i notarieförordningen (1990:469). Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en tjänst som tingsnotarie. Förordning (1990:463).

42 a §

Att endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva en tjänst som domare följer av 11 kap. 9 § regeringsformen. Förordning (1988:906).

43 §

En tingsnotarie är skyldig att tjänstgöra som tingsnotarie vid andra tingsrätter än den han hör till. I fråga om förordnanden vid tingsrätter på annan ort är skyldigheten begränsad till en tid av sammanlagt tre månader. Sådana förordnanden meddelas av domstolsverket. Innan ett förordnande meddelas skall domstolsverket samråda med tingsnotarien och de domstolar som berörs.

44 §