Förordning (1985:835) om kemiska produkter

1 §

Termer och begrepp som används i lagen (1985:426) om kemiska produkter har samma betydelse i denna förordning. Med tillverkare avses i denna förordning också den som för vidare överlåtelse i eget namn förpackar, packar om eller ändrar namn på en kemisk produkt utan att ha importerat eller tillverkat produkten.

2 §

Kemikalieinspektionen får föreskriva att bestämmelserna i 5, 8, 9 och 11 §§ lagen (1985:426) om kemiska produkter skall tillämpas även på en vara som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt och på grund av sina egenskaper kan befaras medföra skada på människor eller i miljön. Den som yrkesmässigt hanterar eller importerar en sådan vara som avses i första stycket skall, även om en särskild föreskrift inte har meddelats, iaktta vad som föreskrivs i 5 och 8 §§ lagen om kemiska produkter. Förordning (1993:1291).

3 §

Lagen (1985:426) om kemiska produkter skall inte tillämpas på tobaksvaror. I fråga om kemiska produkter som omfattas av lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. skall lagen om kemiska produkter tillämpas endast om produkten har hälso- eller miljöfarliga egenskaper som beror på annat kemiskt ämne än etanol. Förordning (1994:1597).

3 a §

Denna förordning skall inte tillämpas på kosmetiska och hygieniska produkter. För sådana produkter gäller förordningen (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter. Förordning (1993:1291).

4 §

Ytterligare föreskrifter beträffande vissa kemiska produkter m.m. finns i 1. förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel, 2. förordningen (1985:837) om PCB m.m. och förordningen (1998:122) om bortskaffande av PCB m.m., 3. förordningen (1985:838) om motorbensin, 4. förordningen (1985:839) om kadmium, 5. förordningen (1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m., 6. förordningen (1996:971) om farligt avfall, 7. förordningen (1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar, 8. förordningen (1986:683) om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon, 9. förordningen (1989:974) om miljöfarliga batterier, 10. förordningen (1995:636) om ämnen som bryter ned ozonskiktet, 11. förordningen (1991:1289) om vissa klorerade lösningsmedel, 12. förordningen (1991:1290) om vissa kvicksilverhaltiga varor, 13. förordningen (1995:701) om gränsöverskridande transporter av avfall, 14. förordningen (1993:1268) om spillolja, 15. förordningen (1995:555) om HFC. Vidare finns särskilda bestämmelser om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m. Förordning (1998:124). Försiktighetsmått

5 §

Kemikalieinspektionen får meddela ytterligare föreskrifter om försiktighetsmått enligt 5 § lagen (1985:426) om kemiska produkter. I fråga om transport av kemiska produkter meddelas dock sådana föreskrifter som avses i första stycket av respektive transportmyndighet enligt förordningen (1982:923) om transport av farligt gods efter samråd med Kemikalieinspektionen. Förordning (1993:1291). Bedömning av hälso- eller miljöfarlighet

6 §

Den som yrkesmässigt tillverkar eller importerar en kemisk produkt skall bedöma produktens inneboende egenskaper från hälso- och miljöskyddssynpunkt. Han skall härvid bl.a. utreda 1. vilka ämnen som kan ge produkten farliga egenskaper, 2. arten och graden av de farliga egenskaperna, 3. vilka åtgärder som behövs för att skydda hälsa och miljö vid hanteringen, 4. vilka åtgärder som behövs för att ta hand om avfall från produkten.

7 §

Kemikalieinspektionen meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs i fråga om bedömningar och utredningar enligt 6 § lagen (1985:426) om kemiska produkter. Förordning (1993:1291).

8 §

Kemiska produkter delas in i livsfarliga produkter och mycket farliga produkter för tillämpningen av 17-24 §§. Kemikalieinspektionen meddelar närmare föreskrifter om vilka kemiska produkter som skall anses som livsfarliga eller mycket farliga. Förordning (1994:1532).

9 §

har upphävts genom förordning (1994:1532). Kunskapskrav

10 §

Kemikalieinspektionen skall meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av 7 § lagen (1985:426) om kemiska produkter. Förordning (1993:1291). Produktinformation

11 §

Kemikalieinspektionen skall meddela de föreskrifter om produktinformation som behövs för tillämpningen av 8 § lagen (1985:426) om kemiska produkter. Förordning (1993:1291). Produktregister

12 §

Kemiska produkter som yrkesmässigt tillverkas i eller importeras till Sverige skall registreras i produktregistret i enlighet med föreskrifterna i 13-14 §§. Produktregistret förs av Kemikalieinspektionen.

13 §

Varje kemisk produkt som kan hänföras till något av de varuslag som anges i bilaga till denna förordning skall anmälas till Kemikalieinspektionen för registrering i produktregistret. Anmälan skall göras av tillverkaren eller, i fråga om en kemisk produkt som är importerad, av importören. Om det är godtagbart från hälso- och miljöskyddssynpunkt får Kemikalieinspektionen i särskilda fall medge att en handelsagent fullgör anmälningsskyldighet i stället för en importör. Den som årligen tillverkar eller importerar mindre än 100 kilogram av en kemisk produkt behöver inte anmäla produkten, om inte Kemikalieinspektionen föreskriver annat.

14 §

Anmälningsskyldighet inträder när en kemisk produkt tillverkas eller importeras.

15 §

Kemikalieinspektionen meddelar de ytterligare föreskrifter som behövs i fråga om produktregistret. Kemikalieinspektionen får föreskriva avsteg från eller för särskilt fall medge undantag från föreskrifterna i 12-14 §§.

15 a §

har upphävts genom förordning (1993:1291). Uppgiftsskyldighet i övrigt

16 §

Kemikalieinspektionen får meddela ytterligare föreskrifter för tillämpningen av 9 § lagen (1985:426) om kemiska produkter. Förordning (1993:1291).

16 a §

Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter i fråga om förhandsanmälan enligt 10 § lagen (1985:426) om kemiska produkter. Förordning (1991:1392). Tillstånd m.m.

17 §

Tillstånd som avses i 11 § lagen (1985: 426) om kemiska produkter krävs för 1. yrkesmässig import av livsfarliga kemiska produkter från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen, 2. yrkesmässig överlåtelse av livsfarliga eller mycket farliga kemiska produkter, 3. annan än yrkesmässig import av livsfarliga eller mycket farliga kemiska produkter från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen, 4. annan än yrkesmässig hantering av livsfarliga eller mycket farliga kemiska produkter. Förordning (1995:210).

18 §

Föreståndare för institution eller motsvarande vid universitet eller högskola eller för sådant undersökningslaboratorium, forskningsinstitut eller liknande som ägs eller får stöd av staten, landstinget eller kommunen, får utan tillstånd enligt 17 § 1 importera livsfarliga kemiska produkter som behövs för verksamheten. Tillstånd till import av livsfarliga kemiska produkter krävs inte heller för den som enligt läkemedelslagen (1992:859) är behörig att tillverka läkemedel i allmänhet. Förordning (1992:1229).

19 §

Tillstånd enligt 17 § 2 krävs inte för den som enligt 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. har rätt att driva detaljhandel med läkemedel. Tillstånd enligt 17 § 3 och 4 får lämnas endast till den som har fyllt 18 år och som behöver produkterna för ett konstnärligt, tekniskt, vetenskapligt eller liknande ändamål. Förordning (1996:1167).

20 §

Fråga om tillstånd enligt 17 § prövas, om sökanden bedriver rörelse, av länsstyrelsen i det län där rörelsen bedrivs och annars av länsstyrelsen i det län där sökanden är bosatt. Tillstånd får gälla under högst fem år och får förenas med villkor.

21 §

Tillstånd enligt 17 § får helt eller delvis återkallas om tillståndshavaren åsidosätter vad som åligger honom enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter eller föreskrift som meddelats med stöd av lagen eller enligt villkor som förenats med tillståndet. Återkallelse får också ske om tillståndshavaren av annat skäl bedöms som olämplig att ha hand om sådana kemiska produkter som tillståndet avser. Innan länsstyrelsen återkallar ett tillstånd skall tillståndshavaren få tillfälle att yttra sig. Om det är lämpligt får länsstyrelsen, i stället för att återkalla tillståndet, ge tillståndshavaren tillfälle att vidta rättelse.

22 §

Livsfarliga eller mycket farliga kemiska produkter får inom riket överlåtas endast till den som skall använda dem yrkesmässigt eller som har tillstånd för annan hantering. Den som överlåter sådana produkter skall föra anteckningar om försäljningen enligt föreskrifter som meddelas av Kemikalieinspektionen.

23 §

En livsfarlig kemisk produkt får inte tas om hand på sätt som avses i 8 § första stycket 2 tullagen (1987:1065) av annan än den som får importera en sådan produkt. I övrigt gäller i fråga om oförtullade kemiska produkter lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. Kemikalieinspektionen bestämmer hur det skall förfaras med en livsfarlig kemisk produkt som inte kan försäljas enligt 3 § lagen. Förordning (1991:1276).

24 §

Kemikalieinspektionen får, om det finns särskilda skäl, föreskriva att bestämmelserna i 17-23 §§ skall tillämpas också på en kemisk produkt som inte anses som livsfarlig eller mycket farlig. Kemikalieinspektionen får, om det finns särskilda skäl, föreskriva om avsteg från eller för särskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 17-23 §§. Förordning (1994:1532).

25 §

Kemikalieinspektionen får meddela ytterligare föreskrifter enligt 11 § lagen (1985:426) om kemiska produkter såvitt avser krav på tillstånd eller särskilt villkor för hantering, import eller export av en kemiska produkt. Förordning (1995:952).

25 a §

Kemikalieinspektionen får meddela föreskrifter om sådana förbud som behövs till följd av rådets förordning (EEG) nr 2455/92 av den 23 juli 1992 om export och import av vissa farliga kemikalier4 och rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar). Förordning (1995:1093). Tillsyn

26 §

Den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen (1985:426) om kemiska produkter och över föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall utövas av följande myndigheter inom nedan angivna områden. ___________ Tillsynsmyndighet Tillsynsområde ___________ Kemikalieinspektionen Tillsyn över tillverkare, importörer och andra leverantörer Tillsyn i övrigt som inte skall utövas av följande andra myndigheter Statens naturvårdsverk Skydd för den yttre miljön i samband med yrkesmässig hantering av kemiska produkter Tillsyn över tillverkare, importörer och andra leverantörer av drivmedel och bränslen Arbetarskyddsstyrelsen Skydd mot ohälsa och olycksfall i arbetsmiljön i samband med yrkesmässig hantering av kemiska produkter Boverket Tillsyn i fråga om föreskrifter meddelade med stöd av 30 § 2 Statens livsmedelsverk Tillsyn i fråga om föreskrifter meddelade med stöd av 30 § 3 Regional och lokal tillsyn utövas såvitt gäller arbetsmiljön av yrkesinspektionen och såvitt gäller Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt, i frågor som inte tillhör yrkesinspektionens område, av generalläkaren. Sådan tillsyn utövas såvitt gäller material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och i fråga om nappar av Livsmedelsverket. En sådan kommunal nämnd som utövar tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511) skall biträda vid särskild provtagning och undersökning som Livsmedelsverket bestämmer. I övrigt utövar länsstyrelsen den närmare tillsynen inom länet och den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet den omedelbara tillsynen inom varje kommun. Tillsynsmyndigheterna skall när det är påkallat samarbeta i tillsynsarbetet. Förordning (1995:1093).

26 a §

Kemikalieinspektionen utövar tillsynen över efterlevnaden av rådets förordning (EEG) nr 2455/92 av den 23 juli 1992 om export och import av vissa farliga kemikalier. Kemikalieinspektionen är den ansvariga myndighet som avses i artikel 3 i rådets förordning (EEG) nr 2455/92. Förordning (1996:819).

27 §

En statlig tillsynsmyndighet skall göra anmälan till Konsumentombudsmannen om myndigheten från hälso- och miljöskyddssynpunkt finner att det finns skäl för ingripande enligt marknadsföringslagen (1995:450) mot marknadsföringen av en kemisk produkt. Andra myndigheter än Kemikalieinspektionen skall samråda med inspektionen innan anmälan görs. Förordning (1995:1347).

28 §

En tillsynsmyndighets kostnader för provtagning och undersökning av prov skall ersättas av den vars verksamhet provtagningen och undersökningen avser. Föreskrifter om i vilken utsträckning och enligt vilka villkor kostnaderna skall ersättas meddelas av Kemikalieinspektionen eller, i fråga om provtagning och undersökning av material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och av nappar, av Statens livsmedelsverk. Den som döms till ansvar enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter skall ersätta sådana kostnader för provtagning och undersökning av prov som varit skäligen påkallade. Förordning (1994:1532).

28 a §

Även annan verksamhet hos Statens livsmedelsverk enligt denna förordning än sådan som avses i 28 § skall finansieras genom avgifter enligt föreskrifter som meddelas av Livsmedelsverket. Förordning (1993:1291). Vissa bemyndiganden m.m.

29 §

Kemikalieinspektionen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Kemikalieinspektionen får också meddela föreskrifter om hantering, import och export av kemiska produkter för verkställigheten av rådets förordning (EEG) nr 2455/92 av den 23 juli 1992 om export och import av vissa farliga kemikalier. Förordning (1995:1093).

30 §

Följande myndigheter får efter samråd med Kemikalieinspektionen och på följande villkor meddela sådana föreskrifter som avses i 2, 5, 11, 16, 25 och 29 §§. 1. Statens naturvårdsverk, om det finns skäl med hänsyn särskilt till skyddet av den yttre miljön. 2. Boverket, i fråga om byggprodukter, om det behövs till skydd för inomhusmiljön. 3. Statens livsmedelsverk, i fråga om material och produkter som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel och i fråga om nappar. Förordning (1994:1532).

31 §

Innan annan myndighet än sådan transportmyndighet som avses i 5 § andra stycket meddelar förbud eller föreskrifter som har betydelse för transporter skall samråd ske med vederbörande transportmyndighet enligt förordningen (1982:923) om transport av farligt gods. Avgifter för vissa ärenden

31 a §

Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt denna förordning i de fall som framgår av tredje stycket. Om det särskilt är föreskrivet om avgift för prövning m.m. gäller i stället de föreskrifterna. För avgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas. Ärendeslag Avgiftsklass Tillstånd som krävs enligt 17 § 1 3 17 § 2 3 17 § 3 2 17 § 4 2 Förordning (1996:819). Ansvar

32 §

Bestämmelser om ansvar och förverkande på grund av överträdelser av denna förordning eller föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen finns i lagen (1985:426) om kemiska produkter. Besvär

33 §

Ett beslut enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter eller villkor som har fattats av en kommunal nämnd som avses i 26 § får överklagas hos länsstyrelsen. Ett beslut av yrkesinspektionen får överklagas hos Arbetarskyddsstyrelsen. Förordning (1991:1631).

34 §

Beslut som en länsstyrelse eller en central förvaltningsmyndighet i det särskilda fallet meddelat enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller om ett sådant beslut meddelats enligt föreskrifter som beslutats med stöd av lagen. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra beslut som en länsstyrelse eller en central förvaltningsmyndighet har meddelat med stöd av bemyndigande enligt lagen om kemiska produkter eller denna förordning får överklagas hos regeringen. För tillvaratagande av konsumentintresset får ett sådant beslut överklagas av en sammanslutning av konsumenter samt av en organisation som är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet eller en motsvarande organisation på arbetsgivarsidan. Förordning (1995:210).

35 §