Tullförordning (1987:1114)

1 §

Vad som sägs i denna förordning om tull och annan skatt gäller även avgifter som skall tas ut för varor vid införsel. Definitioner m. m.

2 §

I denna förordning förstås med hemtagning: att ta hand om och i övrigt förfoga över varor med stöd av tillstånd enligt 4 § 1 eller 4 § 2, hemtagare: den som fått tillstånd till hemtagning, godkänd mottagare: den som fått tillstånd enligt 4 § 3, transportmedel: anordning som är inrättad för färd på eller i vatten, på marken eller i luften, fartyg: transportmedel som är inrättat för färd på eller i vatten och svävare när den framförs över vatten, fordon: transportmedel som är inrättat för färd på marken och inte löper på skenor samt svävare när den framförs över marken, luftfartyg: flygplan, helikopter, luftballong och liknande transportmedel, container: transportanordning enligt 2 § containerlagen (1980:152), tullplats: plats där det finns lokal tullmyndighet, transitering: försändning av varor som står under tullkontroll genom tullområdet eller mellan orter inom detta. I övrigt har beteckningar i denna förordning samma betydelse som i tullagen (1987:1065). Förordning (1991:1297).

2 a §

Vad som i denna förordning sägs om tulldeklarationer och andra handlingar eller uppgifter gäller även för uppgifter som lämnas genom överföring av elektroniska dokument till tulldatasystemet med stöd av tillstånd enligt 12 a § tullagen (1987:1065). Förordning (1990:180). Förenklade förfaranden m.m. Förtullning av vissa tull- och skattefria varor

3 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva att tull- och skattefria varor inte behöver anmälas till förtullning, om det kan ske utan risk för att föreskrifter som gäller för införseln eftersätts. Förenklade förfaranden vid förtullning

4 §

Tillstånd att tillämpa ett förenklat förfarande enligt 8 § första stycket 2 tullagen (1987:1065) kan ges till 1. importör för hemtagning för egen räkning, 2. företag som godkänts som ombud enligt 13 § tullagen för hemtagning för annans räkning, 3. importör för ett förfarande för godkänd mottagare. Förordning (1991:1297).

5 §

Tillstånd att tillämpa ett förenklat förfarande enligt 4 § får efter ansökan lämnas den som betalar tull och annan skatt enligt 26 § tullagen (1987:1065) samt bedriver sin verksamhet så att tullverket kan utöva tillsyn över verksamheten. Ett sådant tillstånd får lämnas för viss tid eller tills vidare. Det får av tullmyndigheten förenas med villkor avseende vissa varor eller varuslag och om förfarandet i övrigt. Om det är nödvändigt för tullmyndigheternas kontroll får generaltullstyrelsen föreskriva att varor av visst slag inte får tas om hand med tillämpning av ett förenklat förfarande. Beslut om att varor i ett visst fall inte får tas om hand med tillämpning av ett sådant förfarande får också annars fattas av en tullmyndighet, om det på grund av särskilda skäl är nödvändigt för myndighetens kontroll. Förordning (1991:1297).

5 a §

Den som fått tillstånd att tillämpa ett förenklat förfarande enligt 4 § skall föra de anteckningar och lämna de uppgifter om importverksamheten som tullmyndigheten bestämmer. Förordning (1991:1297). Hemtagning för egen räkning

6 §

En importör som har tillstånd enligt 4 § 1 får ta hand om en vara som förs in, och i övrigt förfoga över den, om han anmäler varan till förtullning. Tullmyndigheten kontrollerar att det inte finns något hinder mot hemtagningen. Anmälan skall innehålla de uppgifter som generaltullstyrelsen föreskriver. Förordning (1991:1297). Hemtagning för annans räkning

6 a §

Ett företag som har tillstånd enligt 4 § 2 får ta hand om en vara som förs in, och i övrigt förfoga över den, om företaget i egenskap av ombud anmäler varan till förtullning för importörens räkning med uppdrag att avge tulldeklaration. I sådant fall får även importören ta hand om och i övrigt förfoga över varan. Tullmyndigheten kontrollerar att det inte finns något hinder mot hemtagningen. Ombudet skall ha åtagit sig enligt 26 § tullagen (1987:1065) att fullgöra den betalningsskyldighet som vilar på den tullskyldige. Förordning (1991:1297). Godkänd mottagare

6 b §

En importör som medgetts tillstånd enligt 4 § 3 och därigenom godkänts av en tullmyndighet enligt artikel 71 i bilaga II i bilagan till förordningen (1987:1119) om en konvention om ett gemensamt transiteringsförfarande eller i övrigt godkänts av en tullmyndighet (godkänd mottagare) får, enligt de närmare föreskrifter som generaltullstyrelsen meddelar, ta hand om och i övrigt förfoga över en vara om han underrättar tullmyndigheten om varans ankomst. Underrättelsen innebär att en anmälan till förtullning har skett. I tillstånd enligt 4 § 3 skall anges om någon åtgärd av en tullmyndighet krävs innan mottagaren får förfoga över en vara. Förordning (1991:1297). Förfogande över omhändertagen vara

7 §

En tullmyndighet kan besluta att en vara som tagits om hand med tillämpning av ett förenklat förfarande enligt 4 § skall förvaras i oförändrat skick, i utrymme som tullmyndigheten godkänt eller under myndighetens lås. I lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m. finns bestämmelser om omhändertagande med tillämpning av ett förenklat förfarande av varor som är underkastade särskilt föreskrivna införselvillkor. Finns inget sådant villkor eller har villkoret uppfyllts får importören förfoga över en omhändertagen vara såvida inte tullmyndigheten meddelat beslut enligt första stycket. Förordning (1991:1297). Byte av tullklareringsform

8 §

När en vara har tagits om hand med tillämpning av ett förenklat förfarande enligt 4 § 1 eller 3 får förtullningsanmälan återkallas om varan, inom den tid som tulldeklaration skulle ha avgivits, anmäls till tullklarering enligt 7 § första stycket tullagen (1987:1065). Har varans kollital, emballage eller beskaffenhet förändrats får en återkallelse endast ske om det finns särskilda skäl. Förordning (1991:1297).

8 a §

En anmälan till förtullning enligt 4 § 2 får återkallas endast om det finns särskilda skäl. Även då tillämpas föreskrifterna i 8 §. Förordning (1991:1297).

9 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva att tulldeklaration inte behöver lämnas när en vara anmäls till förtullning, om varan inte införs i handelssyfte eller för yrkesmässig användning eller det annars finns särskilda skäl. Sådana föreskrifter får dock inte meddelas i fråga om varor som tas om hand med tillämpning av ett förenklat förfarande enligt 4 §. Förordning (1991:1297).

10 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva 1. om de uppgifter som den tullskyldige skall lämna i tulldeklaration eller annan handling för tillämpningen av förordningen (1987:1126) om en konvention om förenkling av formaliteterna vid handel med varor, 2. att uppgifterna i en tulldeklaration skall lämnas i kodform, 3. vilka uppgifter den tullskyldige skall lämna för kontroll av deklarationsuppgifter och av att varan får införas och 4. att uppgifter enligt 14 § första stycket tullagen (1987:1065) inte behöver lämnas om varusändningens värde uppgår till högst 10 000 kr. Förordning (1991:1297).

11 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva vilka handlingar den tullskyldige skall bifoga en tulldeklaration eller i övrigt inge för att styrka uppgifter om en vara som skall förtullas.

12 §

En tullmyndighet får medge att preliminär tulldeklaration avges, om den tullskyldige saknar erforderligt underlag för att avge en slutlig tulldeklaration och det skulle förorsaka avsevärd olägenhet att uppskjuta förtullningen.

13 §

Om den som är tullskyldig eller den för vars räkning en vara införts finner att en uppgift som lämnats i en tulldeklaration eller annars i samband med förtullning av en vara är oriktig eller ofullständig skall han utan dröjsmål anmäla detta hos tullmyndigheten och rätta uppgiften, om förhållandet föranlett eller kan föranleda att tull eller annan skatt undandras statsverket eller att en vara införs i strid mot förbud eller villkor. Tulltaxering

14 §

När en tullmyndighet har fattat ett preliminärt tulltaxeringsbeslut skall myndigheten fatta ett slutligt tulltaxeringsbeslut så snart den tullskyldige avgett en slutlig tulldeklaration eller annars de omständigheter som föranledde att preliminärt beslut fattades inte längre föreligger. Betalning av tull och annan skatt

15 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva att säkerhet skall ställas för tull och annan skatt.

16 §

En tullmyndighet kan bemyndiga innehavaren av ett tullupplag eller en frihamn att för tullverkets räkning ta emot betalning som avses i 25 § tullagen (1987:1065). Mottagna belopp skall redovisas i den ordning generaltullstyrelsen föreskriver. Tullauktion

17 §

Kungörelse om tullauktion skall införas i en eller flera ortstidningar enligt vad tullmyndigheten bestämmer. Införandet skall ske senast en vecka före auktionsdagen, om det inte finns särskilda skäl. Tullauktion bör även kungöras i en eller flera riks- eller facktidningar eller i annan ordning, om det är lämpligt med hänsyn till varans beskaffenhet eller någon annan omständighet.

18 §

Underrättelser till den som är tullskyldig samt till den som kan antas vara ägare och den som kan antas ha särskild rätt till varan skall innehålla uppgifter om tid och plats för auktionen. Underrättelserna skall sändas senast två veckor före auktionsdagen. Om den som kan antas vara ägare eller ha särskild rätt till varan blir känd först därefter skall underrättelse sändas genast. Utförsel

19 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva att en exportör som anmäler en vara till utförsel, skall lämna tullmyndigheten faktura eller motsvarande handling samt i anmälan om utförsel uppge dels varumottagaren, dels fakturanummer eller annan beteckning, genom vilken varan kan identifieras i exportörens bokföring. Generaltullstyrelsen får också föreskriva att en exportör skall lämna ytterligare uppgifter eller handlingar rörande varan.

19 a §

När en tullmyndighet enligt 54 § andra stycket tullagen (1987:1065) överlämnat åt ett bolag eller en förening som bedriver godshantering att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet i samband med att en vara skall föras ut ur landet, utövar myndigheten tillsyn över kontrollverksamheten. Förordning (1990:180).

19 b §

Tullmyndighet får medge att en sådan anmälan om utförsel som avses i 41 § tullagen (1987:1065) får avlämnas efter det att utförseln har ägt rum, om det kan ske utan risk för att föreskrifter om utförsel åsidosätts. Förordning (1990:180).

20 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva att anmälan om utförsel av en vara inte behöver lämnas i fall då varan inte skall redovisas i handelsstatistiken och om det kan ske utan risk för att föreskrifter som gäller för utförseln eftersätts. Statistik

21 §

Generaltullstyrelsen utfärdar efter samråd med kommerskollegium, statistiska centralbyrån och annan berörd myndighet en statistisk varuförteckning i anslutning till tulltaxan i tulltaxelagen (1987:1068).

22 §

Om de varor som är angivna i en anmälan till förtullning vid tillämpning av ett förenklat förfarande enligt 4 § har ett värde som uppgår till minst 500 000 kronor skall den tullskyldige lämna uppgifter för statistiskt ändamål om värde och varuslag enligt särskild gruppindelning. Generaltullstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten efter samråd som sägs i 23 §. Om det finns särskilda skäl, kan tullmyndigheten medge att uppgifter som avses i första stycket lämnas inom viss tid efter anmälan till förtullning eller att de lämnas i särskild ordning. Förordning (1991:1297).

23 §

Den som är tullskyldig och annan som enligt tullagen (1987:1065) eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen är skyldig att lämna uppgifter om varor skall, i andra fall än som avses i 22 §, lämna uppgifter för statistiskt ändamål om varan. Med vara förstås även transportmedel. Generaltullstyrelsen meddelar föreskrifter om uppgiftsskyldigheten efter samråd med kommerskollegium, statistiska centralbyrån och annan berörd myndighet. Om skyldighet att lämna uppgifter för statistiskt ändamål omfattar sådana uppgifter som avses i 14 § första stycket tullagen tillämpas paragrafens tredje stycke även i fråga om uppgifterna för statistiskt ändamål. Vid fullgörandet av uppgiftsskyldigheten skall i fråga om varans ursprung förordningen (1984:59) om varors ursprung tillämpas.

24 §

När en tullmyndighet tillhandahåller särskilt begärda uppgifter rörande utrikeshandeln skall ersättning tas ut enligt taxa som generaltullstyrelsen fastställer. Tullupplag, tullager, frihamn m.m. Allmänna bestämmelser

25 §

Tillstånd att inrätta tullupplag och tullager får efter ansökan lämnas den som bedriver sin verksamhet så att tullverket kan utöva sin tillsyn över verksamheten. Tillstånd lämnas för viss tid, tills vidare eller för särskilt fall. Det kan förbindas med de villkor tullmyndigheten anser behövs. Innan tullmyndigheten avgör ett ärende om tillstånd att inrätta tullupplag bör myndigheten i förekommande fall bereda hamn- eller flygplatsinnehavare tillfälle att yttra sig.

26 §

Den som vill lägga upp en vara på eller ta ut en vara från ett tullupplag eller tullager skall anmäla det för tullmyndigheten och lämna uppgifter om varan till tullmyndigheten i enlighet med vad generaltullstyrelsen föreskriver.

27 §

Oförtullade varor som förvaras på tullupplag eller tullager får inte användas eller förbrukas. Generaltullstyrelsen får föreskriva hur sådana varor skall behandlas i övrigt. Generaltullstyrelsen får föreskriva att varor som skall föras ut ur landet och även andra än oförtullade varor får förvaras på tullupplag och tullager.

28 §

Innehavare av tullupplag och tullager skall 1. förvara varorna i lokal eller annat utrymme som godkänts av tullmyndigheten och på sätt som myndigheten bestämmer, 2. svara för att oförtullade varor inte tas ut från upplaget eller lagret i strid mot någon inskränkning i rätten att förfoga över oförtullade varor eller att varorna annars behandlas i strid mot någon sådan inskränkning, 3. föra de anteckningar och lämna de uppgifter om rörelsen som generaltullstyrelsen föreskriver, och 4. lämna tullmyndigheten det arbetsbiträde som behövs för tillsyn över upplags- och lagerverksamheten och för undersökning av varor som förvaras på upplaget eller lagret. Av 25 § andra stycket följer att även andra villkor kan gälla för tullupplag och tullager.

28 a §

Ett bolag eller en förening som enligt 54 § första stycket 2 eller andra stycket tullagen (1987:1065) eller 36 § fjärde stycket denna förordning fått tillstånd att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet skall lämna uppgifter elektroniskt till tullverket. Generaltullstyrelsen kan medge undantag om det finns särskilda skäl. Förordning (1991:1297).

28 b §

När en tullmyndighet enligt 54 § tullagen (1987:1065) överlämnar åt innehavaren av ett tullupplag eller en frihamn eller, enligt 36 § fjärde stycket denna förordning, åt innehavaren av ett transitlager att utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet vid tillämpning av ett förenklat förfarande enligt 4 § 1 eller 2 skall myndigheten utöva tillsyn över kontrollverksamheten. Förordning (1991:1297). Tullupplag

29 §

Tullmyndigheten får ställa som villkor för tillstånd att inrätta tullupplag att innehavaren ställer de lokaler och anordningar som behövs för tullförrättning på upplaget till tullverkets förfogande utan kostnad för verket. På tullupplag där tullpersonal tjänstgör stadigvarande får dock innehavaren ta ut skälig hyra för lokaler som är avsedda enbart för tullpersonalen.

30 §

Tullupplag kan inrättas av tullverket. Den som lägger upp en vara på tullupplag som har inrättats av tullverket skall betala en avgift till verket enligt taxa som generaltullstyrelsen fastställer. Fastställelse eller ändring av taxan träder i kraft tidigast en månad efter det att den har kungjorts. Generaltullstyrelsen får föreskriva att varan skall utgöra säkerhet för avgift som avses i andra stycket.

31 §

På tullupplag får en oförtullad vara förvaras i längst 30 dagar. Om det finns särskilda skäl, får tullmyndigheten medge längre förvaring.

32 §

Om en vara som förvaras på tullverkets tullupplag inte avhämtats i rätt tid får den säljas. Om 38 § tullagen (1987:1065) inte är tillämplig gäller lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Vad som i den lagen sägs om förvaring enligt avtal skall gälla i fråga om förvaringen på tullverkets tullupplag. Tullager

33 §

Tullager är tullkreditlager, provianteringslager och transitlager.

34 §

Tullkreditlager får inrättas av hemtagare. Sådant lager är avsett endast för förvaring av varor som tagits om hand av lagerhavaren.

35 §

Provianteringslager är avsett för förvaring av oförtullade varor som skall användas för 1. proviantering eller utrustning av fartyg eller luftfartyg som står under tullkontroll enligt 62 § första stycket tullagen (1987:1065) eller som befinner sig på ort utanför tullområdet, 2. försäljning i exportbutik, 3. försäljning till den som har rätt till tullfrihet enligt 6 § första stycket lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m., eller 4. exportförsäljning. Särskilda bestämmelser om försäljning för export finns i lagen (1977:293) om handel med drycker. Tullmyndighet får medge att en vara som har lagts upp på ett provianteringslager tas ut från lagret för annat ändamål än som sägs i första stycket, om varan är behäftad med fel eller brist eller om det annars finns särskilda skäl. Förordning (1991:145).

36 §

Transitlager får inrättas endast av innehavare av tullupplag. Om det finns särskilda skäl kan dock även annan tillåtas inrätta transitlager. Även tullverket kan inrätta transitlager. Transitlager är avsett för förvaring av oförtullade varor som inte läggs upp på tullager av annat slag, på tullupplag eller i frihamn. Bestämmelserna i 48 § andra stycket tullagen (1987:1065) samt 30 § andra och tredje styckena och 32 § denna förordning tillämpas även i fråga om transitlager. Tullmyndighet får uppdra åt bolag eller förening som innehar transitlager att utföra den kontroll som avses i 54 § första stycket tullagen. Förordning (1991:1297).

37 §

Generaltullstyrelsen får föreskriva den längsta tid, dock minst två år, under vilken oförtullade varor får förvaras på tullager. Frihamnar

38 §

Gränser för frihamnsområden bestäms av generaltullstyrelsen.

39 §

Den som för en vara till eller från frihamn skall anmäla det för tullmyndigheten och lämna uppgifter till myndigheten i enlighet med vad generaltullstyrelsen föreskriver.

40 §

Oförtullade varor som förvaras i frihamn får inte användas eller förbrukas. Den som har tillstånd att bedriva industriell verksamhet i frihamn får dock använda sådana varor som material för bearbetning. I frihamn får inte förekomma detaljhandel med oförtullade varor.

41 §

Tillstånd att bedriva industriell verksamhet i frihamn lämnas av generaltullstyrelsen, om verksamheten avser endast utrustnings- eller kompletteringsarbete eller annat mindre omfattande arbete. Annars lämnas tillstånd av regeringen. Tillstånd som avses i första stycket behövs inte för framställning av varor som skall användas endast i frihamnen, om oförtullade varor inte skall användas vid framställningen. Sådant tillstånd behövs inte heller för arbete som normalt utförs i samband med lagerrörelse.

42 §