LegalizeFartygssäkerhetslag (1988:49)
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
Denna lag gäller alla fartyg som används till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium samt svenska fartyg som används till sjöfart utanför sjöterritoriet. Lagen gäller även alla svenska rederier samt utländska rederier, som bedriver sjöfart med svenskt fartyg eller använder annat fartyg till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium.
Lagen skall dock inte tillämpas i den mån det är särskilt föreskrivet eller följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser.
Lagens bestämmelser gäller örlogsfartyg endast såvitt regeringen föreskriver det.
Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda eller som annars måste meddelas i lag får inte meddelas med stöd av lagens bemyndiganden. Lag (1995:927).
Definitioner
2 §
Vad som sägs i denna lag om redare skall gälla även den som i redarens ställe har befattning med fartyget.
Första stycket gäller inte vid tillämpning av 5 kap. 12 §.
3 §
Med ombordanställd avses i denna lag den som till följd av anställning tjänstgör ombord på fartyget med huvudsaklig uppgift att utföra fartygsarbete annat än som enbart tillfälliga göromål.
Med fartygsarbete avses i denna lag arbete för fartygets räkning som utförs ombord på fartyget eller på annat ställe av någon som följer med fartyget.
Dokument och certifikat
4 §
Ett fartyg skall ha de certifikat som anges i denna lag eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Ett certifikat skall utvisa att fartyget vid besiktning för utfärdande av certifikatet motsvarade i författning angiven standard eller föreskrivet krav. I certifikatet får anges särskilda villkor för att det skall vara giltigt.
Ett rederi skall ha ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation i de fall som anges i denna lag. Dokumentet skall utfärdas för en bestämd tid, som får förlängas. Dokumentet får innehålla särskilda villkor för att det skall vara giltigt. Lag (1996:994).
5 §
Dokument angående godkänd säkerhetsorganisation och certifikat utfärdas av Sjöfartsverket, om regeringen inte föreskriver något annat. Lag (1995:927).
Bemyndiganden
6 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får uppdra åt vissa organisationer att utfärda och förnya certifikat, om särskilt avtal om detta har träffats mellan staten och organisationen,
fastställa vilka krav som en sådan organisation skall uppfylla, och
skall tillkännage med vilka organisationer som avtal har träffats.
I särskilda fall får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer uppdra åt någon annan organisation än de som avses i första stycket att utfärda och förnya certifikat under förutsättning att kvaliteten på organisationens verksamhet är sådan att fartygssäkerhetskraven upprätthålls.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfartsverket får föreskriva eller för särskilda fall besluta att certifikat som utfärdas av en sakkunnig och som bara avser utrustning till fartyg och personlig skyddsutrustning skall ha samma giltighet som certifikat som utfärdas av Sjöfartsverket. Lag (1996:994).
7 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att fartyg, utöver certifikat som anges i denna lag, skall ha certifikat eller intyg avseende något visst förhållande som regleras i denna lag eller i föreskrifter som utfärdats med stöd av lagen. Lag (1996:994).
8 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att utländska fartyg vid sjöfart inom Sveriges sjöterritorium skall inneha ett certifikat utfärdat av behörig utländsk myndighet eller en motsvarande handling.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även föreskriva att utländska rederier, som bedriver sjöfart med svenskt fartyg eller använder annat fartyg till sjöfart inom Sveriges sjöterritorium, skall inneha ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation utfärdat av en behörig utländsk myndighet eller en motsvarande handling. Lag (1995:927).
9 §
Regeringen får meddela föreskrifter om vilka fartområden som skall finnas och omfattningen av de olika områdena. Regeringen får också meddela föreskrifter om rätt för Sjöfartsverket att i särskilda fall bestämma att ett fartygs fartområde skall ha annan omfattning än vad som följer av första meningen.
2 kap. Fartygs sjövärdighet m.m.
1 §
Ett fartyg är sjövärdigt bara om det är så konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd att det med hänsyn till sitt ändamål och den fart som det används i eller avses att användas i erbjuder betryggande säkerhet mot sjöolyckor.
Fartcertifikat
2 §
Ett fartcertifikat är ett bevis att ett fartyg vid tillsyn har befunnits sjövärdigt.
3 §
Ett svenskt fartyg skall ha fartcertifikat, om det har en bruttodräktighet av minst 100 eller om det är ett passagerarfartyg.
Ett fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift behöver inte ha fartcertifikat.
Sjöfartsverket får befria ett fartyg från skyldigheten att ha fartcertifikat, om ett passagerarfartygscertifikat har utfärdats för fartyget enligt 4 kap.
4 §
Sjöfartsverket skall förklara ett fartcertifikat ogiltigt, om
fartyget eller dess utrustning har ändrats så väsentligt att ändringen kan antas ha betydelse för sjövärdigheten,
fartyget eller dess utrustning har skadats på ett sätt som uppenbarligen är av betydelse för sjövärdigheten och skadan inte avhjälps på det sätt som Sjöfartsverket bestämmer,
någon annan omständighet har förekommit som uppenbarligen kan ha betydelse för fartygets sjövärdighet, eller
fartyget inte undergår föreskriven tillsyn.
Rederiverksamhet
4 a §
Rederiverksamhet skall bedrivas på ett sådant sätt att sjösäkerheten upprätthålls samt människor, miljö och egendom skyddas. Lag (1995:927).
Dokument och certifikat angående godkänd säkerhetsorganisation
4 b §
Ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation är ett bevis att rederiets säkerhetsorganisation har godkänts vid en rederikontroll.
Ett certifikat angående godkänd säkerhetsorganisation är ett bevis att fartygets säkerhetsorganisation överensstämmer med rederiets godkända säkerhetsorganisation. Lag (1995:927).
4 c §
Ett fartyg som används för yrkesmässig personbefordran eller vars bruttodräktighet är minst 20 får användas till sjöfart endast om dess rederi har ett dokument angående godkänd säkerhetsorganisation och fartyget är försett med ett certifikat angående godkänd säkerhetsorganisation. Lag (1995:927).
4 d §
Sjöfartsverket skall förklara ett rederis dokument angående godkänd säkerhetsorganisation ogiltigt, om
rederiets organisation eller ledning ändrats på sådant sätt att det kan antas inverka menligt på rederiets säkerhetsorganisation eller
rederiet inte medverkar till en rederikontroll enligt 10 kap. 5 §
andra stycket. Lag (1995:927).
4 e §
Sjöfartsverket skall förklara ett fartygs certifikat angående godkänd säkerhetsorganisation ogiltigt, om
fartyget har övergått till ett annat rederi,
rederiets dokument angående godkänd säkerhetsorganisation har förklarats ogiltigt,
fartygets godkända säkerhetsorganisation inte upprätthålls ombord på fartyget eller
fartyget inte undergår föreskriven tillsyn. Lag (1995:927).
Bemyndiganden
5 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om hur ett fartyg skall vara konstruerat, byggt, utrustat och hållet i stånd för att det enligt 1 § skall anses vara sjövärdigt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om rederiers och fartygs säkerhetsorganisation.
6 §
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfartsverket får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i detta kapitel. Lag (1995:927).
3 kap. Fartygs lastning
1 §
Ett fartyg får inte vara så lastat eller barlastat att dess stabilitet eller bärighet äventyras eller att säkerheten för fartyget eller de ombordvarande annars sätts i fara.
Fribordsmärken
2 §
För fartyg som har en bruttodräktighet av minst 20 och som befordrar passagerare eller gods skall Sjöfartsverket fastställa fartygets minsta tillåtna fribord. Detta gäller dock inte lustfartyg.
Sjöfartsverket får medge att ett fartyg används till sjöfart trots att fartygets minsta tillåtna fribord inte har fastställts.
3 §
Varje fartyg för vilket minsta tillåtna fribord har fastställts skall på vardera sidan ha fribordsmärken som utvisar minsta tillåtna fribord.
4 §
Ett fartyg får inte lastas djupare än som anges av dess fribordsmärken.
Fribordscertifikat
5 §
Ett fribordscertifikat är ett bevis att ett fartygs fribordsmärken vid tillsyn har befunnits anbragta på fartygets sidor på ett riktigt och varaktigt sätt.
6 §
Ett fartyg som enligt 3 § skall ha fribordsmärken skall också ha ett fribordscertifikat.
7 §
Sjöfartsverket skall förklara ett fribordscertifikat ogiltigt, om
fartyget eller dess utrustning har ändrats på ett så väsentligt sätt att fribordet bör ändras,
fartyget inte är i betryggande skick såvitt rör något förhållande som har betydelse för certifikatets innehåll, eller
fartyget inte undergår föreskriven tillsyn beträffande fribordsutmärkning.
Bemyndiganden
8 §
Har minsta tillåtna fribord fastställts av en sådan organisation som anges i 1 kap. 6 §, skall fastställelsen ha samma giltighet som om den gjorts av Sjöfartsverket. Lag (1996:994).
9 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om minsta tillåtna fribord, fribordsmärken, fribordscertifikat och lastning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får även meddela föreskrifter om säkring av last, som ännu inte har förts ombord. Lag (1995:927).
Utländska fartyg
10 §
Bestämmelserna om fribordsmärken och fribordscertifikat gäller inte utländska fartyg i vidare mån än regeringen föreskriver det.
11 §
För ett utländskt fartyg får som fribordscertifikat godtas en annan handling som anger fartygets minsta tillåtna fribord.
4 kap. Passagerarfartyg
1 §
Med passagerarfartyg avses i denna lag fartyg som medför fler än tolv passagerare.
Som passagerare räknas varje person ombord utom
befälhavaren,
övriga ombordanställda,
andra som befinner sig ombord på grund av arbete för fartygets räkning eller i offentlig tjänsteförrättning rörande fartyget,
bärgare eller bärgares medhjälpare som följer med fartyget sedan detta drabbats av sjöolycka,
personer som förs in till hamn efter att ha räddats ur sjönöd, samt
barn som inte har fyllt ett år.
Passagerarfartygscertifikat
2 §
Ett passagerarfartygscertifikat är ett bevis om att ett fartyg vid tillsyn har befunnits lämpligt att transportera passagerare och om det högsta antal passagerare som fartyget får medföra.
Det högsta tillåtna antalet passagerare skall bestämmas så, att säkerheten för passagerarna är betryggande. Avseende skall fästas särskilt vid fartygets stabilitet och bärighet, vid de åtgärder som har vidtagits för utrymning och övergivande av fartyget samt vid skyddet mot ohälsa och olycksfall ombord.
3 §
Ett svenskt passagerarfartyg skall ha ett passagerarfartygscertifikat.
Ett utländskt passagerarfartyg skall ha ett certifikat eller en annan handling, som anger det högsta tillåtna antalet passagerare.
4 §
Ett passagerarfartyg får inte medföra fler passagerare än som anges i passagerarfartygscertifikatet eller, i fråga om ett utländskt fartyg, motsvarande handling.
5 §
Bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ogiltigförklaring av fartcertifikat skall tillämpas även i fråga om passagerarfartygscertifikat.
Bemyndiganden
6 §
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfartsverket får meddela föreskrifter om rätt att använda passagerarfartyg till sjöfart utan hinder av vad som sägs i detta kapitel.
7 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet att registrera uppgifter angående ombordvarande på passagerarfartyg. Lag (1995:927).
5 kap. Fartygs bemanning
1 §
Ett fartyg skall vara bemannat på ett betryggande sätt.
Skyldigheter för befäl
2 §
Befälhavaren skall se till att ha den kännedom om fartyget som han eller hon behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter beträffande säkerheten på fartyget och för att förhindra förorening.
Innan en resa påbörjas, skall befälhavaren se till att fartyget görs sjöklart.
När en ombordanställd tillträder sin befattning ombord, skall han eller hon genom befälhavarens försorg få behövlig kännedom om fartyget, om grundläggande säkerhetsbestämmelser och bestämmelser till skydd mot förorening från fartyg samt om åtgärder vid sjöolycka. Lag (2001:1293).
3 §
Maskinchefen är ansvarig för drift och underhåll av fartygets maskineri med tillhörande anordningar samt för fartygets brandsäkerhet.
Innan en resa påbörjas, skall maskinchefen se till att maskineriet med de anordningar som hör till detta är i behörigt skick, att brandskyddsanordningarna är klara till omedelbart bruk och att vad som behövs för maskineriets drift finns ombord.
Syn och hörsel
4 §
Varje medlem av ett fartygs besättning skall ha så god syn och hörsel som hans uppgifter kräver.
Bestämmelser om hälsoundersökning av sjömän finns i 18--21 §§ mönstringslagen (1983:929).
Säkerhetsbesättning
5 §
För varje passagerarfartyg och för varje annat fartyg med en bruttodräktighet av minst 20 som transporterar gods eller passagerare skall fastställas det minsta antalet besättningsmän i olika befattningar som kan anses vara betryggande från sjösäkerhetssynpunkt i den fart som fartyget används i eller avses att användas i (säkerhetsbesättning).
På begäran skall minimibesättning fastställas också för ett fartyg som avses i första stycket och som är under byggnad eller projektering eller som skall köpas från någon annan. Lag (1998:959).
6 §
Ett fartyg för vilket säkerhetsbesättning skall fastställas enligt 5 § får inte framföras innan ett sådant beslut har meddelats.
Ett fartyg för vilket säkerhetsbesättning har fastställts får inte framföras, om inte besättningen har den storlek och den sammansättning i övrigt som anges i beslutet. Fartyget får inte heller framföras i annan fart än som anges i beslutet. Lag (1998:959).
7 §
Minimibesättning fastställs av Sjöfartsverket.
För fartyg som ägs eller brukas av svenska staten och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift skall minimibesättning fastställas av den myndighet som förvaltar fartyget, om inte regeringen föreskriver eller för särskilda fall beslutar annat. Myndigheten skall samråda med Sjöfartsverket före beslutet.
8 §
har upphävts genom lag (1998:959).
9 §
Den myndighet som har meddelat ett beslut om säkerhetsbesättning får återkalla beslutet
om fartyget eller dess utrustning har ändrats på ett sätt som kan antas ha betydelse för säkerhetsbesättningens sammansättning, eller
om andra väsentliga förutsättningar för beslutet har ändrats.
Lag (1998:959).
10 §
Ett fartygs befälhavare får besluta att fartyget skall framföras trots att besättningen inte uppfyller kraven i beslutet om säkerhetsbesättning under förutsättning
att orsaken till att kraven inte uppfylls är att det inom besättningen har inträffat ett plötsligt sjukdomsfall eller någon annan oförutsedd händelse,
att bristen inte kan avhjälpas före fartygets planerade avgång, och
att den besättning som finns på fartyget är tillfredsställande sammansatt med hänsyn till fartygets säkra framförande och sjösäkerheten i övrigt.
Beslutet får inte innebära att fartyget framförs i någon annan fart än som anges i beslutet om minimibesättning eller att detta beslut frångås såvitt avser kvalifikationerna hos befälhavaren, radiotelegrafister eller radiotelefonister.
Beslutet får inte avse längre tid än en vecka eller, om resan till närmaste destinationshamn tar längre tid i anspråk, den tid som behövs för resan dit.
I ett beslut om säkerhetsbesättning får befälhavarens rätt att fatta beslut enligt första stycket inskränkas ytterligare. Lag (1998:959).
11 §
Innan befälhavaren fattar ett beslut enligt 10 § skall han samråda med skyddskommittén eller, om det inte finns någon sådan på fartyget, med skyddsombudet.
12 §
Fartygets redare eller ägare skall anställa dem som ingår i säkerhetsbesättningen och tillhör däcks- eller maskinpersonalen.
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.