Förordning (1989:598) om avgift för myndigheters verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387)

1 §

Enligt denna förordning skall avgift betalas för verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387) hos koncessionsnämnden för miljöskydd, statens naturvårdsverk och länsstyrelserna. Bestämmelser om rätt för kommuner att ta ut en avgift för sådan verksamhet enligt miljöskyddslagen som bedrivs av en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet finns i 7 §. Förordning (1991:1638).

2 §

Avgift enligt 1 § första stycket skall betalas årligen för kalenderår med de belopp som anges i en bilaga till förordningen. Förordning (1995:699).

3 §

Avgiften skall betalas av den som 1. utövar miljöfarlig verksamhet som anges med beteckningen A eller B i bilagan till miljöskyddsförordningen (1989:364), 2. har tillstånd till annan än med 1. avsedd verksamhet som har prövats frivilligt enligt 9 § första stycket eller 17 § miljöskyddslagen (1969:387). Om det vid en fabrik eller annan inrättning bedrivs miljöfarlig verksamhet av sådan art eller omfattning som omfattar flera punkter i bilagan till denna förordning, skall avgift betalas enligt den punkt som föreskriver den högsta avgiften. Har förprövning ägt rum skall avgiften bestämmas med utgångspunkt i tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Förordning (1991:812).

4 §

Avgiften skall betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten meddelats eller, om verksamheten utövas utan tillstånd, det år som följer efter det att den miljöfarliga verksamheten påbörjats. Förordning (1995:699).

5 §

Avgiften skall betalas efter beslut av länsstyrelsen som också tar emot och redovisar avgiften. Förordning (1989:912).

6 §

Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen -- med hänsyn till verksamhetens omfattning, tillsynsbehovet och övriga omständigheter -- sätta ned eller efterskänka avgiften. Förordning (1990:509).

7 §

För en kommunal nämnds verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387) får kommunen ta ut en avgift enligt en taxa som kommunen bestämmer. I taxan skall anges hur avgiften skall bestämmas. Taxan skall innehålla föreskrifter om vem som är avgiftsskyldig och till vem avgiften skall betalas. I övrigt skall 6, 8 och 10 §§ gälla. Förordning (1991:1638).

8 §

Beslut om betalning av avgift får verkställas enligt utsökningsbalken.

9 §

Beslut enligt 5 § om betalning av avgift får överklagas hos kammarrätten.

10 §

En kommunal nämnds beslut i ett särskilt fall enligt sådan kommunal taxa som anges i 7 § får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Förordning (1995:291).

11 §