LegalizeHögskolelag (1992:1434)
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
I denna lag ges bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap.
Vad som i fortsättningen sägs om högskolor avser både universitet och högskolor, om inte något annat anges särskilt. Lag (2012:910).
2 §
Staten ska som huvudman anordna högskolor för
utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, och
forskning och konstnärlig forskning samt utvecklingsarbete.
I högskolornas uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta.
Vad som i fortsättningen sägs om forskning avser även konstnärlig forskning, om inte något annat anges särskilt. Lag (2021:317).
3 §
Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.
3 a §
I högskolornas verksamhet ska vetenskapens trovärdighet och god forskningssed värnas.
I lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning finns bestämmelser om forskares och forskningshuvudmäns ansvar för att forskning utförs i enlighet med god forskningssed och om att en särskild nämnd ska pröva frågor om oredlighet i forskning. Lag (2019:505).
4 §
Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen.
De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.
Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2013:119).
4 a §
Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna.
Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260).
5 §
Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.
I högskolornas verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas.
Den samlade internationella verksamheten vid varje högskola ska dels stärka kvaliteten i högskolans utbildning och forskning, dels bidra nationellt och globalt till sådan hållbar utveckling som avses i första stycket.
Högskolorna ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.
Högskolorna ska i sin verksamhet främja ett livslångt lärande. Lag (2021:317).
5 a §
Har upphävts genom lag (2010:701).
6 §
I högskolornas verksamhet ska som allmän princip gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas.
För forskningen ska som allmänna principer gälla att
forskningsproblem får fritt väljas,
forskningsmetoder får fritt utvecklas, och
forskningsresultat får fritt publiceras.
Lag (2021:317).
7 §
Utbildningen skall ges på
- grundnivå,
- avancerad nivå, och
- forskarnivå. Lag (2006:173).
8 §
Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).
9 §
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).
9 a §
Utbildning på forskarnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på forskarnivå skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå och på avancerad nivå, utveckla de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning. Lag (2006:173).
10 §
Har upphävts genom lag (2012:910).
10 a §
Examina skall avläggas på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas och på vilken nivå de skall avläggas. Lag (2006:173).
11 §
Examina på forskarnivå får utfärdas vid universiteten.
Ett universitet får dock inte utfärda examina på forskarnivå
om det för sådana examina krävs tillstånd för att utfärda en examen och universitetet saknar tillstånd, eller
i de fall ett beslut enligt 14 § andra stycket, om att en viss examen inte får utfärdas, gäller för universitetet.
Regeringen får meddela föreskrifter om att det krävs tillstånd för universitet att utfärda examina på forskarnivå. Om sådana föreskrifter har meddelats, beslutar den myndighet som regeringen bestämmer om tillstånd. Lag (2012:490).
11 a §
Har upphävts genom lag (2009:764).
12 §
Den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om tillstånd att utfärda examina
på forskarnivå för högskolor, som inte är universitet, och
på grundnivå och avancerad nivå för universitet och högskolor.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får utfärdas vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid Försvarshögskolan. Lag (2012:490).
13 §
Ett tillstånd att utfärda examina får lämnas bara om
utbildningen uppfyller de krav som i detta kapitel ställs på utbildningen och de särskilda krav som finns i förordning, och
det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examina får utfärdas. Lag (2009:764).
14 §
Om kraven i 13 § 1 inte är uppfyllda för en viss examen som ett universitet eller en högskola har tillstånd att utfärda eller som ett universitet får utfärda enligt 11 § första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer uppmana universitetet eller högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna.
Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar sedan tiden för uppmaningen har gått ut, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta att universitetet eller högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser.
Även om ett beslut enligt andra stycket om att en viss examen inte längre får utfärdas har fattats, får universitetet eller högskolan utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin utbildning vid det universitetet eller den högskolan före beslutet. Detta gäller dock bara om utbildningen omfattar ett program, en kurs eller en del av en utbildning på forskarnivå som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser. Lag (2012:490).
15 §
Den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att ett beslut enligt 14 § andra stycket inte längre ska gälla i fråga om examina som ett universitet före beslutet haft rätt att utfärda enligt 11 § första stycket.
Ett beslut enligt första stycket får fattas bara om kraven på utbildningen som anges i 13 § 1 är uppfyllda. Lag (2012:490).
16 §
Frågor som avses i 14 § andra stycket ska avgöras av regeringen, om de avser Sveriges lantbruksuniversitet eller Försvarshögskolan. Regeringen får då också ta hänsyn till om det i ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examina får utfärdas vid Lantbruksuniversitetet eller Försvarshögskolan. Lag (2009:764).
17 §
En högskola som anges i bilagan till denna lag får utfärda en gemensam examen tillsammans med
en annan högskola,
en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.
Med gemensam examen avses examina som får utfärdas av de lärosäten som tillsammans har anordnat en utbildning som kan leda till dessa examina. Utbildningen ska ha anordnats inom ett utbildningssamarbete mellan sådana lärosäten som avses i första stycket.
Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om gemensamma examina. Lag (2009:695).
18 §
En högskola som avses i 17 § får inom ramen för ett utbildningssamarbete som anges i andra stycket samma paragraf besluta att överlåta förvaltningsuppgifter i fråga om antagning till och tillgodoräknande av utbildning till 1. en annan högskola,
en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
ett utländskt lärosäte som inte är en fysisk person.
De förvaltningsuppgifter som överlåts får bara innebära att
en studerande som har antagits till en del av utbildningen av ett annat lärosäte, som anordnar den delen av utbildningen, ska anses vara student som är antagen av högskolan när han eller hon bedriver studier där, och
en del av utbildningen som en studerande har gått igenom med godkänt resultat vid ett annat lärosäte ska tillgodoräknas honom eller henne för utbildning vid högskolan utan särskild prövning. Lag (2009:695).
2 kap. De statliga högskolornas organisation
1 §
Riksdagen beslutar vilka statliga högskolor som skall finnas.
2 §
Styrelsen för en högskola har inseende över högskolans alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs.
3 §
För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen skall varje högskola ha en rektor.
4 §
Regeringen utser ordföranden i en högskolas styrelse. Rektor ska ingå i styrelsen. Lärare och studenter vid högskolan har rätt att utse ledamöter i styrelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om antalet sådana ledamöter och om hur de ska utses. Regeringen utser övriga ledamöter i styrelsen.
Företrädare för de anställda har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Lag (2016:744).
5 §
En högskola beslutar om sin interna organisation utöver styrelse och rektor, om inte något annat är föreskrivet. När högskolan beslutar om sin organisation ska 6 och 7 §§ gälla. Lag (2010:701).
5 a §
Ny beteckning 5 § genom lag (2009:764).
6 §
Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av
uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller
organisation av eller kvalitet i forskningen.
Om den bedömning som avses i första stycket ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs om det finns särskilda skäl. Lag (2013:119).
7 §
Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om antalet sådana representanter och om hur de ska utses. Lag (2016:744).
8 §
I föreskrifter om hur studenterna utser ledamöter i styrelsen eller representanter enligt 7 §, får regeringen överlämna åt enskilda individer eller åt sammanslutningar att utse ledamöterna eller representanterna. Lag (2016:744).
9 §
Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om sammansättningen av styrelse vid Sveriges lantbruksuniversitet och vid Försvarshögskolan samt om en nämnd för forskning och utbildning vid Försvarshögskolan. Lag (2010:701).
3 kap. Professorer och andra lärare
1 §
I en lärares arbetsuppgifter får det ingå att ha hand om utbildning eller forskning samt administrativt arbete. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för lärarens arbete vid högskolan. Lag (2013:119).
2 §
För utbildning och forskning ska det finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid högskolorna.
Anställning som professor är den främsta anställningen som lärare.
Regeringen meddelar föreskrifter om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av professorer och lektorer. Lag (2010:701).
3 §
En professor ska anställas tills vidare utan tidsbegränsning, om inte någonting annat följer av andra stycket.
En professor får anställas för en bestämd tid, om det är fråga om
konstnärlig verksamhet,
adjungering till en högskola av någon som har sin huvudsakliga verksamhet utanför högskoleväsendet (adjungerad professor), eller
anställning som gästlärare av en person som uppfyller behörighetskraven för professor (gästprofessor).
Lag (2010:701).
4 §
Har upphävts genom lag (1997:1330).
5 §
Har upphävts genom lag (2010:701).
6 §
Om inte någonting annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen, bestämmer varje högskola själv vilka kategorier av lärare utöver professor och lektor som skall anställas där, samt om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som skall gälla vid anställning av sådana lärare. Lag (1997:797).
7 §
En lärare vid en högskola får vid sidan av sin anställning som lärare ha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som avser forskning eller utvecklingsarbete inom anställningens ämnesområde, om läraren därigenom inte skadar allmänhetens förtroende för högskolan. En sådan bisyssla skall hållas klart åtskild från lärarens arbete inom ramen för anställningen.
I fråga om bisysslor i övrigt finns bestämmelser i lagen (1994:260) om offentlig anställning. Lag (1997:797).
8 §
Regeringen får meddela föreskrifter om att en högskola får besluta att en anställning vid högskolan ska vara förenad med en anställning utanför högskolan. En förenad anställning får bara innehas av den som uppfyller behörighetskraven för båda anställningarna. Lag (2025:557).
4 kap. Studenterna
1 §
Så långt det kan ske med hänsyn till kvalitetskravet i 1 kap. 4 § första stycket skall högskolorna som studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna.
2 §
Om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, avgör den högskola som anordnar en utbildning vilka behörighetsvillkor som ska gälla för att bli antagen till utbildningen. Lag (2012:910).
3 §
Kan inte alla behöriga sökande till en utbildning tas emot, skall urval göras bland de sökande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om urval. Lag (1996:555).
4 §
Utbildningen ska vara avgiftsfri för studenter som är medborgare i
en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
Schweiz.
En avgift som betalas för att en student ska delta i utbildning på grundnivå eller avancerad nivå inom ramen för ett avtal om utbildningssamarbete mellan en högskola och ett utländskt lärosäte omfattas inte av första stycket, om avgiften
inte tillfaller högskolan, och
inte avser den del av utbildningen som anordnas av högskolan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om avgifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för studenter som inte är medborgare i de stater som anges i första stycket. Lag (2014:1579).
4 a §
Regeringen meddelar föreskrifter om att en högskola inte får ta emot en sökande som är studieavgiftsskyldig men inte har betalat studieavgift. Lag (2010:298).
4 b §
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.