Kyrkolag (1992:300)

1 kap. Lagens innehåll

1 §

I denna lag finns föreskrifter om

-- Svenska kyrkan som trossamfund (2 kap.),

-- kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan (3 kap.),

-- den kyrkliga indelningen (4--10 kap.),

-- den lokala organisationen (11--22 kap.),

-- den regionala organisationen (23--28 kap.),

-- den centrala organisationen (29--31 kap.),

-- biskops- och prästtjänster (32--36 kap.),

-- kyrkomusiken (37 kap.),

-- den kyrkliga egendomen (38--42 kap.),

-- de kyrkliga valen (43--47 kap.). Lag (1995:1211).

ANDRA AVDELNINGEN

Svenska kyrkan som trossamfund

2 kap. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund

1 §

Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund.

Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad

2 §

Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan en på demokratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.

Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och regionalt för kyrkans verksamhet.

3 §

Valda ombud för Svenska kyrkan samlas varje år till kyrkomöte.

Grundläggande föreskrifter om kyrkomötets sammansättning, valen till kyrkomötet, Svenska kyrkans centralstyrelse samt kyrkomötets uppgifter och normgivning finns i 29 kap. 1--13 §§.

Svenska kyrkans biskops- och prästtjänster

4 §

Bara den som bekänner Svenska kyrkans lära får inneha en biskops- eller prästtjänst i Svenska kyrkan.

Till en biskopstjänst utnämner regeringen en av de tre som har föreslagits i den ordning som föreskrivs i 45 kap.

Biskoparnas och domkapitlens tillsynsansvar

5 §

Biskoparna och domkapitlen skall se till att den ordning som gäller för Svenska kyrkan med avseende på Svenska kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar iakttas i församlingarna.

Biskoparna och domkapitlen skall vidare ha tillsyn över hur innehavarna av det kyrkliga ämbetet förvaltar detta och efterlever sina avgivna vigningslöften.

TREDJE AVDELNINGEN

Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan

3 kap. Om kyrkotillhörighet

1 §

Svensk medborgare eller här i landet bosatt utländsk medborgare får tillhöra Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans centralstyrelse får medge att även annan person får tillhöra Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).

Upptagande i kyrkan genom dop

2 §

Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).

Barns upptagande i kyrkan

3 §

Ett barn under 18 år skall i annat fall än som avses i 2 § tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande från barnets vårdnadshavare.

Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till upptagandet. Lag (1995:1211).

Vuxnas upptagande i kyrkan

4 §

Den som har fyllt 18 år och som i annat fall än som avses i 2 § vill inträda i Svenska kyrkan skall efter skriftlig anmälan tas upp i Svenska kyrkan, om han eller hon

Utträde ur kyrkan

5 §

Den som tillhör Svenska kyrkan får utträda ur kyrkan genom anmälan. Anmälan skall göras personligen hos kyrkoherden eller enskilt genom egenhändigt undertecknad handling som bevittnats av två personer.

För barn under 18 år skall anmälan göras av barnets vårdnadshavare.

Den som har fyllt 15 år skall själv ha samtyckt till utträdet. Lag (1995:1211).

Beslut om kyrkotillhörighet

6 §

Frågor om kyrkotillhörighet prövas av kyrkoherden i den församling där den som ärendet rör är folkbokförd. I fråga om den som är medlem i en icke-territoriell församling prövas ärendet i stället av kyrkoherden i den församlingen.

Kyrkoherden får förordna en annan präst i pastoratet att pröva sådana frågor.

I fråga om den som inte är folkbokförd i Sverige prövas ärendet av Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1997:56).

7 §

Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan gäller från och med

8 §

Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om utträde kom in till kyrkoherden. Lag (1995:1211).

Register

9 §

Svenska kyrkans centralstyrelse skall föra register över alla som tillhör Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).

Meddelande om dop

10 §

Den som har förrättat ett dop i Svenska kyrkans ordning skall genast meddela detta till kyrkoherden i den församling där den döpte är folkbokförd, om den döpte genom dopet har blivit upptagen i kyrkan.

I fråga om en svensk medborgare som inte är folkbokförd i Sverige skall meddelandet sändas till Svenska kyrkans centralstyrelse. Lag (1995:1211).

Meddelande om kyrkotillhörighet m.m.

11 §

Kyrkoherden skall genast meddela Svenska kyrkans centralstyrelse, när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan. Lag (1995:1211).

12 §

Den som har tagits upp i eller trätt ut ur Svenska kyrkan skall genast få ett skriftligt bevis om det. Lag (1995:1211).

13 §

Svenska kyrkans centralstyrelse skall lämna de uppgifter till skatteförvaltningen som behövs för debitering och uppbörd av församlingsskatt och framställning av röstlängder. Lag (1995:1211).

Pastoratens ansvar

14 §

Pastoratet skall tillhandahålla personal, kontorslokaler, inventarier, material och det som kyrkoherden i övrigt behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter enligt detta kapitel. Lag (1995:1211).

Överklagande

15 §

Kyrkoherdens beslut enligt detta kapitel får överklagas hos domkapitlet.

Domkapitlets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Detsamma gäller Svenska kyrkans centralstyrelses beslut enligt detta kapitel.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (1995:1211).

FJÄRDE AVDELNINGEN

Den kyrkliga indelningen

4 kap. Kyrkliga indelningsenheter m.m.

1 §

Sverige är indelat i territoriella församlingar, pastorat, kontrakt och stift.

2 §

Inom Svenska kyrkan finns också följande icke-territoriella församlingar, nämligen

De församlingar som anges i första stycket 3--5 finns i Stockholm.

Om upptagningsområdet för icke-territoriella församlingar finns föreskrifter i lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar.

Den lokala indelningen

3 §

Församlingen är den grundläggande lokala enheten inom Svenska kyrkan. En församling utgör en kyrklig kommun.

4 §

Pastoratet är tjänstgöringsområde för en kyrkoherde. Ett pastorat består av en församling (enförsamlingspastorat) eller flera församlingar (flerförsamlingspastorat).

Varje icke-territoriell församling utgör ett pastorat.

Den regionala indelningen

5 §

Kontraktet är tjänstgöringsområde för en kontraktsprost. Ett kontrakt består av flera pastorat i ett stift.

6 §

Stiftet är regional enhet inom Svenska kyrkan och tjänstgöringsområde för biskopen.

7 §

I Sverige finns tretton stift. Dessa är Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Lunds, Göteborgs, Karlstads, Härnösands, Luleå, Visby och Stockholms stift.

8 §

Varje stift omfattar de församlingar som regeringen bestämmer.

Kyrkliga samfälligheter

9 §

Kyrkliga samfälligheter bildas av församlingar för vården av gemensamma ekonomiska angelägenheter. De utgör kyrkliga kommuner.

10 §

Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.

Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring.

Föreskrifter om den kyrkokommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen (1988: 97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m. m. Lag (1995:296).

11 §

Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av allmänna medel.

Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostnaden.

Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring.

Övriga bestämmelser

Föreskrifter om rätt för kyrkliga kommuner att uppdra beslutanderätten i vissa anställningsfrågor till en sammanslutning av kyrkliga kommuner finns i kommunala delegationslagen (1954: 130). Lag (1995:296).

5 kap. Ändringar i den territoriella församlingsindelningen

1 §

Den territoriella församlingsindelningen får ändras om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en församling eller en del av en församling eller andra fördelar från allmän synpunkt. Därvid får de föreskrifter meddelas som behövs för att genomföra ändringen.

När frågan om en indelningsändring prövas skall särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de församlingar som närmast berörs av ändringen. Om en sådan församling motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas bara om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn skall också tas till befolkningens önskemål och synpunkter.

Ändringen skall beslutas av regeringen, om den har samband med en ändring i rikets indelning i kommuner enligt 1 kap. 1 § lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. I andra fall fattas beslutet av Kammarkollegiet.

2 §

Om den territoriella församlingsindelningen behöver ändras på grund av oregelbundenhet i indelningen eller med hänsyn till fastighetsförhållandena, får Kammarkollegiet besluta om det.

Länsstyrelsen får besluta om ändring i de fall församlingar som närmast berörs av en sådan indelningsändring är ense om denna och ändringen avser församlingar i samma län. Detta gäller dock inte om ändringen föranleder en ekonomisk reglering mellan församlingarna.

3 §

Om det råder osäkerhet om gränsen för en församlings område, får Kammarkollegiet besluta om gränsens rätta sträckning.

Hur en fråga om ändrad församlingsindelning väcks m.m.

4 §

En fråga om ändring i församlingsindelningen får väckas av en församling som skulle beröras av ändringen eller av den som är folkbokförd i en sådan församling.

Ansökan om en sådan ändring skall ges in till Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet och länsstyrelsen får självmant ta upp frågor om ändringar i församlingsindelningen. Sådana frågor får också väckas av en kyrklig samfällighet som skulle beröras av ändringen eller av stiftsstyrelsen, genom anmälan hos Kammarkollegiet.

5 §

Om en indelningsändring som länsstyrelsen tar initiativ till inte är av den beskaffenheten att länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket får besluta om ändringen, skall länsstyrelsen överlämna ärendet till Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet skall till länsstyrelsen överlämna sådana ärenden om indelningsändringar som får beslutas av länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket.

Utredning m.m.

6 §

I ärenden om sådana indelningsändringar som avses i 1 § och 2 § första stycket skall Kammarkollegiet göra den utredning som behövs eller, när det är lämpligare, överlämna åt länsstyrelsen att göra utredningen. Om det behövs med hänsyn till ärendets omfattning och beskaffenhet, får Kammarkollegiet uppdra åt en särskild utredare att göra utredningen.

I ärenden om en sådan indelningsändring som avses i 2 § andra stycket skall utredningen göras av länsstyrelsen.

7 §

En utredning skall omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan.

Vid utredningen skall samråd ske med de berörda församlingarna och kyrkliga samfälligheterna samt med stiftsstyrelsen.

Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser bör föranleda en ändring också i någon annan indelning, skall utredningen omfatta även en sådan ändring.

8 §

Statliga och kommunala myndigheter skall i skälig omfattning lämna upplysningar och hjälp, när det begärs av den som gör utredningen.

9 §

När det finns skäl till det, skall en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en indelningsändring. Om en särskild utredare finner skäl till en sådan undersökning, skall utredaren anmäla detta till Kammarkollegiet, som beslutar i frågan.

Länsstyrelsen beslutar om sådana undersökningar i ärenden som länsstyrelsen utreder.

Undersökningen skall göras av länsstyrelsen. Den kan ske genom folkomröst- ning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Länsstyrelsen får därvid anlita valnämnden i kommunen, om inte nämndens verksamhet i övrigt hindras därigenom.

10 §

Om utredningen visar att församlingsindelningen bör ändras, skall ett förslag upprättas till ändringen samt till den ekonomiska reglering och de övriga föreskrifter som ändringen kan ge anledning till.

Om även någon annan indelning behöver ändras, skall förslag upprättas också till en sådan ändring.

11 §

Den myndighet som har hand om utredningen får besluta att kostnaden för utredningen skall betalas i förskott av sökanden eller av allmänna medel.

Den myndighet som meddelar det slutliga beslutet i ärendet får förordna att sökanden eller en församling som har fördel av indelningsändringen slutligen helt eller delvis skall betala utredningskostnaden. I den mån ett sådant förordnande inte meddelas, skall staten betala utredningskostnaden.

Till utredningskostnaden hör också kostnaden för valnämndens medverkan i en undersökning om befolkningens inställning till en indelningsändring.

Ekonomisk reglering m.m.

12 §

När en församling delas, skall de inbördes ekonomiska förhållandena mellan församlingarna enligt den nya indelningen regleras.

När en del av en församling överförs till en annan församling skall en sådan reglering ske, om en församlings tillgångar eller förbindelser som kan hänföras till den delen bör överföras till den andra församlingen eller om det finns särskilda skäl till en reglering.

Regleringen skall ha till syfte att på ett ändamålsenligt och skäligt sätt fördela församlingens förmögenhet eller en del av denna.

Regleringen fastställs av den som beslutar om indelningsändringen, när beslutet meddelas. Om församlingarna är ense om regleringen, bör deras överenskommelse fastställas.

13 §

Ansvaret för en förbindelse får överföras från en församling till en annan även om fordringsägaren inte har lämnat sitt medgivande till det.

14 §

Om inte något annat har bestämts vid den ekonomiska regleringen, övergår en församlings ansvar för borgensförbindelser och liknande åtaganden som berör invånare, fastigheter eller verksamheter inom ett område som skall skiljas från församlingen, till den församling som området efter indelningsändringen skall ingå i.

15 §

Om fördelningen av tillgångar och förbindelser inte kan följa grunden för regleringen, skall utjämning ske i pengar.

Den som beslutar om indelningsändringen får bestämma att utjämningsbeloppet skall betalas på en gång eller fördelas på två eller flera år.

16 §

När församlingar läggs samman, övergår deras tillgångar och ansvarigheten för deras förbindelser till den församling som bildas genom sammanläggningen.

17 §

Om en församlings ekonomiska ställning försämras på grund av en indelningsändring, får den som beslutar om ändringen bestämma att en annan församling som har fördel av denna skall bidra till den först- nämnda församlingens utgifter i skälig utsträckning.

Detsamma gäller om en församling på grund av en indelningsändring får kostnader för att ordna sin förvaltning, till vilka den eller de andra församlingar som närmast berörs av ändringen skäligen bör bidra.

Bidraget skall lämnas på en gång eller under en viss övergångstid.

När beslut om ändring i församlingsindelningen träder i kraft m.m.

18 §

En indelningsändring träder i kraft den 1 januari det år som bestäms i beslutet om ändringen.

Om ändringen är av sådan omfattning att en församling enligt den nya indelningen inte bör företrädas av de gamla kyrkofullmäktige, träder ändringen i kraft den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Detta gäller dock inte om ett förordnande enligt 23 § meddelas.

Ett beslut om indelningsändring enligt 1 § skall meddelas senast ett år innan ändringen skall träda i kraft. Om det finns synnerliga skäl, får beslutet meddelas vid en senare tidpunkt, dock inte senare än åtta månader före ikraftträdandet. Ett beslut om indelningsändring enligt 2 § skall meddelas senast tre månader innan ändringen skall träda i kraft.

19 §

Sedan en indelningsändring har beslutats eller, om indelningsdelegerade skall utses enligt 22 §, sedan delegerade valts, kan en församling enligt den nya indelningen förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

Beslutanderätten i en församling innan indelningsändringen träder i kraft m. m.

20 §