Förordning (1993:1749) om frihandel i varuutbytet mellan Sverige och övriga länder anslutna till konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA-länder)

1 §

Denna förordning gäller handeln mellan Sverige och övriga länder anslutna till konventionen angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA-konventionen) i fråga om vissa varor enligt 1--38 kap. tulltaxelagen (1987:1068).

2 §

Förordningen gäller även handeln mellan Sverige och Schweiz i fråga om övriga varor som omfattas av EFTA-konventionen samt handeln mellan Sverige och Finland, Island, Norge och Österrike i fråga om varor som omfattas av EFTA-konventionen och som har ursprung i Schweiz. Tullfrihet

3 §

Tullfrihet gäller för 1. varor upptagna i bilaga 1 med ursprung i Finland, Island, Norge och Österrike, 2. varor upptagna i bilaga 2 med ursprung i Schweiz, 3. varor enligt kap. 25--97 tulltaxelagen (1987:1068) med ursprung i Schweiz.

4 §

En vara anses ha ursprung enligt 3 § om den uppfyller kraven i bilaga 3 (ursprungsvara). Ursprungsintyg m. m.

5 §

En varas ursprung skall vid införsel till Sverige styrkas med ett intyg (varucertifikat EUR.1) som är utfärdat i exportlandet och upprättat enligt vad som anges i artiklarna 18--21 i bilaga 3. Varans ursprung får även styrkas med en fakturadeklaration som är upprättad enligt vad som anges i artiklarna 17, 22 och 23 i bilaga 3. Ursprungsvarornas värde får, när det gäller fakturadeklaration som är upprättad av vilken exportör som helst enligt vad som anges i artikel 22.1 b, inte överstiga 45 000 kronor eller, om varorna är fakturerade i något annat EFTA-lands eller i ett EG-lands valuta, det belopp som har anmälts av landet i fråga. Ursprungsintyg (varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklaration) behöver inte visas upp för varor som utan handelssyfte förs in från en enskild person och är adresserade till en enskild person, om varornas sammanlagda värde inte överstiger 3 700 kronor eller om de ingår i en resandes personliga bagage och deras sammanlagda värde inte överstiger 9 000 kronor.

6 §

En svensk tullmyndighet får efter ansökan av exportören utfärda varucertifikat EUR.1 för en vara som skall exporteras till ett annat EFTA-land. Varucertifikatet skall vara upprättat enligt vad som anges i bilaga 3. Intyg om en varas ursprung får även upprättas av exportören enligt vad som anges i artiklarna 22 och 23 i bilaga 3 (fakturadeklaration). Tullmyndigheten kan tillämpa en förenklad procedur enligt vad som anges i artikel 23 i bilaga 3. En tullmyndighet får, på villkor som anges i artikel 22.6 i bilaga 3, medge att en fakturadeklaration inte behöver vara underskriven. När en fakturadeklaration är upprättad av vilken exportör som helst enligt artikel 22.1 b i bilaga 3, får ursprungsvarornas värde -- inte överstiga det belopp som anmälts av landet i fråga, om varorna fakturerats i något annat EFTA-lands eller i ett EG-lands valuta eller -- inte överstiga det belopp som anmälts av importlandet, om varorna fakturerats i ett annat lands valuta. Denna värdegräns gäller inte för fakturadeklaration upprättad av en godkänd exportör enligt artiklarna 22.1 a och 23.

7 §

En svensk tullmyndighet får på förfrågan lämna ett skriftligt besked om ursprungsintyg kan utfärdas för en vara. Ett sådant besked är dock inte bindande.

8 §

Vid kontroll av uppgifter som lämnas i en ansökan om varucertifikat EUR.1 eller i en fakturadeklaration skall 63, 69, 71, 75--79 och 97 §§ tullagen (1987:1065) tillämpas.

9 §

Generaltullstyrelsen får skaffa kompletterande uppgifter om en vara från utländska tullmyndigheter. Tullrestitution

10 §

En vara får inte ges tullrestitution eller likvärdiga förmåner, -- om den är av det slag som omfattas av EFTA-konventionen, -- om den har sitt ursprung i ett annat land än ett EFTA-land eller EG och -- om den har använts som material vid tillverkning av en vara för vilken ett ursprungsintyg utfärdats eller upprättats för införsel i ett EFTA-land. Med tullrestitution eller likvärdiga förmåner avses i denna förordning sådan återbetalning av tull eller befrielse från tull som kan medges endast på grund av utförsel. Förfarande

11 §

Anspråk på tullfrihet enligt denna förordning för en vara som anmäls till förtullning skall framställas senast när en tulldeklaration skall ges in för varan eller, om det inte föreligger någon deklarationsplikt, när varan anmäls till förtullning. Ursprungsintyg skall ges in senast 15 dagar från den dag då varan anmäldes till förtullning. Vid elektroniskt uppgiftslämnande enligt 11 a § tullagen (1987:1065) får tullmyndigheten medge att den tullskyldige endast behöver visa upp intyget på begäran av myndigheten. Om det finns ett sådant medgivande skall intyget innehas av den tullskyldige senast när intyget annars skulle ha getts in. Om Postverket är tullskyldigt för en vara som har kommit in med post får dock anspråk på tullfrihet framställas och ursprungsintyg ges in senast 30 dagar efter den dag då tulltaxeringsbeslutet meddelades.

12 §

Om anspråk framställs eller intyg ges in senare än vad som anges i 11 §, får återbetalning av eller befrielse från tull medges endast till den del av tullbeloppet som överstiger 300 kronor. Detsamma gäller om tullskyldig som enligt 11 § andra stycket skall ge in intyg endast på begäran av tullmyndighet, inte innehade intyget när detta annars skulle ha getts in enligt 11 § andra stycket. En tullmyndighet kan i det enskilda fallet medge undantag från föreskrifterna i första stycket om det finns särskilda skäl. Överklagande

13 §

Beslut som någon annan tullmyndighet än Generaltullstyrelsen meddelar enligt denna förordning eller föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen får överklagas hos Generaltullstyrelsen. Generaltullstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten. Verkställighetsföreskrifter

14 §