Skattebetalningslag (1997:483)
1 kap. Tillämpningsområde, definitioner och valuta.
1 §
Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av
sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxerings-lagen (1990:324),
avgift enligt socialavgiftslagen (2000:980),
skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),
skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) samt sådant belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket den lagen,
avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.
Lagen gäller även, om inte annat särskilt anges, vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av punktskatt. Med punktskatt avses i denna lag skatt enligt
lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,
lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,
lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
lagen (1994:1776) om skatt på energi,
lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
lagen (1999:673) om skatt på avfall,
lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, och
lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.
Lag (2011:75).
1 a §
Har upphävts genom lag (2006:1429).
1 b §
Har upphävts genom lag (2004:1142).
2 §
Lagen gäller vid bestämmande, debitering och betalning av
skattetillägg och förseningsavgift i fråga om sådan skatt eller avgift som avses i 1 §,
förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen
(1979:1152),
kontrollavgift enligt 15 kap. 9 §,
kontrollavgift enligt lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m.,
kontrollavgift enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher,
transporttillägg som avses i 4 kap. 9 a § lagen (1998:506)
om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
kontrollavgift enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m., och
ränta på skatt eller avgift som avses i 1 och 1 a §§ samt på skattetillägg, avgift och transporttillägg som avses i 1-7.
Lag (2008:1320).
2 a §
Lagen gäller inte, om det inte särskilt anges, när skatt skall tas ut enligt mervärdesskattelagen (1994:200) vid import av varor eller när det är fråga om punktskatt som skall betalas till Tullverket enligt någon av de lagar som anges i 1 § andra stycket. I sådana fall gäller tullagen (2000:1281). Lag (2002:400).
2 b §
Lagen gäller inte för skattepliktiga varor som
är omhändertagna med stöd av lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter, eller
omfattas av ett beslut om skatt enligt lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
Om ett beslut som avses i första stycket upphävs, skall dock lagen anses ha varit tillämplig som om beslutet aldrig hade fattats. Lag (2007:462).
Definitioner
3 §
Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i de lagar som anges i 1-2 §§ samt i 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324), om inte annat anges i detta kapitel eller framgår av sammanhanget. Med arbetsgivaravgift avses dock även sådan särskild löneskatt och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Vidare avses med juridisk person också dödsbon och handelsbolag. Lag (2001:328).
4 §
Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även
avgift och avgiftsskyldig,
belopp som ska dras från ersättning för arbete, ränta eller utdelning för betalning av preliminär skatt (avdragen skatt)
och den som är skyldig att göra sådant avdrag, samt
skattetillägg, förseningsavgift, kontrollavgift, transporttillägg och ränta och den som är skyldig att betala skattetillägg, avgift, transporttillägg eller ränta.
Med skatt likställs
belopp som någon annan än den skattskyldige är betalningsskyldig för enligt denna lag eller, såvitt gäller belopp som har debiterats enligt denna lag, 2 kap. 20 § lagen
(1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag,
belopp som betalats tillbaka till den skattskyldige men som på grund av ett senare beskattningsbeslut ska betalas in igen till Skatteverket, och
belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket mervärdesskattelagen (1994:200).
Med skattskyldig likställs
handelsbolag även om det inte är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i 1 §,
den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9-13 §§ mervärdesskattelagen,
den som utan att vara skattskyldig här i landet har fått en F-skattsedel enligt 4 kap. 7 eller 8 §,
den som Skatteverket enligt 23 kap. 3 § har beslutat ska svara för redovisning och betalning av skatt som hänför sig till verksamhet som bedrivs genom enkelt bolag eller partrederi,
den som är grupphuvudman enligt 6 §,
delägare i handelsbolag som enligt 2 kap. 20 § lagen om handelsbolag och enkla bolag har ålagts betalningsskyldighet för skatt,
den som har rätt till återbetalning enligt
24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,
8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller
28-30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
den som har rätt till återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a, 9, 10 eller 11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi eller omfattas av ett slutligt beslut om skattenedsättning enligt 9 kap. 9 b § tredje stycket samma lag,
den som i egenskap av företrädare för en juridisk person är betalningsskyldig enligt 12 kap. 6 eller 6 a § eller som träffat överenskommelse enligt 12 kap. 7 c §, och
den som i egenskap av ombud för en generalrepresentation eller skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare är betalningsskyldig för skatt enligt 23 kap. 3 c eller 3 d §.
Lag (2008:1318).
5 §
Vad som sägs i denna lag om handelsbolag gäller, om inte annat föreskrivs, även europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).
Vad som sägs i denna lag om ekonomiska föreningar gäller, om inte annat föreskrivs, även europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS). Lag (2009:722).
6 §
I denna lag avses med
arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete,
arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete,
beskattningsår: i fråga om
skatt som avses i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen
(1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-4 och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt avgift som avses i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, beskattningsår enligt 1 kap. 13-15 §§ inkomstskattelagen,
mervärdesskatt, beskattningsår enligt 1 kap. 14 §
mervärdesskattelagen (1994:200) eller, för förvärv av sådana varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen, det kalenderår under vilket förvärvet skett,
punktskatt, samma beskattningsår som i 1 kap. 14 §
mervärdesskattelagen eller, om skatteredovisningen inte sker för redovisningsperioder, det kalenderår under vilket den skattepliktiga händelsen inträffat,
skatt som inte avses i a-c, det kalenderår för vilket skatten ska betalas,
grupphuvudman: den som enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen utsetts som huvudman för en mervärdesskattegrupp,
inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,
näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap.
inkomstskattelagen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget,
överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt. Lag (2011:75).
Valuta
7 §
Samtliga uppgifter som skall lämnas enligt denna lag skall, om inte annat följer av 5 kap. 12 § andra stycket, till sina belopp anges i svenska kronor. Lag (2000:55).
2 kap. Beslutande myndighet
1 §
Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket. Lag (2003:664).
2 §
Har upphävts genom lag (2003:664).
3 §
Har upphävts genom lag (2003:664).
4 §
Har upphävts genom lag (2003:664).
5 §
Har upphävts genom lag (2003:664).
5 a §
Har upphävts genom lag (2003:664).
6 §
Om den skattskyldige inom föreskriven tid har gett in en begäran om omprövning till en allmän förvaltningsdomstol, får Skatteverket ändå pröva ärendet. Begäran skall då omedelbart sändas över till verket med uppgift om den dag då begäran kom in till domstolen. Lag (2003:664).
7 §
Har upphävts genom lag (2003:664).
8 §
Om ett beskattningsärende som avses i denna lag har ett nära samband med ett taxeringsärende som enligt 2 kap. 4 § taxerings- lagen (1990:324) skall avgöras i en skattenämnd, får även beskattningsärendet avgöras i skattenämnden, om det är lämpligt att ärendena prövas i ett sammanhang.
3 kap. Registrering och skattekonton
1 §
Skatteverket ska registrera
den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap.
eller betala arbetsgivaravgifter,
den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen
(1994:200), med undantag av en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen och av den som är skattskyldig endast på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 nämnda lag,
den som är grupphuvudman,
den som utan att omfattas av 19 kap. 1 §
mervärdesskattelagen har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11-13 §§ samma lag,
den som gör sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,
5 a. en utländsk företagare som är etablerad i ett annat EU- land och har rätt till återbetalning enligt 10 kap. 1-3 §§ mervärdesskattelagen utan att omfattas av 19 kap. 1 § samma lag och inte heller ska registreras enligt 2, 4 eller 5,
5 b. en näringsidkare som är etablerad i Sverige och omsätter tjänster i ett annat EU-land som förvärvaren av tjänsten är skattskyldig för i det landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt,
den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, och
den som är skattskyldig enligt
lagen (1972:820) om skatt på spel,
4 § första stycket 1 lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,
lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,
lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,
lagen (1991:1482) om lotteriskatt,
10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,
9, 12, 14 eller 15 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,
4 kap. 3, 6, 8 eller 9 § eller 12 § första stycket 1 eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,
lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,
lagen (1999:673) om skatt på avfall,
lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, eller
lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.
Om skatt ska betalas enligt 23 kap. 3 c eller 3 d § av ett ombud för en generalrepresentation eller av en skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare, ska ombudet respektive representanten registreras i stället för försäkringsgivaren. Lag (2011:288).
Anmälan för registrering
2 §
Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som skall registreras enligt 1 § skall anmäla sig för registrering hos Skatteverket.
Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet för mervärdesskatt, skall göra en anmälan för varje verksamhet.
Om inte något hindrar det skall anmälan göras senast två veckor innan den verksamhet som medför anmälningsplikt påbörjas eller övertas. Den vars verksamhet är yrkesmässig endast enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 och andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) och som enligt 10 kap. 31 § i denna lag skall redovisa mervärdesskatten i självdeklarationen anses ha fullgjort anmälningsskyldigheten genom att lämna deklarationen. Lag (2003:664).
3 §
Om ett förhållande som har tagits upp i en anmälan om registrering har ändrats, skall den som gjort anmälan underrätta Skatteverket om ändringen. Om inte något hindrar det skall underrättelsen lämnas inom två veckor från det att ändringen inträffade. Lag (2003:664).
Föreläggande
4 §
Skatteverket får förelägga den som inte gör anmälan enligt 2 § eller inte lämnar underrättelse enligt 3 §, att fullgöra sin skyldighet eller att lämna sådana uppgifter som behövs för att avgöra om skyldighet att göra anmälan eller lämna underrättelse finns. Lag (2003:664).
Skattekonton
5 §
Skatteverket skall upprätta ett skattekonto för varje person som är skattskyldig enligt denna lag.
Skatteverket får besluta att en person skall ha fler än ett skattekonto. För en grupphuvudman skall det upprättas ett särskilt skattekonto för registrering av mervärdesskattegruppens mervärdesskatt. Ett särskilt skattekonto skall upprättas även för ett sådant ombud eller en sådan skatterepresentant som skall svara för betalning av skatt enligt 23 kap. 3 c eller 3 d §.
På skattekontot skall, om inte annat följer av fjärde stycket, Skatteverket registrera skatt som skall betalas in eller betalas tillbaka enligt ett beskattningsbeslut, avdragen A- skatt, gjorda inbetalningar och utbetalningar samt belopp som har lämnats för indrivning. Belopp som skall betalas in registreras på förfallodagen. Belopp som skall tillgodoräknas registreras så snart underlag finns.
Belopp som har betalats av en företrädare för en juridisk person på grund av en överenskommelse enligt 12 kap. 7 c § skall registreras på den juridiska personens skattekonto. Lag (2007:462).
6 §
Skatteverket skall dels årligen, dels månatligen stämma av inbetalda och andra tillgodoförda belopp mot påförda belopp.
Någon avstämning behöver dock inte göras då inte något annat belopp än ränta har tillgodoförts eller påförts.
En avstämning av skattekontot skall också göras när den skattskyldige begär det, om inte särskilda skäl talar mot det.
Den årliga avstämningen skall göras sedan den slutliga skatten har registrerats. Lag (2003:664).
4 kap. Preliminär skatt och skattsedel på sådan skatt
1 §
Preliminär skatt för en skattskyldig skall betalas för inkomståret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten enligt den årliga taxeringen året efter inkomståret.
2 §
Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (A- skatt) eller enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A- skatt).
3 §
Skatteavdrag görs av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning enligt vad som anges i 5 kap.
4 §
F-skatt betalas av den som har fått en F-skattsedel. Av 5 kap.
framgår att skatteavdrag i vissa fall skall göras även för den som har fått en F-skattsedel.
5 §
Särskild A-skatt betalas av den skattskyldige efter beslut av Skatteverket. Sådant beslut får meddelas endast beträffande den som inte har fått en F-skattsedel.
Beslut om särskild A-skatt får meddelas under förutsättning att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre än om endast skatteavdrag görs. Lag (2003:664).
Skattsedel på preliminär skatt
6 §
Skatteverket skall för varje inkomstår utfärda skattsedlar på preliminär skatt. För sådan skatt skall det finnas två slag av skattsedlar (F-skattsedel och A-skattsedel). Lag (2003:664).
Utfärdande av F-skattsedel
7 §
En F-skattsedel skall, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter ansökan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Lag (1997:1032).
8 §
En F-skattsedel skall utan ansökan utfärdas för den som vid utgången av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel.
9 §
Skatteverket får i fråga om fysiska personer besluta att en F-skattsedel skall utfärdas under villkor att den åberopas endast i personens näringsverksamhet. Villkoret skall framgå av skattsedeln. Lag (2003:664).
10 §
En F-skattsedel får inte utfärdas för en delägare i ett handelsbolag enbart på grund av delägarens intäkter från bolaget.
11 §
En F-skattsedel får inte utfärdas
för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt 13 § 3 eller 8 förrän två år efter återkallelsebeslutet,
för den som har fått en tidigare utfärdad F-skattsedel återkallad enligt 13 § 2, 4-7 eller 9, så länge grunden för återkallelsen finns kvar, eller
för den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 §.
För den som inte har haft någon F-skattsedel men som skulle ha fått en sådan skattsedel återkallad på grund av något förhållande som avses i 13 § 8 får en F-skattsedel inte utfärdas förrän två år efter det att företagets eller bolagets F-skattsedel återkallades eller företaget eller bolaget försattes i konkurs.
Om det finns särskilda skäl, får en F-skattsedel utfärdas trots vad som sägs i första och andra styckena.
F-skattebevis
12 §
För den som får en F-skattsedel skall Skatteverket också utfärda ett F-skattebevis. Villkor enligt 9 § skall framgå av F-skattebeviset. Lag (2003:664).
Återkallelse av F-skattsedel
13 §
Skatteverket skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren
begär att skattsedeln skall återkallas,
upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,
inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,
inte följer ett föreläggande att lämna självdeklaration eller, i fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 3 kap. 18 eller 19 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, eller endast lämnar en handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering,
brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag eller motsvarande utländsk skatt i en utsträckning som inte är obetydlig,
har meddelats näringsförbud,
är i konkurs,
är eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och det finns eller fanns förutsättningar att återkalla företagets eller bolagets F-
skattsedel på grund av ett förhållande som kan hänföras till företagsledaren, eller
är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och en företagsledare i företaget eller bolaget har handlat på ett sådant sätt att en F-skattsedel inte får utfärdas för företagsledaren på grund av ett förhållande som avses i 3-8.
Lag (2003:664).
14 §
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse av en F-skattsedel trots vad som sägs i 13 §. Lag (2003:664).
15 §
Om en F-skattsedel har återkallats, får Skatteverket förelägga innehavaren att överlämna F-skattsedeln och F-skattebeviset till verket.
Skatteverket får lämna uppgift om återkallelsen till de berörda uppdragsgivare som verket känner till. Lag (2004:127).
Utfärdande av A-skattsedel
16 §
En A-skattsedel skall på begäran utfärdas för
skattskyldig som inte har en F-skattsedel, och
skattskyldig som har en F-skattsedel med villkor enligt 9 §.
5 kap. Skatteavdrag
1 §
Den som betalar ut sådan ersättning för arbete, ränta eller utdelning som skall tas upp som intäkt är skyldig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel vid varje tillfälle då utbetalning sker. Lag (2000:1164).
Skatteavdrag från ersättning för arbete
2 §
Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant ersättning för arbete.
Med ersättning för arbete likställs i denna lag
pension,
livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats i samband med tjänst om ersättningen inte utgör livränta,
engångsbelopp på grund av personskada,
sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30, 31, 34 och 36 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen
(1999:1229),
ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i näringsverksamhet,
undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetalning som givaren enligt inkomstskattelagen skall dra av i inkomstslaget näringsverksamhet,
behållning på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen på grund av att pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord, och
annan kontant ersättning som utgår med anledning av tjänsten. Lag (1999:1300).
3 §
Skatteavdrag ska inte göras, om
ersättningen är mindre än 100 kronor,
det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor,
utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren understiger 10 000 kronor under inkomståret och
utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,
ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 25 kap. 13 § 4 socialförsäkringsbalken, samt
det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken,
ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och ersättningen under inkomståret understiger ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken,
ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,
ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom totalförsvaret, eller
ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen till mottagare som debiterats preliminär skatt för inkomståret.
Lag (2010:1268).
4 §
Skatteavdrag ska inte göras från ersättning som betalas ut till
staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund,
fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige,
utländska juridiska personer, eller
mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteavdrag som avses i 10 eller 11 §.
Första stycket 2 och 3 gäller inte, om
- ett sådant beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för mottagaren som avses i 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har visats upp för utbetalaren eller denne fått kännedom om att ett sådant beslut finns, eller
- ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet.
Första stycket 2 gäller inte heller, om ersättningen
- ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), eller
- är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och skatteavdrag inte ska göras enligt den lagen. Lag (2009:1063).
5 §
Skatteavdrag skall inte heller göras, om den som tar emot ersättningen har en F-skattsedel antingen när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av F-skattsedel får godtas, om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.
Om betalningsmottagaren har F-skattsedel med sådant villkor som avses i 4 kap. 9 §, får skatteavdrag underlåtas endast om F- skattsedeln åberopas skriftligen. Lag (1999:1058).
6 §
Även om mottagaren har F-skattsedel skall skatteavdrag göras från ersättning från semesterkassa samt från pension, sjukpenning och annan ersättning som avses i 2 § andra stycket.
Anmälningsskyldighet
7 §
Om den som tar emot ersättning för ett utfört arbete har eller åberopar en F-skattsedel utan villkor enligt 4 kap. 9 § eller åberopar en F-skattsedel med sådant villkor, trots att det är uppenbart att arbetet har utförts under sådana förhållanden att den som utfört arbetet är att anse som anställd hos den som betalar ut ersättningen för arbetet, skall utbetalaren skriftligen anmäla detta till Skatteverket. Lag (2003:664).
Skatteavdrag från ränta och utdelning
8 §
Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras från sådan ränta och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift skall lämnas för enligt 8 eller 9 kap. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Lag (2001:1239).
9 §
Skatteavdrag ska inte göras från
ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,
ränta eller utdelning till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige,
ränta eller utdelning som enligt skatteavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige,
ränta på ett förfogarkonto som avses i 8 kap. 6 § andra stycket lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 kronor,
ränta på ett konto för klientmedel,
ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför ska redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 8 kap. 5 § andra stycket lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
ränta eller utdelning som ett utländskt företag ska lämna kontrolluppgift för enligt 13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen
(2005:551),
utdelning på andelar i en svensk ekonomisk förening,
utdelning från en utländsk juridisk person, om utdelningen inte har betalats ut genom en central värdepappersförvarare eller genom någon som bedriver valutahandel eller genom ett värdepappersinstitut hos vilket ett utländskt finansiellt instrument förvaras i depå eller kontoförs eller en rättighet eller en skyldighet som anknyter till ett sådant finansiellt instrument kontoförs,
ränta på obligation, förlagsbevis eller någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning som har betalats ut mot att kupong eller kvitto har lämnats och inte har betalats ut genom en central värdepappersförvarare eller genom ett värdepappersinstitut hos vilket ett utländskt finansiellt instrument förvaras i depå eller kontoförs eller en rättighet eller en skyldighet som anknyter till ett sådant finansiellt instrument kontoförs, eller
räntekompensation som förvärvaren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta. Lag (2011:75).
Beslut om befrielse från skatteavdrag
10 §
Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte skall göras från viss ersättning för arbete,
om ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig för den i Sverige och överenskommelse inte har träffats med den stat där ersättningen skall beskattas om att skatteavdrag skall göras här i landet, eller
om skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst-
eller anställningsförhållanden eller på grund av andra särskilda skäl, skulle medföra avsevärda besvär för arbetsgivaren. Lag (2003:664).
11 §
Skatteverket får besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras för
en arbetstagare som är obegränsat skattskyldig här i landet men utför arbete i en annan stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller
en arbetstagare som är bosatt i en sådan stat som anges under 1 men utför arbete här i landet.
En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.
Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut och om Skatteverket träffar överenskommelse med behörig myndighet i den andra staten om att skatten skall tas ut där, får verket besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras. Lag (2003:664).
Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag
12 §
Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.
Om ersättningen betalas ut i utländsk valuta och skatteavdraget beräknats på ersättning som räknats om enligt en annan valutakurs än kursen vid utbetalningstillfället, skall skatteavdragets belopp anges i den utländska valutan.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från första stycket i de fall avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället. Lag (2000:55).
Skyldighet att tillämpa vissa beslut
13 §
Ett beslut om skatteavdrag enligt 8 kap. 11, 27, 28 eller 29 § skall följas senast från och med det första utbetalningstillfället som infaller sedan två veckor har gått efter det att den som skall göra avdraget fick del av beslutet.
Återbetalning av skatteavdrag
14 §
Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till Skatteverket, skall den som har gjort skatteavdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.
Återbetalning som grundas på ett beslut om ändrad beräkning av preliminär skatt i samband med konkurs eller utmätning enligt 8 kap. 27 eller 28 § skall göras till konkursboet respektive kronofogdemyndigheten. Lag (2003:664).
Föreläggande att göra skatteavdrag
15 §
Den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att lämna uppgift som avses i 12 §, får föreläggas av Skatteverket att fullgöra skyldigheten. Lag (2003:664).
Skyldighet att visa upp skattsedel m.m.
16 §
Den som ska ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren
visa upp sin A-skattsedel,
visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis,
lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 § första stycket får godtas,
visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg från Skatteverket om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen,
visa upp ett beslut om särskild inkomstskatt enligt 8 §
lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller
visa upp ett beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen
(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229).
Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag ska genast visa upp beslutet för den som ska göra avdraget.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte ska gälla ett visst slag av ersättningar. Lag (2009:1063).
6 kap. Beräkning av F-skatt
1 §
F-skatt skall, om inte annat följer av 3 §, beräknas enligt schablon.
För annan skattskyldig än handelsbolag tas F-skatt i sådant fall ut med 110 % av ett belopp motsvarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret. Om den slutliga skatten understeg den debiterade preliminära skatten, utan hänsyn till eventuella ändringar enligt 5 §, tas dock F-skatt ut med 105 % av den slutliga skatten.
För handelsbolag skall vid beräkning enligt schablon F-skatt tas ut med ett belopp motsvarande handelsbolagets slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret.
F-skatt enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än som motsvarar den senast debiterade preliminära skatten.
2 §
Vid beräkning av F-skatt enligt schablon skall om möjligt hänsyn tas till mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration, om mervärdesskatt inte ingår i den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret.
Om mervärdesskatt har fastställts för den skattskyldige för tiden september andra året före inkomståret till och med augusti året före inkomståret, får denna skatt läggas till grund för beräkningen av F-skatten. Om mervärdesskatten för året före inkomståret skall redovisas i självdeklaration, får i stället den mervärdesskatt som har fastställts för andra året före inkomståret läggas till grund för beräkningen.
Beräkning av F-skatt enligt preliminär taxering
3 §
F-skatt skall beräknas med ledning av särskild taxering (preliminär taxering),
om den skattskyldige inte har debiterats slutlig skatt vid den årliga taxeringen året före inkomståret,
i annat fall, om det är fråga om en mer betydande skillnad mellan den preliminära skatt som annars skulle ha debiterats och beräknad slutlig skatt för inkomståret, eller
om det finns andra särskilda skäl.
Även om det inte följer av första stycket, skall F-skatt beräknas med ledning av preliminär taxering, om den skattskyldige har lämnat en preliminär självdeklaration.
4 §
Preliminär taxering skall ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration och andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen av F-skatten tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare skattesatsen tilllämpas. Lag (2003:227).
Ändrad beräkning av F-skatt
5 §
Skatteverket får besluta om ändrad beräkning av F-skatt för att uppnå att F-skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten.
Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det finns andra särskilda skäl. Lag (2003:664).
Hänsyn till andra belopp
6 §
Vid beräkning av F-skatt skall om möjligt hänsyn tas till
den A-skatt som kan komma att betalas för den skattskyldige genom skatteavdrag, och
andra belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas den skattskyldige utöver F-skatten.
7 kap. Beräkning av särskild A-skatt
1 §
Vid beräkning av särskild A-skatt gäller bestämmelserna i 6 kap. om beräkning av F-skatt.
8 kap. Beräkning av skatteavdrag
1 §
Skatteavdrag från sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person skall göras enligt allmänna eller särskilda skattetabeller, om inte annat följer av 6-9 §§ eller av Skatteverkets beslut enligt 11 §. Skattetabellerna fastställs för varje inkomstår av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Skatteavdraget skall göras enligt den skattetabell som har beslutats för den fysiska personen.
Under januari och, om det finns särskilda skäl, också under februari får skatteavdrag beräknas enligt den skattetabell som senast tillämpats under det föregående inkomståret. Lag (2003:664).
Allmänna skattetabeller
2 §
Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 4 eller 5 §, göras enligt allmänna skattetabeller från sådan ersättning för arbete som hänför sig till en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen.
3 §
De allmänna skattetabellerna ska ange skatteavdraget på olika in komstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att
inkomsten är oförändrad under inkomståret,
arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen,
arbetstagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än kommu nal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravnings avgift enligt begravningslagen
(1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,
arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag än grundavdrag, och att
arbetstagaren medges skattereduktion för allmän pensionsavgift och ar betsinkomst enligt 67 kap. 4-9 §§
inkomstskattelagen (1999:1229).
Skattetabellerna ska ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kom munal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en sammanlagd skatte- och avgiftssats i hela krontal.
Av tabellerna ska också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift. Lag (2009:196).
Särskilda skattetabeller
4 §
Skatteavdrag ska, om inte annat följer av 9 §, göras enligt särskilda skattetabeller från sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30 och 31 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), med undantag för vårdbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken.
De särskilda skattetabellerna ska för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 25 och 26 kap.
socialförsäkringsbalken ange det skatteavdrag som ska göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §. Lag (2010:1268).
5 §
I fråga om sjöinkomst ska skatteavdrag beräknas enligt särskilda skat tetabeller för sjömän. Tabellerna ska grundas på att den skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och skattereduktion enligt 67 kap. 3 § samma lag. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §. Lag (2009:196).
Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget
6 §
Om en fysisk person inte fullgör sin skyldighet enligt 5 kap. 16 §, skall arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt den skattetabell som närmast motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där arbetsgivaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med 10 % av avdraget enligt tabellen. Skatteavdraget skall dock vara 30 % av den ersättning som inte utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete (sidoinkomst).
Första stycket tillämpas inte, om arbetsgivaren har fått besked av Skatteverket om vilket skatteavdrag som skall göras. Lag (2003:664).
Frivillig förhöjning av skatteavdraget
7 §
Om en arbetstagare anmäler till sin arbetsgivare att skatteavdrag från ersättning som utgör arbetstagarens huvudsakliga ersättning för arbete (huvudinkomst) skall göras med större belopp än som följer av bestämmelserna i denna lag, är arbetsgivaren skyldig att göra avdrag med det begärda beloppet senast från och med det första utbetalningstillfälle som infaller sedan två veckor gått efter det att arbetsgivaren fick del av anmälan.
Om Skatteverket med stöd av 27 eller 28 § har beslutat om minskning av skatteavdraget, får arbetsgivaren dock inte tillmötesgå arbetstagarens begäran om ett förhöjt skatteavdrag. Lag (2003:664).
Skatteavdrag enligt en bestämd procentsats
Ersättning för arbete
8 §
Skatteavdrag skall göras med 30 % av
sådan ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person,
sådan ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person och är sidoinkomst för mottagaren,
ersättning som inte avser en bestämd tidsperiod eller inte betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen,
ersättning för arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka, och
sådan ersättning för arbete som redovisas i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a §.
Om ersättning som avses i första stycket 3 betalas ut tillsammans med ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst, skall skatteavdrag göras enligt grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2000:1000).
Pension och sjukpenning m.m.
9 §
Skatteavdrag från sådan ersättning som avses i 5 kap. 6 § skall göras med 30 %, om mottagaren har F-skattsedel.
Ränta och utdelning
10 §
Skatteavdrag från sådan ränta och utdelning som avses i 5 kap. 8 § skall göras med 30 %. Skatteavdrag från ränta eller utdelning på utländska värdepapper skall göras med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som dragits av i utlandet uppgår till 30 % av räntan eller utdelningen.
Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag
11 §
Skatteverket får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar ska beräknas enligt särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre.
Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket ska ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som ska gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, ska den tidigare skattesatsen tillämpas.
Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller om mottagaren ska betala fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift, får Skatteverket besluta att skatteavdraget ska beräknas också med hänsyn till detta. Lag (2007:1405).
12 §
När Skatteverket beslutar om skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund i fråga om ersättning till en juridisk person får hänsyn inte tas till den juridiska personens kostnader för lön till delägare.
När det gäller ersättning till handelsbolag får beslut om skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund fattas endast om det finns särskilda skäl. Lag (2003:664).
13 §
I fråga om ränta och utdelning får Skatteverket besluta om skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund endast på det sättet att skatteavdrag inte skall göras från viss ränta eller utdelning. Lag (2003:664).
Underlag för beräkning av skatteavdrag
Beräkning av förmånsvärde
14 §
Om en arbetstagare, förutom kontant ersättning för arbete, får andra förmåner, ska skatteavdraget beräknas efter förmånernas sammanlagda värde.
Om arbetstagaren har betalat ersättning för en förmån, ska ersättningen beaktas vid beräkningen av förmånsvärdet.
I fråga om sådan förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), ska den i vars tjänst rättigheten förvärvats anses som arbetsgivare.
I fråga om intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån, som utges på grund av kundtrohet eller liknande, ska den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen anses som arbetsgivare. I fråga om intäkt i form av en annan förmån än sådan som avses i tredje stycket eller ersättning, som getts ut eller anses utgiven av en fysisk person som är bosatt utomlands eller en utländsk juridisk person, ska den hos vilken den skattskyldige är anställd i Sverige anses som arbetsgivare, om förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och den skattskyldige.
Förmån som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen ska räknas med då rätten utnyttjas eller överlåts. Intäkter som avses i fjärde stycket ska räknas med först när arbetsgivaren har fått kännedom om dem. Lag (2008:823).
15 §
Värdet av förmån av någon annan bostad här i landet än semesterbostad eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) skall beräknas enligt värdetabeller.
Tabellerna skall ha följande grunder. Landet delas in i områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader.
Förmånsvärdet av en bostad skall bestämmas inom varje område till det genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom området. För en bostad utanför tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till 90 % av det lägsta av nämnda genomsnittsvärden. Lag (2000:1000).
16 §
Om Skatteverket har bestämt värdet av en förmån vid beräkning av arbetsgivaravgifter enligt 9 kap. 2 § andra stycket, skall detta värde användas även vid beräkning av skatteavdrag. Lag (2003:664).
17 §
Värdet av en förmån i andra fall skall beräknas enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229).
Bestämmelserna om jämkning i 61 kap. 18 § inkomstskattelagen får dock tillämpas endast i fråga om förmån av fri kost och efter beslut av Skatteverket. Lag (2003:664).
Drickspengar
18 §
Om en arbetstagare på grund av arbetsavtal har rätt att ta emot också drickspengar eller någon annan liknande ersättning direkt från allmänheten och arbetsgivaren känner till eller kan uppskatta ersättningen, skall hänsyn tas till sådan ersättning vid beräkning av skatteavdrag.
Ersättning för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa
19 §
Från ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i 12 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall skatteavdrag göras endast till den del ersättningen överstiger de schablonbelopp som anges i 12 kap. 6 a, 10-15, 17 och 21 §§ inkomstskattelagen eller, när det gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. Lag (2006:993).
Andra ersättningar för kostnader i arbetet
20 §
Från andra ersättningar för kostnader i arbetet än som avses i 19 § skall skatteavdrag göras endast i följande utsträckning:
Om det är uppenbart att ersättningen avser kostnader som mottagaren inte får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på hela ersättningen.
Om det är uppenbart att ersättningen överstiger det belopp som mottagaren får dra av vid inkomsttaxeringen, skall skatteavdrag beräknas på den överstigande delen.
Avgifter i samband med tjänsten
21 §
Skatteavdrag skall beräknas på det belopp som återstår sedan följande avgifter räknats av från ersättningen för arbetet:
avgifter som arbetstagaren i samband med tjänsten betalar för egen eller efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, och
avgifter som arbetstagaren betalar för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänsten.
Kostnadsavdrag
22 §
Andra kostnader i arbetet än de som avses i 21 § får räknas av endast om
arbetstagaren är en fysisk person som får dra av kostnaderna vid inkomsttaxeringen, och
kostnaderna kan beräknas uppgå till minst 10 % av arbetstagarens ersättning från arbetsgivaren under inkomståret.
Av 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980) följer att arbetstagarens utgifter i vissa fall skall beräknas enligt schablon. Finns det inte någon schablon skall Skatteverket på begäran av arbetsgivaren bestämma hur kostnaderna skall beräknas.
Om arbetstagarens kostnader har beräknats enligt andra stycket, skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om detta. Lag (2003:664).
Hemresor
23 §
På begäran av en utbetalare får Skatteverket besluta att skatteavdrag skall göras utan hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommunikationer. Detta gäller dock endast till den del förmånen eller ersättningen inte överstiger det belopp som får dras av enligt 12 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2003:664).
Resor vid tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag
24 §
Vid beräkningen av skatteavdrag skall hänsyn inte tas till förmån av fri resa inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag eller till ersättning för kostnader för sådan resa. Lag (2002:391).
Förmån av hushållsarbete
25 §
Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet har utförts av innehavare av F- skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår. Lag (2009:541).
Skatteavdrag från förskott
26 §
Om ersättning för arbete betalas ut i form av förskott, skall skatteavdraget beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela ersättningen som det utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen.
Om hela ersättningen inte är känd då förskottet betalas ut, beräknas skatteavdrag som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella tidsperioden.
När resterande belopp betalas ut görs skatteavdrag med återstående del av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen.
Minskat skatteavdrag vid konkurs eller utmätning
27 §
För den som är försatt i konkurs får Skatteverket efter ansökan av konkursboet besluta att skatteavdrag skall göras med mindre belopp än som annars skulle ha gällt, om den preliminära skatten därigenom bättre stämmer överens med den beräknade slutliga skatten.
Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas konkursgäldenären utöver A-skatt. Lag (2003:664).
28 §
Bestämmelserna i 27 § gäller också efter ansökan av Kronofogdemyndigheten när ersättning skall tas i anspråk genom utmätning. Lag (2006:727).
Ändrad beräkning av skatteavdrag
29 §
Skatteverket får besluta om ändrad beräkning av skatteavdrag för att uppnå att detta bättre stämmer överens med den beräknade slutliga skatten. Bestämmelserna i 12 och 13 §§ skall då tillämpas.
Vid beräkningen skall om möjligt hänsyn tas till sådana belopp som enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 kan komma att tillgodoräknas den skattskyldige utöver A-skatt och till sådana belopp som avses i 11 kap. 14 § andra stycket 2 a och b.
Ändrad beräkning får beslutas endast om den avser belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden eller om det finns andra särskilda skäl. Lag (2003:664).
Skatteavdrag från ersättning i utländsk valuta
30 §
Om ersättning för arbete betalats ut i utländsk valuta och uppgift om skatteavdragets belopp, enligt 5 kap. 12 § andra stycket, lämnats i denna valuta, skall skatteavdraget räknas om till svenska kronor enligt valutakursen vid utbetalningstillfället. Lag (2000:55).
9 kap. Beräkning av arbetsgivaravgifter
1 §
Arbetsgivaravgifter skall beräknas för varje redovisningsperiod efter de procentsatser och på det underlag som anges i
2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),
1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och
1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
Lag (2000:985).
2 §
Förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan drivmedelsförmån som avses i 61 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall dock värderas till marknadsvärdet.
På begäran av arbetsgivaren får Skatteverket bestämma värdet av förmånen om
värdet av bilförmån eller kostförmån skall justeras enligt 61 kap. 18, 19 eller 19 b § inkomstskattelagen, eller
bostadsförmånsvärde som bestäms enligt 8 kap. 15 § avviker med mer än 10 % från det värde som följer av 61 kap. 2 eller 20 § inkomstskattelagen.
Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om Skatteverkets beslut. Lag (2006:1496).
3 §
Om en arbetsgivare har utgett ersättning som till viss del motsvarar utgifter i arbetet och ersättningen till den delen är avgiftsfri enligt 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980), gäller vid beräkningen av utgifterna bestämmelserna i 8 kap. 22 § andra och tredje styckena. Lag (2000:985).
10 kap. Skyldighet att lämna deklaration
1 §
En preliminär självdeklaration skall lämnas av
den som ansöker om F-skattsedel, och
den som har F-skatt eller särskild A-skatt och vars slutliga skatt vid taxeringen året efter inkomståret beräknas överstiga motsvarande skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.1
2 §
En skattskyldig får lämna en preliminär självdeklaration även i andra fall än som avses i 1 §.
3 §
Om det på grund av ändrade förhållanden kan antas att den slutliga skatten vid taxeringen året efter inkomståret kommer att överstiga den som beräknats enligt en tidigare lämnad preliminär självdeklaration med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden, skall den skattskyldige lämna en ny preliminär självdeklaration.
4 §
I de fall som avses i 1 § 2 och 3 § behöver den skattskyldige inte lämna någon preliminär självdeklaration efter den 30 november inkomståret.
5 §
Efter föreläggande av Skatteverket skall också den som inte är deklarationsskyldig enligt 1 eller 3 § lämna en preliminär självdeklaration. Lag (2003:664).
När en preliminär självdeklaration skall lämnas
6 §
En preliminär självdeklaration enligt 1 § 1 skall lämnas när ansökan görs.
I de fall som avses i 1 § 2 skall den preliminära självdeklarationen lämnas senast den 30 november året före inkomståret eller, om den skattskyldige då inte var deklarationsskyldig, senast 14 dagar efter det att skyldigheten uppkom.
En ny preliminär självdeklaration enligt 3 § skall lämnas senast 14 dagar efter det att förhållandena ändrades.
Vad en preliminär självdeklaration skall ta upp
7 §
En preliminär självdeklaration ska innehålla de uppgifter om beräknade inkomster och utgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2007:1405).
Uppgift om kommande utbetalningar
8 §
Efter föreläggande av Skatteverket är en arbetsgivare skyldig att för en namngiven person lämna uppgift om den ersättning som kan antas komma att betalas ut under inkomståret. Lag (2003:664).
Skalbolagsdeklaration
Skyldighet att lämna skalbolagsdeklaration
8 a §
Om 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall tillämpas skall det avyttrade företaget lämna en skalbolagsdeklaration.
Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats skall i stället den delägare som har avyttrat andelen lämna en skalbolagsdeklaration. Handelsbolaget skall till delägaren lämna de uppgifter som framgår av 3 kap. 18 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter som behövs för dennes skalbolagsdeklaration. Lag (2003:227).
När en skalbolagsdeklaration skall lämnas
8 b §
En skalbolagsdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast 60 dagar efter det att andelen eller delägarrätten har avyttrats eller tillträtts. Lag (2011:1511).
Vad en skalbolagsdeklaration skall ta upp
8 c §
En skalbolagsdeklaration ska innehålla
- de uppgifter som avses i 3 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, och
- nödvändiga identifikationsuppgifter för den som avyttrat och för den som förvärvat andelen. Lag (2008:1065).
Skattedeklaration
Skyldighet att lämna skattedeklaration
9 §
En skattedeklaration ska lämnas av
den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,
den som har betalat ut sådan ersättning som skatteavdrag ska göras från enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
handelsbolag som är skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen (1994:200),
annan som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen med undantag av en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 § nämnda lag, allt om inte annat följer av 31 eller 32 §,
den som är grupphuvudman,
den som omfattas av beslut enligt 11 §, och
den som ska registreras enligt 3 kap. 1 § första stycket 4, 5 eller 5 a, om inte annat följer av 31 §. Lag (2009:1335).
9 a §
En punktskattedeklaration skall lämnas av den som är skattskyldig enligt någon av de lagar som anges i 1 kap. 1 § andra stycket.
Vad som sägs i denna lag om skattedeklarationer skall, om inte något annat anges, gälla även punktskattedeklarationer.
I 32 a och 32 b §§ finns bestämmelser om särskild skattedeklaration. Lag (2002:400).
10 §
Efter föreläggande av Skatteverket skall också den som inte är deklarationsskyldig enligt 9 § lämna en skattedeklaration. Lag (2003:664).
11 §
Skatteverket skall besluta att mervärdesskatt som annars skall redovisas i en självdeklaration enligt bestämmelserna i 31 § första stycket skall redovisas i en skattedeklaration,
om den skattskyldige begär det, eller
om det finns särskilda skäl.
Beslutet skall gälla hela beskattningsår och, i de fall som avses i första stycket 1, minst två på varandra följande beskattningsår. Lag (2003:664).
12 §
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket gå med på att en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person som saknar fast driftställe här i landet, redovisar arbetsgivaravgifter på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta kapitel. Lag (2003:664).
13 §
En skattedeklaration skall lämnas för varje redovisningsperiod.
Om den som är registrerad enligt 3 kap. 1 § första stycket 1-5 inte skall redovisa vare sig skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter i skattedeklaration för en viss redovisningsperiod och om Skatteverket skriftligen upplysts om detta, behöver någon deklaration inte lämnas för den perioden. Detta gäller även om en förenklad skattedeklaration enligt 13 a § lämnas för redovisningsperioden.
I fråga om den som är skattskyldig till mervärdesskatt gäller andra stycket endast om den skattskyldige enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatten i sin självdeklaration. Lag (2003:664).
13 a §
En fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person får fullgöra skyldigheten att lämna skattedeklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad skattedeklaration, om ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet.
En förenklad skattedeklaration skall lämnas för varje betalningsmottagare och för varje redovisningsperiod under vilken ersättning för arbete betalats ut.
Vad som sägs i 10 kap. 22 och 24-27 §§, 11 kap. 16 och 18 §§, 14 kap. 6 §, 15 kap. 3 och 7 §§, 16 kap. 4 §, 21 kap. 9 och 11 §§ samt 23 kap. 9 § om skattedeklarationer skall gälla även förenklade skattedeklarationer. Lag (2003:1205).
Redovisningsperioder
14 §
En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad, om inte något annat särskilt föreskrivs. Lag (2002:400).
14 a §
För en sådan mervärdesskattskyldig som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor, ska redovisningsperioden för mervärdesskatt vara tre kalendermånader.
Första stycket gäller även den som ska registreras enligt 3 kap. 1 § 4 eller 5, om redovisningen inte ska ske enligt 31 §. Lag (2011:288).
14 b §
Skatteverket ska besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för tre
om den skattskyldige begär det, eller
om det finns särskilda skäl.
Ett beslut enligt första stycket 1 ska gälla minst tjugofyra på varandra följande redovisningsperioder, om inte särskilda skäl talar emot det. Ett beslut enligt första stycket 2 gäller till dess Skatteverket beslutar annat. Lag (2007:1377).
14 c §
Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ändras till en kalendermånad i stället för tre eller omvänt, ska den nya redovisningsperioden börja gälla vid ingången av det kalenderkvartal som följer närmast efter den tidpunkt då de förhållanden som ligger till grund för ändringen inträffade eller beslut enligt 14 b § första stycket fattades.
Om omständigheterna talar för det, får Skatteverket dock besluta att den nya redovisningsperioden ska börja gälla ett kalenderkvartal senare än vad som anges i första stycket. Lag (2007:1377).
14 d §
Utan hinder av 14 c § ska en ny redovisningsperiod gälla omedelbart, om beslut har fattats enligt
14 b § första stycket 2, eller
14 b § första stycket 1 och det finns särskilda skäl.
Lag (2007:1377).
15 §
För en sådan mervärdesskattskyldig som inte är skyldig att lämna självdeklaration och som därför ska redovisa mervärdesskatt i en skattedeklaration samt för handelsbolag, får Skatteverket besluta att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara ett helt beskattningsår. Detta gäller endast om beskattningsunderlagen exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 200 000 kronor. Lag (2011:288).
16 §
Redovisningsperioden för mervärdesskatt som skall redovisas i en självdeklaration utgörs av det beskattningsår som självdeklarationen avser när det gäller inkomstbeskattning.
16 a §
För en skattskyldig som kan beräknas redovisa punktskatt med ett nettobelopp om högst 20 000 kronor för beskattningsåret får Skatteverket besluta att redovisningsperioden för punktskatten skall vara ett helt beskattningsår.
Ett beslut enligt första stycket upphör att gälla om den skattskyldige försätts i konkurs. Den pågående redovisningsperioden löper i sådana fall ut vid utgången av den kalendermånad under vilken konkursbeslutet har meddelats. Lag (2003:664).
Vad en skattedeklaration skall ta upp
17 §
En skattedeklaration ska, utom i de fall som anges i 17 a §, ta upp
nödvändiga identifikationsuppgifter,
uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,
följande uppgifter om skatteavdrag:
den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag,
sammanlagt avdraget belopp,
följande uppgifter om arbetsgivaravgifter:
den sammanlagda ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,
sammanlagt avdrag enligt 9 kap. 3 §,
periodens sammanlagda avgifter,
följande uppgifter om mervärdesskatt:
utgående skatt,
ingående skatt,
omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan EU-länder, och
de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
En skattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska innehålla de uppgifter som avses i första stycket 1, 2, 5 och 6 samt omfatta hela gruppen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en skattedeklaration ska ta upp. Lag (2011:288).
17 a §
En förenklad skattedeklaration ska ta upp
nödvändiga identifikationsuppgifter för både utbetalaren och betal ningsmottagaren,
uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,
uppgift om den ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att göra skat teavdrag och betala arbetsgivaravgifter,
verkställt skatteavdrag,
periodens arbetsgivaravgifter,
avdrag för preliminär skattereduktion för hushållsarbete som avses i 17 § första stycket 2 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och
de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skat teavdrag och arbetsgivaravgifter.
Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, ska skattedeklaratio nen även ta upp uppgift om mottagarens utländska skatteregistrerings nummer eller motsvarande samt mottagarens medborgarskap.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från uppgiftsskyldigheten i andra stycket om
undantaget inte kan antas komma att försvåra kontrollen av att deklara tionsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt,
uppgiften saknar betydelse för beskattningen enligt lagen
(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
uppgiften saknar betydelse för beräkningen av pensionsgrundande in komst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och
undantaget inte påverkar Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en förenklad skattedeklaration ska ta upp. Lag (2009:196).
17 b §
En punktskattedeklaration skall ta upp
nödvändiga identifikationsuppgifter,
den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas,
skattens bruttobelopp,
yrkade avdrag,
skattens nettobelopp, och
de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av punktskatt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om vad en punktskattedeklaration skall ta upp. Lag (2002:400).
När en skattedeklaration skall lämnas
18 §
Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt eller som ska registreras enligt 3 kap. 1 § 4, 5 eller 5 a ska, om inte annat följer av 19-24 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.
Deklaration ska avse punktskatter och mervärdesskatt
som ska ha skatteavdrag för för redovisnings- kommit in till och arbetsgivar- redovisnings- perioden
Skatteverket avgifter för perioden
senast redovisnings-
perioden,
12 februari januari december oktober-december
12 mars februari januari
12 april mars februari
12 maj april mars januari-mars
12 juni maj april
12 juli juni maj
17 augusti juli juni april-juni
12 september augusti juli
12 oktober september augusti
12 november oktober september juli-september
12 december november oktober
17 januari december november
Om Skatteverket har beslutat enligt 14 b § första stycket att redovisningsperioden ska omfatta en kalendermånad, ska mervärdesskatten redovisas enligt reglerna för punktskatt i första stycket.
Skatteverket ska besluta att mervärdesskatt som annars ska redovisas enligt reglerna för punktskatt i första stycket ska redovisas enligt bestämmelserna i 19 § om den skattskyldige begär det. Beslutet ska, om inte särskilda skäl talar emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder.
Om tidpunkten för lämnandet av en skattedeklaration redan har passerats när beslut enligt 14 b § första stycket 2 eller 14 d § 2 fattas, ska den skattskyldige lämna deklarationen senast när deklarationen för nästa redovisningsperiod ska lämnas. Lag (2009:1335).
19 §
Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive unionsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, ska lämna skattedeklaration enligt följande uppställning, om inte Skatteverket har beslutat något annat enligt 21 §.
Deklaration som ska ha ska avse skatteavdrag,
kommit in till arbetsgivaravgifter,
Skatteverket senast mervärdesskatt och
punktskatt för
redovisningsperioden
26 februari januari
26 mars februari
26 april mars
26 maj april
26 juni maj
26 juli juni
26 augusti juli
26 september augusti
26 oktober september
26 november oktober
27 december november
26 januari december Lag (2011:288).
20 §
Den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt före den tid som anges i 18 eller 19 § skall redovisa också de skatteavdrag och arbetsgivaravgifter som skall redovisas den månad då den överskjutande ingående mervärdesskatten redovisas, eller som skulle ha redovisats tidigare, om skatteavdragen och arbetsgivaravgifterna inte redan redovisats eller bestämts genom ett omprövningsbeslut. Detsamma gäller i fråga om mervärdesskatt.
21 §
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en sådan näringsidkare som avses i 19 § skall redovisa skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för sig i en skattedeklaration som skall lämnas senast den 12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17.
Deklarationen skall ta upp de uppgifter som anges i 17 § första stycket 1-4 och 6. Lag (2003:664).
22 §
En skattskyldig som inte skall redovisa mervärdesskatt eller som enligt 31 § första stycket skall redovisa mervärdesskatt i självdeklaration, skall lämna skattedeklaration enligt följande uppställning.
Deklaration som skall skall avse skatteavdrag,
ha kommit in till arbetsgivaravgifter och
Skatteverket senast punktskatt för redovisningsperioden
12 februari januari
12 mars februari
12 april mars
12 maj april
12 juni maj
12 juli juni
17 augusti juli
12 september augusti
12 oktober september
12 november oktober
12 december november
17 januari december Lag (2003:664).
22 a §
En annan skattskyldig än den som anges i 14 a §, som har en redovisningsperiod som är längre än en kalendermånad, ska redovisa skatten i en skattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång, med undantag för månaderna januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17. Lag (2007:1377).
23 §
Kommuner och landsting ska alltid lämna skattedeklaration enligt uppställningen i 18 § första stycket, utom i januari och augusti, då deklarationen i stället ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden. Dessutom ska mervärdesskatten redovisas enligt reglerna för punktskatt i 18 § första stycket.
Vad som sägs i 20 § gäller inte kommuner och landsting. Lag (2007:1377).
24 §
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket bevilja en skattskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration. En ansökan om anstånd skall ha kommit in till Skatteverket senast den dag då deklarationen skulle ha kommit in.
Ändras förutsättningarna för anståndet innan anståndstiden gått ut, skall anståndet omprövas. Lag (2003:664).
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.