LegalizeTrafikförordning (1998:1276)
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §
Denna förordning innehåller bestämmelser för trafik på väg och i terräng.
Bestämmelser om förbud mot körning i terräng i vissa fall finns i terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594).
I militärtrafikförordningen (2009:212) och vägtrafikförordningen (1995:137) för den kommunala organisationen för räddningstjänst under utbildning och höjd beredskap finns bestämmelser om undantag från denna förordning.
Bestämmelser om spårvägstrafik finns i förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.
Förordning (2009:217).
2 §
Inom inhägnat järnvägs- eller industriområde, inhägnat tävlingsområde eller annat liknande inhägnat område gäller inte följande bestämmelser:
2 kap. 1 § tredje stycket, 2 kap. 2, 9 och 10 §§, 3 kap. 2-4, 11, 13 och 14 §§, 3 kap. 15 § första stycket 1-8 och 15, 3 kap. 16, 18, 30, 31, 33 och 35 §§, 3 kap. 47 § första stycket 1, 3 kap. 49-52 §§, 3 kap. 55 § första stycket 2 och 4, 3 kap. 57, 58 och 64-83 §§, 4 kap. 2-7, 9, 19 och 21 §§, 6 kap. 1-4 och 5 §§, samt 7 kap. 1 och 5 §§.
I terräng gäller inte heller bestämmelserna om färdhastighet i 3 kap. 17 § inom sådana inhägnade områden som avses i första stycket. Förordning (2004:296).
3 §
Om staten är väghållare enligt väglagen (1971:948) avses med myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen den statliga väghållningsmyndigheten.
I övrigt har de beteckningar som används i denna förordning samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och i förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Förordning (2017:921).
4 §
Bestämmelserna om trafik med fordon gäller i tillämpliga delar även den som rider och den som leder eller driver kreatur.
Bestämmelserna om gående gäller även den som
åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor eller liknande,
för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller liknande fordon,
leder, skjuter eller drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn eller rullstol, eller
för ett motordrivet fordon avsett att föras av gående.
Bestämmelserna om gående gäller även den som i gångfart själv för
en rullstol, eller
ett annat fordon, utan tramp- eller vevanordning, som är en cykel och är
avsett för användning av personer med fysisk funktionsnedsättning, eller
självbalanserande.
Förordning (2022:1369).
5 §
Ägaren av ett fordon är skyldig att se till att fordonet inte brukas i strid mot bestämmelserna i denna förordning eller mot bestämmelser eller förbud som har meddelats med stöd av denna förordning. När någon annan brukar fordonet gäller ägarens skyldighet endast bestämmelserna i 4 kap. 3, 4, 12-14, 18 a, 18 b och 18 e §§ samt sådana trafikregler som meddelats genom lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1 § andra stycket som rör fordons axel-, boggi- eller trippelaxeltryck eller bruttovikt. Förordning (2025:881).
6 §
Det som sägs om utryckningsfordon i denna förordning ska även gälla fordon som används vid utförande av uppgifter enligt 2 kap. 4 och 5 §§, 3 kap. 1 och 2 §§, samt 4-4 b kap. lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete. Det som sägs om föreskrivna larmanordningar ska då i stället avse motsvarande anordningar som fordonet är försett med.
Första stycket gäller endast om fordonet är att anse som utryckningsfordon eller motsvarande i registreringslandet.
Bestämmelser om undantag som enligt 11 kap. gäller för polismän eller för förare av fordon som används i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens spaningsverksamhet ska tillämpas också för utländska tjänstemän som utför uppgifter enligt 4-4 b kap. lagen om internationellt polisiärt samarbete. Förordning (2024:1265).
2 kap. Bestämmelser för alla trafikanter
1 §
För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafikanten skall visa särskild hänsyn mot barn, äldre, skolpatruller och personer som det framgår har ett funktionshinder eller en sjukdom som är till hinder för dem i trafiken.
En trafikant skall uppträda så att han eller hon inte i onödan hindrar eller stör annan trafik.
En vägtrafikant skall visa hänsyn mot dem som bor eller uppehåller sig vid vägen.
En terrängtrafikant skall anpassa sin färdväg och hastighet samt sitt färdsätt så att människor och djur inte störs i onödan och så att skada på annans mark eller växtlighet undviks.
2 §
En trafikant ska följa anvisningar för trafiken som meddelas genom ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal, en ljussignal eller ett sådant tecken av en vakt som avses i 5 kap. 2 § vägmärkesförordningen (2007:90). Om en anvisning innebär en avvikelse från en trafikregel, gäller anvisningen framför regeln.
En anvisning genom fast sken i en trafiksignal gäller framför en anvisning om stopplikt eller väjningsplikt som meddelas genom ett vägmärke.
En särskild anvisning för cyklist, förare av moped klass II eller gående gäller för sådan trafikant framför andra anvisningar. Förordning (2017:921).
3 §
En trafikant ska lyda en polismans anvisning för trafiken. En anvisning som ges av en polisman gäller framför trafikreglerna och sådana anvisningar som avses i 2 §.
Detta gäller även anvisningar av
en bilinspektör, en vägtransportledare eller en trafiknykterhetskontrollant eller av någon annan person som en myndighet har förordnat att övervaka trafiken, ge anvisningar för denna eller utföra punktskattekontroll,
en dansk polisman på svenskt territorium på den fasta förbindelsen över Öresund som den definieras i artikel 2 i avtalet av den 6 oktober 1999 mellan Konungariket Sveriges regering och Konungariket Danmarks regering om polisiärt samarbete i Öresundsregionen, eller
en finsk polisman som utför uppgifter enligt 4 b kap. lagen
(2017:496) om internationellt polisiärt samarbete.
Förordning (2024:1265).
4 §
Behörigheten hos en polisman eller någon annan person som enligt 3 § andra stycket övervakar trafiken, ger anvisningar för denna eller utför punktskattekontroll eller hos den som enligt 4 kap. 1 § kontrollerar fordon eller förare skall tydligt framgå av klädseln eller något annat särskilt kännetecken.
Fri väg m.m. för viss trafik
5 §
En trafikant skall lämna fri väg för
utryckningsfordon som avger signal med föreskriven larmanordning, och
järnvägståg eller spårvagn om inte spårvagnsföraren har väjningsplikt som utmärks genom vägmärke.
Förare som skall lämna fri väg skall stanna om det är nödvändigt.
6 §
En trafikant får inte bryta eller på annat sätt hindra en militärkolonn, en kolonn av fordon som tillhör den kommunala organisationen för räddningstjänst, en grupp av barn under ledares uppsikt, ett begravningsfölje eller någon annan procession. Förordning (2003:818).
Trafik i korsning med järnväg eller spårväg
7 §
En trafikant som har för avsikt att korsa en järnväg eller spårväg skall vara särskilt försiktig och vara uppmärksam på om något tåg eller någon spårvagn närmar sig. Förare av fordon skall anpassa hastigheten så att fordonet kan stannas före korsningen. Korsningen skall passeras utan onödigt dröjsmål.
En trafikant får inte färdas in i en korsning med järnväg eller spårväg
om ett tåg eller en spårvagn närmar sig,
när en ljussignal visar rött sken, en ljudsignal ljuder eller en bom fälls, är fälld eller reses, eller
om det finns risk för att trafikanten måste stanna i korsningen.
En trafikant som inte får färdas in i en korsning med järnväg eller spårväg skall stanna på betryggande avstånd från korsningen och före signaler eller bommar.
Åligganden vid trafikolyckor
8 §
En trafikant som med eller utan egen skuld haft del i en trafikolycka ska stanna kvar på platsen. I mån av förmåga ska trafikanten hjälpa skadade och medverka till de åtgärder som olyckan skäligen föranleder. På begäran av någon annan, som haft del i olyckan eller vars egendom skadats vid olyckan, ska trafikanten uppge namn och adress samt lämna upplysningar om händelsen.
Om egendom har skadats och ingen är närvarande som kan ta emot uppgifter och upplysningar, ska trafikanten snarast möjligt underrätta den som lidit skada eller Polismyndigheten. I det senare fallet ska Polismyndigheten underrätta den som lidit skada, om han eller hon är känd eller lätt kan spåras. Har någon person skadats och är skadan inte obetydlig, ska trafikanten snarast möjligt underrätta Polismyndigheten.
Om ett fordon efter en trafikolycka är placerat så att det kan vara till fara eller hinder för trafiken ska trafikanten se till att det omedelbart flyttas till en lämplig plats. Om någon har dött eller skadats svårt får dock fordonet flyttas endast om det utgör en fara för annan trafik. I sådana fall får trafikanten i övrigt inte utplåna spår som kan vara av betydelse för utredningen av olyckan eller på andra sätt ändra förhållandena på olycksplatsen. Trafikanten ska även försöka se till att ingen annan vidtar sådana åtgärder.
Förordning (2014:1265).
Rubbande av trafikanordning och hinder på väg
9 §
Vägmärken, vägmarkeringar, trafiksignaler och andra anordningar för trafiken får inte rubbas eller ändras.
Den som rubbat eller ändrat ett vägmärke, en vägmarkering, en trafiksignal eller någon annan anordning för trafiken ska omedelbart återställa anordningen i tillfredsställande skick.
Om det inte går, ska han eller hon snarast underrätta Polismyndigheten eller den som satt upp och underhåller anordningen om förhållandet samt vidta de åtgärder som trafiken kräver. Förordning (2014:1265).
10 §
Sådant som kan medföra fara eller olägenhet för trafiken får inte kastas eller lämnas på en väg.
Den som förorsakat att något som kan medföra fara eller olägenhet för trafiken finns på vägen skall omedelbart avlägsna detta. Om det inte går skall han eller hon uppmärksamma andra på förhållandet genom utmärkning eller dylikt tills han eller hon låtit undanröja faran eller olägenheten.
3 kap. Bestämmelser för trafik med fordon
1 §
Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt.
2 §
Avståndet till ett framförvarande fordon skall anpassas så att det inte finns risk för påkörning om det saktar in eller stannar. Avståndet skall också anpassas så att andra trafikanters omkörning underlättas.
3 §
När ett fordon eller en spårvagn är i rörelse får på- eller avstigning inte ske. Inte heller får någon färdas på fordonets eller spårvagnens fotsteg eller liknande anordning, om den inte är särskilt inrättad för detta.
4 §
Den som åker kälke, sparkstötting eller liknande fordon eller som åker skidor, skridskor, rullskridskor eller liknande på väg får inte låta sig skjutas på eller tolka, dras eller låta sig dras av ett motordrivet fordon eller en spårvagn.
På ägovägar eller liknande vägar med ringa trafik får dock tolkning ske.
5 §
Förare som har väjningsplikt skall tydligt visa sin avsikt att väja genom att i god tid sänka hastigheten eller stanna.
Föraren får köra vidare endast om det med beaktande av andra trafikanters placering, avståndet till dem och deras hastighet inte uppkommer fara eller hinder.
Fordons plats på väg
6 §
Vid färd på väg ska fordon föras på körbana. Detta gäller dock inte fordon för vilka enligt 1 kap. 4 § andra eller tredje stycket bestämmelserna om gående ska tillämpas. Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II ska vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns.
Cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II får dock om särskild försiktighet iakttas använda körbanan i stället för cykelbanan om
den cyklande fyllt 15 år, och
den högsta tillåtna hastigheten på körbanan är högst
50 kilometer i timmen och i övrigt när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge.
Om särskild försiktighet iakttas, får trehjuliga mopeder klass II föras på en cykelbana med ringa trafik och tillräcklig bredd.
Är en bana avsedd för viss trafik får annan trafik förekomma på banan endast för att korsa den.
Särskilda bestämmelser om användning av vägrenen finns i 12 §.
Förordning (2023:180).
7 §
Vid färd på väg skall fordon föras i det körfält som är längst till höger i färdriktningen och som är avsett för fordonet.
Cykel, moped och fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen skall föras så nära som möjligt den högra kanten av vägrenen eller av den bana som används.
Om körbanan är indelad i körfält som anvisats för olika vägvisningsmål genom körfältsvägvisare, får fordon föras i det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden.
På en väg där den högsta tillåtna hastigheten är 70 kilometer i timmen eller lägre och körbanan har minst två körfält för trafik i samma riktning som anges med vägmarkering, får förare använda det körfält som är lämpligast med hänsyn till den fortsatta färden.
8 §
Om en körbana har fyra eller flera körfält, får fordon inte föras i de körfält som ligger till vänster om körbanans mitt i färdriktningen.
Om en körbana har tre körfält, får fordon inte föras i fältet längst till vänster i färdriktningen.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte om trafiken på körbanan är enkelriktad.
9 §
Om flera körfält för färd i samma riktning är skilda åt genom en vägmarkering, skall hela fordonet föras inom ett av de avskilda fälten. Om en heldragen linje skiljer körfälten åt får byte av körfält inte ske.
Om en körbana har två eller flera körfält för färd i samma riktning och det är tät köbildning i alla körfälten, får endast den förare som färdas i körfältet längst till höger byta körfält. Annan förare får dock byta körfält om föraren skall stanna eller parkera, eller om det behövs för att fordonet skall vara placerat i ett lämpligt körfält när det närmar sig en korsning.
I fall som avses i 7 § fjärde stycket får förare inte byta körfält annat än för att stanna eller parkera fordonet, göra omkörning eller placera fordonet i ett lämpligt körfält före sväng i korsning. Förordning (2007:101).
10 §
Om ett körfält är anvisat för ett visst eller vissa slag av fordon får andra fordon föras i körfältet endast för att korsa det.
11 §
Ett fordon får inte med något hjul föras på ett spärrområde eller över en heldragen linje.
Om särskild försiktighet iakttas får dock undantag göras från detta om
det behövs för att fordonet skall kunna passera ett hinder på vägen,
utrymmet i en vägkorsning annars inte är tillräckligt för fordonet,
en heldragen linje behöver korsas för färd till eller från en fastighet eller motsvarande, eller
det i fordonets färdriktning löper en streckad linje omedelbart till höger om den heldragna linjen.
Trots vad som anges i första stycket får ett fordon föras över en heldragen kantlinje om det behövs för att fordonet skall kunna framföras på vägrenen enligt vad som anges i 12 § första stycket. Förordning (2007:101).
12 §
På väg ska vägrenen användas
vid färd med cykel eller moped klass II när cykelbana saknas,
vid färd med moped klass I,
vid färd med ett fordon som är konstruerat för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen eller som inte får föras med högre hastighet än 40 kilometer i timmen, eller
av dem som för ett fordon förspänt med dragdjur, rider samt leder eller driver kreatur.
Skyldigheten att använda vägrenen enligt första stycket 1-4 gäller endast om vägrenen är av tillräcklig bredd och i övrigt är lämplig att använda.
Om det behövs för att underlätta framkomligheten för annan trafik, får vägrenen användas tillfälligt även vid färd med andra fordon.
Har körbanan avgränsats med en heldragen kantlinje får vägrenen användas endast i de fall som anges i första stycket. Förordning (2014:1035).
12 a §
Vid färd med cykel får barn till och med det år de fyller åtta år använda gångbana om cykelbana saknas.
Förordning (2014:1044).
13 §
I en cirkulationsplats skall ett fordon föras motsols i cirkulationen runt rondellen.
Ett fordon skall passera till höger om en refug eller någon annan anordning placerad i mitten av en körbana med trafik i båda riktningarna.
Är refugen eller anordningen belägen till höger om körbanans mitt eller på en körbana med enkelriktad trafik får den passeras även till vänster om inget annat anges med vägmärke.
Förordning (1999:240).
Hastighet
14 §
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.