Förordning (1998:1519) om behörighet till vissa anställningar inom folktandvården m.m

1 §

I denna förordning ges föreskrifter om behörighet till vissa anställningar inom folktandvården och om hur sådana anställningar sker.

2 §

Behörig till en anställning som tandläkare under specialiseringstjänstgöring är den som har legitimation som tandläkare och som har utövat allmän tandläkarpraktik under minst två år.

3 §

Tandläkare under specialiseringstjänstgöring anställs för högst sex månader utöver den beräknade tid som behövs för att uppnå de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivits för den sökta specialiteten. Tandläkare, i vars arbetsuppgifter det ingår att i väsentlig omfattning medverka i högskoleutbildning för tandläkarexamen, anställs tills vidare, dock längst för tre år. Förordning (2007:434).

4 §

Vid anställning som chef vid en enhet för specialisttandvård ska regionen fästa avseende främst vid skickligheten för anställningen. Förordning (2019:1035). Övergångsbestämmelser 1998:1519 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999, då förordningen (1985:884) om behörighet till vissa tjänster inom folktandvården och om tillsättning av sådana tjänster skall upphöra att gälla. 2. Äldre föreskrifter om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller fortfarande i fråga om tandläkare som skall fullgöra sådan tjänstgöring för att få legitimation för tandläkare.