Förordning (1998:965) om behörigheter för sjöpersonal

Typ Förordning
Publicering 1998-07-09
Status Upphävd · 2007-06-15
Departement Näringsdepartementet
Källa Riksdagen
Ändringshistorik JSON API

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §

Denna förordning gäller behörigheter, certifikat och övriga intyg för sjöpersonal.

I 4 kap. 7 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) finns det föreskrifter om rätt att ställa andra krav än som anges i denna förordning. Förordning (2003:443).

2 §

I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan.

Beteckning Betydelse

Handelsfartyg Fartyg som används för handelssjöfart

eller transport av passagerare eller till

annat ändamål som hör ihop med handelssjöfarten

såsom bogsering, isbrytning, bärgning

och dykning

Ångfartyg Ångmaskindrivet fartyg

Motorfartyg Annat maskindrivet fartyg än ångfartyg

Passagerarfartyg Fartyg som är försett med

passagerarfartygscertifikat och som medför

fler än 12 passagerare

Ro-ro-passagerarfartyg Passagerarfartyg med ro-ro

lastutrymmen eller lastutrymmen för särskilda

lastkategorier såsom de definieras i 1974 års

internationella konvention om

säkerhet för människoliv till sjöss (SOLAS 74)

Höghastighetsfartyg Fartyg som används för handelssjöfart

eller transport av passagerare och som kan

uppnå en fart i meter per sekund som uppgår

till eller överstiger 3,7?0.1667, där ? är

deplacement (m3) vid konstruktionsvattenlinjen

Traditionsfartyg Sådana fartyg som Sjöfartsverket beslutat

skall anses utgöra traditionsfartyg

Godkänd utbildning Utbildning som berättigar till behörighetsbevis,

certifikat eller intyg enligt denna förordning

och som godkänts av Sjöfartsverket eller av en

administration i ett annat land med vilket

Sjöfartsverket ingått avtal om godkännande av

utbildningar

Fiskefartyg Fartyg som yrkesmässigt används för att

fånga fisk eller andra levande tillgångar ur havet

Pråm Fartyg som inte är försett med eget

framdrivningsmedel

Vägfärja Fartyg som avses i 2 § andra stycket väglagen

(1971:948)

Dräktighet Det bruttodräktighetstal som anges i det mätbrev

som gäller för fartyget

Maskinstyrka Den axeleffekt som kan tas ut från fartygets

framdrivningsmaskineri, angiven i kilowatt (kW)

Däckstjänstgöring Tjänstgöring till sjöss inom fartygets

däcksavdelning

Maskinrumstjänstgöring Tjänstgöring till sjöss i fartygets maskinutrymmen

Kvalificerad Verkstadstjänstgöring som omfattar

verkstadstjänstgöring 1. tillverkning, reparation eller

montering av fartygets framdrivningsmaskineri om

minst 400 kW eller

2.

tjänstgöring som reparatör i fartygets

maskinutrymmen på fartyg med minst 1 500 kW

maskinstyrka eller

3.

tjänstgöring i maskinverkstad på

Försvarsmaktens fartyg med minst 1 500 kW

maskinstyrka

Tjänstgöring i

elektrisk verkstad Tjänstgöring i elektrisk verkstad eller

verkstadsavdelning på fartyg eller i land med

arbete av sådan art att underhåll av

elektrisk utrustning i regler och manöversystem

ingått som en del av arbetsuppgifterna.

Förordning (2002:643).

3 §

Den fart i vilken ett fartyg används anges i denna förordning med nedan angivna beteckningar (fartområden).

Beteckning Betydelse

Inre fart Fart i trafik inom Sverige och utanför

kusterna, dock högst en nautisk mil från en

hamn eller annan plats där fartyget kan finna

skydd, samt fart i Kalmarsund och nationell

fart i Öresund. Som inre fart anses också

fart i fartområde D, såsom detta definieras i

fartygssäkerhetsförordningen (2003:438).

Närfart Fart till och från orter vid Östersjön eller

farvatten som har förbindelse med Östersjön,

dock inte bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs,

samt fart genom Kielkanalen till Cuxhafen.

Europafart Fart från en punkt N 68 O 14 - Shetlands

nordpynt, därifrån västerut till V 11 , längs

denna longitud över Irlands västkust till

N 30 , därifrån österut längs denna latitud.

Oceanfart All annan fart än ovan angivna.

Förordning (2003:443).

4 §

Sjöfartsverket prövar om behörighetsvillkoren är uppfyllda samt utfärdar, efter skriftlig ansökan, behörighetsbevis och certifikat.

Vissa certifikat får efter Sjöfartsverkets medgivande utfärdas av utbildningsanordnare.

Sjöfartsverket skall vid prövningen av behörighetsvillkoren beakta att minst bestämmelserna i den av Internationella sjöfartskonferensen år 1995 reviderade konventionen om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCW 95) är uppfyllda. Vad avser radiopersonal skall även minst bestämmelserna i 1974 års Internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS 74) samt de föreskrifter som föreskrivs i Internationella teleunionens radioreglemente (ITU:s RR) vara uppfyllda.

5 §

Sjöfartsverket får medge att den som, utan att ha den teoretiska utbildning eller praktik som erfordras för viss behörighet, har fått en likvärdig utbildning eller praktik skall få behörighetsbevis för denna behörighet. Medgivande får förses med villkor och återkallas när det finns skäl till det.

Den som har behörighet för en viss befattning på fartyg på grund av examens-, utbildnings- eller annat kompetensbevis över behörighetsgrundande högre utbildning som utfärdats i något annat land än länderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz kan efter ansökan hos Sjöfartsverket få behörighetsbevis för motsvarande svensk behörighet om sökanden uppfyller villkoren enligt verkets föreskrifter.

Den som har behörighet för en viss befattning på fartyg på grund av examens-, utbildnings- eller annat kompetensbevis över behörighetsgrundande högre utbildning som utfärdats i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz skall efter ansökan hos Sjöfartsverket får behörighetsbevis för motsvarande svensk behörighet om sökanden uppfyller villkoren enligt verkets föreskrifter.

I fall som avses i första, andra och tredje stycket skall Sjöfartsverket meddela beslut senast fyra månader efter det att alla handlingar som gäller sökanden har lämnats in till verket.

Behörighetsbeviset får utformas som ett erkännande av behörighetsgrundande utländsk utbildning.

Om behörighetsbevis enligt 2 kap. 11 och 12 §§, specialbehörigheter enligt 3 kap. och certifikat enligt 4 kap.

har utfärdats i ett annat land får Sjöfartsverket besluta att sådana bevis, behörigheter och certifikat skall äga samma giltighet vid tjänstgöring på svenskt fartyg som om de hade utfärdats av Sjöfartsverket. Förordning (2003:443).

5 a §

Om det krävs att en sökande skall slutföra en anpassningstid eller genomgå ett lämplighetsprov för att få ett visst behörighetsbevis enligt 5 § tredje stycket, skall Sjöfartsverket först kontrollera om de kunskaper som den sökande har fått genom sin yrkeserfarenhet är sådana att de helt eller delvis motsvarar de krav som är föreskrivna för den svenska behörigheten. Förordning (2004:750).

6 §

Sjöfartsverket meddelar föreskrifter om rätt att tillgodoräkna viss tjänstgöring eller utbildning såsom praktik för att uppfylla ett behörighetsvillkor.

7 §

Sjöfartsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Om föreskriften gäller utbildning av sjöpersonal skall Sjöfartsverket först ha hört berörda utbildningsmyndigheter.

Om föreskriften gäller behörigheter och certifikat för radiopersonal skall Sjöfartsverket först ha hört Post- och telestyrelsen.

7 a §

Sjöfartsverket får meddela föreskrifter om särskilda behörigheter för personal som enbart tjänstgör på fiskefartyg, traditionsfartyg eller fartyg som enbart är sysselsatta i inre fart. Sådana föreskrifter får inte strida mot någon internationell överenskommelse som biträtts av Sverige.

Förordning (2002:643).

7 b §

Sjöfartsverket får på ansökan av enskild besluta att ett fartyg skall anses vara ett traditionsfartyg vid tillämpningen av denna förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen. Vid en sådan prövning skall ett fartyg anses utgöra traditionsfartyg om

1.

traditionellt sjömanskap och traditionell teknik ligger till grund för fartygets framförande,

2.

fartyget är av kulturhistoriskt värde eller är en kopia av ett kulturhistoriskt värdefullt fartyg eller om det är ett fartyg som byggts på ett sådant sätt att traditionella färdigheter och traditionellt sjömanskap uppmuntras och främjas, och

3.

fartygsverksamheten inte har ett kommersiellt syfte.

Förordning (2002:643).

8 §

All verksamhet som gäller utbildning, kompetensbedömning, certifiering, intyg om erkännande och förnyad giltighet skall övervakas genom ett system för kvalitetsnormer.

Ytterligare föreskrifter om systemet för kvalitetsnormer meddelas av Sjöfartsverket.

2 kap. Behörigheter

1 §

För att få behörighet enligt detta kapitel, med undantag för fartygsbefäl klass VIII och maskinbefäl klass VIII, fordras godkänd utbildning vid högskola och praktik i den omfattning som anges i detta kapitel. För samtliga behörigheter fordras personbevis som inte är äldre än tre månader samt läkarintyg som inte är äldre än två år som visar att de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk är uppfyllda.

Vid en ansökan om erkännande av utländska yrkesbehörigheter får sökanden, för att styrka att de svenska kraven på syn- och hörselförmåga är uppfyllda, åberopa det dokument som krävs i sökandens ursprungsstat eller den stat sökanden kommer från eller ett intyg som utfärdats av en behörig myndighet i denna stat och som motsvarar ett svenskt läkarintyg. Sådana utländska dokument eller intyg får inte vara äldre än två år.

Sjöfartsverket prövar som ett led i behörighetsärendet om dokumentet eller intyget innehåller de uppgifter som behövs.

Förordning (2004:1069).

Behörigheter för fartygsbefäl och övrig däckspersonal

2 §

Behörigheter för fartygsbefäl och övrig däckspersonal är följande.

Sjökapten (K)

Fartygsbefäl (klass II)

Fartygsbefäl (klass III)

Fartygsbefäl (klass IV)

Fartygsbefäl (klass V)

Fartygsbefäl (klass VI)

Fartygsbefäl (klass VII)

Fartygsbefäl (klass VIII)

Matros (Mtr)

Lättmatros (Lmt)

3 §

För att få behörighet som sjökapten skall sökanden

1.

ha avlagt sjökaptensexamen,

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort till sjöss i minst 36 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en dräktighet om minst 500.

Av denna tid skall minst 18 månader ha fullgjorts i närfart eller vidsträcktare fart, varav minst nio månader som befälhavare eller överstyrman på ett fartyg med en dräktighet om minst 3 000 i lägst Europafart eller som annan styrman i oceanfart på ett fartyg med en dräktighet om minst 3 000.

4 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass II skall sökanden

1.

ha avlagt sjökaptensexamen, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort i minst 12 månader som fartygsbefäl på fartyg med en dräktighet om minst 500 i närfart eller vidsträcktare fart.

5 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass III skall sökanden

1.

ha avlagt styrmansexamen samt fullgjort godkänd utbildning, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort i minst 36 månader som fartygsbefäl på fartyg med en dräktighet om minst 500 i närfart eller vidsträcktare fart.

6 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass IV skall sökanden

1.

ha avlagt styrmansexamen samt fullgjort godkänd utbildning, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort i minst 12 månader som fartygsbefäl på fartyg med en dräktighet om minst 500 i närfart eller vidsträcktare fart.

7 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass V skall sökanden

1.

ha avlagt styrmansexamen, och

2.

ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring.

Av denna tid skall minst 18 månader ha fullgjorts på handelsfartyg med en dräktighet om minst 500 i närfart eller vidsträcktare fart varav minst nio månader på fartyg med en dräktighet om minst 3 000 i Europafart eller vidsträcktare fart.

För den som i minst sex månader har tjänstgjort som befälsassistent i Europafart eller vidsträcktare fart får den sammanlagda tjänstgöringstiden minskas till 30 månader.

Praktiken enligt ovan får ersättas av handledd fartygsförlagd utbildning om denna fullgjorts som en del av ett utbildningsprogram som leder till en sjökaptensexamen.

8 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass VI skall sökanden efter att ha fått behörighet av lägst klass VII ha tjänstgjort minst 12 månader som fartygsbefäl på fartyg med en dräktighet om minst 70.

9 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass VII skall sökanden

1.

ha fullgjort godkänd utbildning, och

2.

ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på handelsfartyg som i minst sex månader gått i närfart eller vidsträcktare fart.

För den som har fullgjort minst sex månaders styrd praktik får den sammanlagda tjänstgöringstiden minskas till 30 månader.

10 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII skall sökanden

1.

ha fullgjort godkänd utbildning, och

2.

ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på handelsfartyg, eller

3.

ha fullgjort minst 24 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på fartyg i yrkesmässig trafik i inre fart, eller

4.

ha fullgjort minst 24 månaders däckspraktik på den fartygstyp behörigheten avser och inför fartygsinspektör ha avlagt godkänt prov i fartygets säkra handhavande.

Däckstjänstgöring enligt punkt 2 och 3 skall vara fullgjord på ett fartyg med en dräktighet om minst 20.

Sjöfartsverket kan begränsa behörigheten enligt 3 och 4 med avseende på fartområde, fartygsstorlek eller antal passagerare.

Förordning (2002:643).

11 §

För att få behörighet som matros skall sökanden ha fullgjort minst 18 månaders däckstjänstgöring varav minst sex månader i uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan.

12 §

För att få behörighet som lättmatros skall sökanden ha fullgjort minst 12 månaders däckstjänstgöring varav minst sex månader i uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan.

13 §

Behörighet enligt 11 och 12 §§ kan även uppnås genom treårig utbildning på gymnasiets energiprogram, gren för fartygsteknik, eller annan utbildning enligt föreskrifter som meddelas av Sjöfartsverket.

Behörigheter för maskinbefäl och övrig maskinpersonal

14 §

Behörigheter för maskinbefäl och övrig maskinpersonal enligt denna förordning är följande.

Sjöingenjör (I)

Maskinbefäl (klass II)

Maskinbefäl (klass III)

Maskinbefäl (klass IV)

Maskinbefäl (klass V)

Maskinbefäl (klass VI)

Maskinbefäl (klass VII)

Maskinbefäl (klass VIII)

Motorman (Mtm)

Eldare (Eld)

Fartygselektriker (Ele) Förordning (2004:1069).

15 §

För att få behörighet som sjöingenjör skall sökanden

1.

ha avlagt sjöingenjörsexamen, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort i minst 36 månader som maskinbefäl, varav minst 12 månader som förste fartygsingenjör på fartyg med minst 3 000 kW maskinstyrka i Europafart eller mer vidsträckt fart.

Förordning (2003:443).

16 §

För att få behörighet som maskinbefäl klass II skall sökanden

1.

ha avlagt sjöingenjörsexamen, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort som maskinbefäl i minst 12 månader på fartyg med minst 3 000 kW maskinstyrka i närfart eller vidsträcktare fart.

17 §

För att få behörighet som maskinbefäl klass III skall sökanden

1.

ha avlagt maskinteknikerexamen samt fullgjort godkänd utbildning, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort som maskinbefäl i minst 24 månader, varav minst 12 månader som förste fartygsingenjör på fartyg med minst 750 kW maskinstyrka i närfart eller mer vidsträckt fart. Förordning (2003:443).

18 §

För att få behörighet som maskinbefäl klass IV skall sökanden

1.

ha avlagt maskinteknikerexamen samt fullgjort godkänd utbildning, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort i minst 12 månader som maskinbefäl på fartyg med minst 750 kW maskinstyrka i närfart eller vidsträcktare fart.

19 §

För att få behörighet som maskinbefäl klass V skall sökanden

1.

ha avlagt maskinteknikerexamen, och

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.