LegalizeFörordning (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §
Denna förordning gäller behörigheter, certifikat och övriga intyg för sjöpersonal.
I 4 kap. 21 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) finns det bestämmelser om rätt att ställa andra krav än dem som anges i denna förordning.
2 § I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan.
Beteckning Betydelse
Bruttodräktighet Det bruttodräktighetstal som
anges i fartygets mätbrev
Däckstjänstgöring Yrkesmässig tjänstgöring till
sjöss inom fartygets
däcksavdelning
EES Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet
Fiskefartyg Fartyg som yrkesmässigt används
för att fånga fisk eller andra
levande tillgångar ur vattnet
Godkänd utbildning Utbildning som berättigar till
behörighetsbevis, certifikat
eller intyg enligt denna
förordning och som godkänts av
Transportstyrelsen eller av en
administration i ett annat land
med vilket Transportstyrelsen
ingått avtal om godkännande av
utbildningar
Handelsfartyg Fartyg som används för
handelssjöfart eller annat
ändamål som hör ihop med
handelssjöfarten såsom bogsering,
isbrytning, bärgning och dykning
Höghastighetsfartyg Fartyg som används för
handelssjöfart och som kan uppnå
en fart i meter per sekund som
uppgår till eller överstiger 3,7
0.1667, där är deplacement (m3)
vid konstruktionsvattenlinjen
IGF-koden International Code of Safety for
Ships using Gases or other Low
flashpoint Fuels
Kvalificerad
verkstadstjänstgöring Verkstadstjänstgöring som
omfattar:
tillverkning, reparation
eller montering av
framdrivningsmaskineri för
fartyg om minst 400 kW,
tjänstgöring som reparatör i
maskinutrymmen på fartyg med
minst 1 500 kW maskinstyrka,
eller
tjänstgöring i maskinverkstad
på Försvarsmaktens fartyg med
minst 1 500 kW maskinstyrka
Maskintjänstgöring Yrkesmässig tjänstgöring till
sjöss i fartygets maskinutrymmen
Maskinstyrka Den axeleffekt som kan tas ut
från fartygets
framdrivningsmaskineri, angiven
i kilowatt (kW)
Motorfartyg Annat maskindrivet fartyg än
ångfartyg
Passagerarfartyg Fartyg som medför fler än 12
passagerare
Polarområde Område i enlighet med regel
XIV/1-2 och XIV/1-3 i 1974
års internationella konvention
om säkerhet för människoliv
till sjöss (SOLAS 74)
Pråm Fartyg som inte är försett med
eget framdrivningsmedel
Ro-ro-passagerarfartyg Passagerarfartyg med
ro-ro-lastutrymmen eller
lastutrymmen för särskilda
lastkategorier såsom de
definieras i 1974 års
internationella konvention om
säkerhet för människoliv till
sjöss (SOLAS 74)
Snabba fartyg Fartyg som används för
handelssjöfart och som inte är
höghastighetsfartyg men som kan
framföras i 35 knop eller mer
STCW-koden Detaljerade bestämmelser och
riktlinjer som ansluter till
STCW-konventionen
STCW-konventionen 1978 års internationella
konvention om normer för
sjöfolks utbildning,
certifiering och vakthållning,
i gällande lydelse
Tjänstgöring i elektrisk
verkstad Tjänstgöring i elektrisk
verkstad eller verkstadsavdelning
på fartyg eller i land med arbete
av sådan art att underhåll av
elektrisk utrustning i regler-
och manöversystem ingått som en
del av arbetsuppgifterna
Traditionsfartyg Fartyg som enligt beslut av
Transportstyrelsen ska anses
vara traditionsfartyg
Vägfärja Fartyg som avses i 2 § andra
stycket väglagen (1971:948)
Ångfartyg Ångmaskindrivet fartyg Förordning (2018:19).
3 §
Den fart i vilken ett fartyg används anges i denna förordning med nedan angivna beteckningar (fartområden).
Beteckning Betydelse
Inre fart Fart i trafik inom Sverige och
utanför kusterna, dock högst en
nautisk mil från en hamn eller
annan plats där fartyget kan
finna skydd, samt fart i
Kalmarsund och nationell fart i
Öresund. Som inre fart anses
också fart i fartområde D,
såsom detta definieras i
fartygssäkerhetsförordningen
(2003:438).
Närfart Fart till och från orter vid
Östersjön eller farvatten som
har förbindelse med Östersjön,
dock inte bortom linjen
Hanstholm-Lindesnäs, samt fart
genom Kielkanalen till Cuxhafen.
Europafart Fart från en punkt N 68 O 14 -
Shetlands nordpynt, därifrån
västerut till V 11, längs denna
longitud över Irlands västkust
till N 30, därifrån österut
längs denna latitud.
Oceanfart All annan fart än ovan angivna.
3 a § Med inre vattenväg avses i denna förordning en vattenväg som inte utgörs av hav och som är öppen för sjöfart med fartyg och flytande utrustning.
Samtliga inre vattenvägar är av havskaraktär på det sätt som avses i artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2397 av den 12 december 2017 om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 91/672/EEG och 96/50/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1233.
Förordning (2022:648).
4 §
Transportstyrelsen prövar om behörighetsvillkoren är uppfyllda samt utfärdar, efter ansökan, behörighetsbevis och certifikat.
Transportstyrelsen får överlämna uppgiften att utfärda certifikat till utbildningsanordnare.
För att behörighetsvillkoren ska vara uppfyllda ska minst bestämmelserna i STCW-konventionen vara uppfyllda. Vad avser radiopersonal ska även minst bestämmelserna i 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS 74) samt bestämmelserna i Internationella teleunionens radioreglemente (ITU:s RR) vara uppfyllda.
5 §
Den som har behörighet för en viss befattning på fartyg på grund av examens-, utbildnings- eller annat kompetensbevis över behörighetsgrundande utbildning som utfärdats i ett land inom EES eller i Schweiz ska efter ansökan hos Transportstyrelsen få behörighetsbevis för motsvarande svensk behörighet om sökanden uppfyller villkoren enligt föreskrifter som styrelsen har meddelat med stöd av denna förordning.
Detsamma gäller specialbehörigheter enligt 3 kap.
Den som har behörighet för en viss befattning på fartyg på grund av examens-, utbildnings- eller annat kompetensbevis över behörighetsgrundande högre utbildning som utfärdats i något annat land än länderna inom EES eller Schweiz får efter ansökan hos Transportstyrelsen få behörighetsbevis för motsvarande svensk behörighet om sökanden uppfyller villkoren enligt föreskrifter som styrelsen har meddelat med stöd av denna förordning.
Behörighetsbevis motsvarande 2 kap. 11, 12, 23, 24 och 27 §§ och certifikat motsvarande 4 kap. som har utfärdats i ett land inom EES eller Schweiz ska, vid tjänstgöring på svenskt fartyg, ha samma giltighet som om de hade utfärdats av Transportstyrelsen.
Om behörighetsbevis motsvarande 2 kap. 11, 12 och 23 §§, specialbehörigheter motsvarande 3 kap. och certifikat motsvarande 4 kap. har utfärdats i något annat land än länderna inom EES eller Schweiz får Transportstyrelsen besluta att sådana bevis, specialbehörigheter och certifikat ska, vid tjänstgöring på svenskt fartyg, ha samma giltighet som om de hade utfärdats av Transportstyrelsen.
5 a §
Utöver vad som följer av denna förordning och föreskrifter som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § är följande handlingar giltiga för tjänstgöring på fartyg som trafikerar inre vattenvägar:
unionsbevis för kvalifikationer och tjänstgöringsjournaler som har utfärdats av behöriga myndigheter i en EES-stat,
kvalifikationsbevis och tjänstgöringsjournaler som har utfärdats i enlighet med förordningarna om sjöpersonal på Rhen,
bevis och tjänstgöringsjournaler som motsvarar de som avses i 1 och 2 och som har utfärdats av ett tredjeland, under förutsättning att detta följer av en genomförandeakt som har antagits av Europeiska kommissionen, och
äldre certifikat och kvalifikationsbevis som fortfarande är giltiga enligt artikel 38 i direktiv (EU) 2017/2397, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
(EU) 2021/1233.
Den som har ett sådant bevis eller certifikat som anges i första stycket behöver inte ha någon ytterligare behörighet eller något ytterligare certifikat eller intyg som avses i denna förordning. Förordning (2022:648).
5 b §
Transportstyrelsen får besluta att en person som har ett sådant unionsbevis för kvalifikationer som avses i 5 a § 1 inte får använda beviset för tjänstgöring, om det är nödvändigt med hänsyn till sjösäkerheten eller den allmänna ordningen.
Beslutet får förenas med villkor som ska uppfyllas för att beviset åter ska få användas för tjänstgöring.
Om beslutet inte har förenats med villkor enligt andra stycket, ska det i beslutet anges när unionsbeviset åter får användas för tjänstgöring. Tidpunkten får i ett sådant fall bestämmas till högst tre år från dagen för beslutet. Förordning (2022:648).
5 c §
Transportstyrelsen ska utan onödigt dröjsmål rapportera ett sådant beslut som avses i 5 b § till den databas som avses i artikel 25.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2397 av den 12 december 2017 om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 91/672/EEG och 96/50/EG. Förordning (2022:648).
6 §
Transportstyrelsen får i enskilda fall besluta att den som, utan att ha den teoretiska utbildning eller praktik som krävs för viss behörighet, har fått en likvärdig utbildning eller praktik ska få behörighetsbevis för denna behörighet.
Beslutet får förenas med villkor.
Beslutet får återkallas om det finns skäl för det.
7 §
I fall som avses i 5 § första och andra stycket samt 6 § ska Transportstyrelsen meddela beslut senast fyra månader efter det att alla handlingar som gäller sökanden har lämnats in till styrelsen.
Behörighetsbeviset får utformas som ett erkännande av det utländska behörighetsbeviset.
8 §
Om det krävs att en sökande ska slutföra en anpassningstid eller genomgå ett lämplighetsprov för att få ett visst behörighetsbevis enligt 5 § första stycket, ska Transportstyrelsen först kontrollera om de kunskaper som den sökande har fått genom sin yrkeserfarenhet är sådana att de helt eller delvis motsvarar de krav som är föreskrivna för den svenska behörigheten.
9 §
All verksamhet som gäller utbildning, kompetensbedömning, certifiering, intyg om erkännande och förnyad giltighet ska övervakas genom ett system för kvalitetsnormer.
Förordning (2025:1180).
10 §
En redare får utbilda ombordanställd sjöpersonal i
förtrogenhet,
förtrogenhet för sjöfartsskydd,
förtrogenhet för passagerarfartyg,
förtrogenhet för passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet,
kontroll av folkmassor,
säkerhet på passagerar- och ro-ro-passagerarfartyg,
passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet,
säkerhet på höghastighetsfartyg,
livsmedelshygien, personlig hygien samt skötsel och förvaring av livsmedel ombord på fartyg, och
det som behövs för intyg som sjukvårdare ombord.
Trots 9 § behöver utbildningen inte övervakas genom ett system för kvalitetsnormer, om redaren har en godkänd säkerhetsorganisation där utbildningsrutinerna finns dokumenterade. Förordning (2025:1180).
11 §
En redare som uteslutande framför fartyg i inre fart med en bruttodräktighet understigande 500 och ett passagerarantal om högst 500 får utbilda ombordanställd sjöpersonal i grundläggande säkerhet. Förordning (2025:1180).
12 §
Transportstyrelsen får efter ansökan av enskild besluta att ett fartyg ska anses vara ett traditionsfartyg vid tillämpningen av denna förordning och föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.
Ett fartyg ska anses vara traditionsfartyg om
traditionellt sjömanskap och traditionell teknik ligger till grund för fartygets framförande,
fartyget är av kulturhistoriskt värde eller är en kopia av ett kulturhistoriskt värdefullt fartyg eller om det är ett fartyg som byggts på ett sådant sätt att traditionella färdigheter och traditionellt sjömanskap uppmuntras och främjas, och
fartygsverksamheten inte har ett kommersiellt syfte.
13 §
Transportstyrelsen ska fullgöra Sveriges uppgifter enligt artiklarna 5, 11.3, 20.2 och 27 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/993 av den 8 juni 2022 om minimikrav på utbildning för sjöfolk, i den ursprungliga lydelsen.
Förordning (2025:1180).
14 §
Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om
rätt att tillgodoräkna viss tjänstgöring eller utbildning som praktik för att uppfylla ett behörighetsvillkor,
särskilda behörigheter, certifikat, intyg och utbildningar för personal som enbart tjänstgör på fiskefartyg, traditionsfartyg eller fartyg som enbart används i inre fart,
sådana system för kvalitetsnormer som avses i 9 §,
utbildning av ombordanställd sjöpersonal enligt 10 och
11 §§,
ytterligare krav för att få behörigheter, certifikat och intyg enligt denna förordning, och
verkställigheten av denna förordning.
Innan Transportstyrelsen meddelar föreskrifter som avses i första stycket punkt 6 ska den höra Post- och telestyrelsen, om föreskrifterna avser behörigheter eller certifikat för radiopersonal, och berörda utbildningsmyndigheter, om föreskrifterna avser utbildning av sjöpersonal.
Förordning (2025:1180).
2 kap. Behörigheter
1 §
För att få de behörigheter som anges i detta kapitel krävs läkarintyg som inte är äldre än två år och som visar att sökanden uppfyller de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk.
För att få de behörigheter som anges i 3-7 §§ och 15-19 §§ krävs högskoleutbildning vid ett universitet eller en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller hos en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.
Vid en ansökan om erkännande av utländska behörighetsbevis får sökanden, för att styrka att de svenska kraven på syn- och hörselförmåga är uppfyllda, åberopa det dokument som krävs i sökandens ursprungsstat eller den stat sökanden kommer från eller ett intyg som utfärdats av en behörig myndighet i denna stat och som motsvarar ett svenskt läkarintyg. Sådana utländska dokument eller intyg får inte vara äldre än två år.
Transportstyrelsen prövar som ett led i behörighetsärendet om dokumentet eller intyget innehåller de uppgifter som behövs.
Behörigheter för fartygsbefäl och övrig däckspersonal
2 §
Behörigheter för fartygsbefäl och övrig däckspersonal är följande.
Sjökapten (K)
Fartygsbefäl (klass II)
Fartygsbefäl (klass III)
Fartygsbefäl (klass IV)
Fartygsbefäl (klass V)
Fartygsbefäl (klass VI)
Fartygsbefäl (klass VII)
Fartygsbefäl (klass VIII)
Matros (Mtr)
Lättmatros (Lmt)
3 §
För att få behörighet som sjökapten ska sökanden
ha avlagt sjökaptensexamen, och
efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort till sjöss i minst 36 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 500.
Av denna tid ska minst 18 månader ha fullgjorts i annan närfart än mellan hamnar i Öresund eller i mer vidsträckt fart, varav minst 12 månader som lägst överstyrman på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 3 000.
4 §
För att få behörighet som fartygsbefäl klass II ska sökanden
ha avlagt sjökaptensexamen, och
efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort till sjöss i minst 12 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 500 i närfart eller mer vidsträckt fart.
5 §
För att få behörighet som fartygsbefäl klass III ska sökanden
ha fullgjort godkänd utbildning, och
efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort till sjöss i minst 36 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 500 i närfart eller mer vidsträckt fart.
6 §
För att få behörighet som fartygsbefäl klass IV ska sökanden
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.