Kungl. Maj:ts förordning (1864:11 s.101) om nya strafflagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall
16 §
6 punkten förordningen den 16 febr. 1864 är av följande lydelse: Ingen må självvilligt taga åter det han vidkännes, evad det är från honom stulet, eller han det tappat haver; utan lite befallningshavanden eller domaren därom till: dock må han det återtaga av den, som är lösker man eller misstänkt att vilja rymma, eller där stulet gods å färsk gärning finnes. I punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen (1942:378) om ändring i vissa delar av strafflagen föreskrivs följande. I stället för vad 16 § punkt 6 förordningen den 16 februari 1864 om nya strafflagens införande och vad i avseende därå iakttagas skall innehåller om rätt att återtaga stulet gods å färsk gärning skall gälla, att varje besittningsförhållande som någon utan rätt rubbat må å färsk gärning återställas av en vars besittning rubbats eller som är i hans ställe. Lag (1942:378).
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.