Lag (1911:55) om ekonomiska föreningar

1 §

Förening med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att anskaffa lifsmedel eller andra förnödenheter medlemmarna eller afsätta alster af medlemmarnas verksamhet eller bereda bostäder åt medlemmarna eller anskaffa lån åt medlemmarna eller idka annan ekonomisk verksamhet må kunna i enlighet med hvad i denna lag sägs varda registrerad såsom ekonomisk förening. Hvad nu är stadgadt skall ock gälla om förening, som genom idkande af handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, vill vinna annat ändamål än främjande af medlemmarnas ekonomiska intressen.

2 §

Ekonomisk förening, som idkar handel eller annan verksamhet, hvarmed följer skyldighet att föra handelsböcker, må allenast mot kontant betalning försälja till andra än medlemmar i föreningen. Hvad sålunda stadgats äge dock ej tillämpning i fråga om förening, hvars försäljning till andra än medlemmarnas eller föreningens verksamhet, och ej heller i fråga om förening, som har till ändamål att inköpa och försälja varor, afsedda för landtbrukets behof.

3 §

För ekonomisk förenings förbindelser häfte allenast dess tillgångar, förfallna men ej guldna insatser och andra afgifter inräknade; dock stånde medlemmarna öppet att därjämte, på sätt i denna lag sägs, åtaga sig till viss belopp begränsad personlig ansvarighet för föreningens förbindelser.

4 §

Innan ekonomisk förening blifvit registerad, kan den ej förvärfa rättigheter eller ikläda sig skyldighet, ej heller inför domstol eller annan myndighet söka, kära eller svara. Handla ledamöter af föreningens styrelse eller medlemmar i föreningen eller andra å föreningens vägnar, innan den blifvit registrerad, svare de, som i åtgärden eller beslut därom deltagit, för uppkommande förbindelser såsom för annan sin gäld, en för alla och alla för en. Om registrerade föreningar Om förenings bildande

5 §

Ekonomisk förening skall för att kunna vinna registrering bestå af minst fem medlemmar samt i enlighet med denna lag hafva antagit stadgar och utsett styrelse. Ej må den omständigheten, att föreningens medlemmar, uteslutande eller till en del, utgöras af bolag, föreningar, kommuner eller andra samfälligheter eller stiftelser vara hinder mot föreningens registrering.

6 §

Ansökning om föreningens registrering skall göras av dess styrelse. I sådan ansökning skola uppgivas dels styrelseledamöternas samt, där suppleanter i styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist, dels ock, där befogenhet att teckna föreningens firma ej skall utövas allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller gemensamt, sådan befogenhet tillkommer. Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet, varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist. Vid ansökningen skola fogas 1) två av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkta exemplar av föreningens stadgar ävensom, där ej vad i 65 § 1 mom. är stadgat äger tillämpning, en med styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter försedd försäkran, att medlemmarnas antal uppgår till minst fem; 2) på enahanda sätt, som under 1) sägs, till riktigheten styrkt avskrift av protokoll vid sammanträde med föreningens medlemmar, utvisande, att stadgarna blivit antagna, ävensom av dylikt protokoll eller annan handling, varav framgår, att styrelse blivit utsedd. Lag (1916:161).

7 §

Föreningens stadgar skola angifva 1) föreningens firma; 2) föremålet för föreningens verksamhet; 3) den ort inom riket, där föreningens styrelse skall hafva sitt säte; 4) den insats, med hvilken hvarje medlem skall deltaga i föreningen, huru insatserna skola göras, samt huruvida medlem må deltaga i föreningen med högre belopp än enkel insats; 5 ) där andra afgifter till föreningen, vare sig regelbundna eller på särskildt beslut om uttaxering beroende, skola förekomma, afgifternas belopp eller det högsta belopp, hvartill de må bestämmas; 6) där ej för föreningens förbindelser skola häfta allenast dess tillgångar, det belopp, intill hvilket medlemmarna åtaga sig personlig ansvarighet för föreningens förbindelser; 7) huru stor del af föreningens årsvinst, som minst skall afsättas till reservfond, och, i händelse reservfonden skall vara till beloppet begränsad, till hvilket belopp densamma skall uppgå för att afsättning af årsvinst ej skall behöfva äga rum; 8) antalet af styrelsens ledamöter och tiden för deras befattningar; 9) huru revision af styrelsens förvaltning skall ske; 10) huruvida räkenskapsafslutning skall ske för år eller oftare samt tiden därför; 11) huru ofta ordinarie sammanträde skall hållas; 12) det sätt, hvarpå kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom, efvensom den tid före sammanträde, då föreskrifna kallelseåtgäder senast skola vara vidtagna.

8 §

Ekonomisk förenings firma skall innehålla ordet >>förening>> samt, där medlemmarna ej åtaga sig personlig ansvarighet, orden >>utan personslig ansvarighet>> eller förkortning af dessa ord (>>u.p.a.>> eller dylikt), och, där medlemmarna åtaga sig till visst belopp begränsad personlig ansvarighet, orden >>med begränsad personlig ansvarighet>> eller förkortning af dessa ord (m.b.p.a>> eller dylikt). I firma må ej ordet >>bolag>> eller eljest något, som betecknar ett bolagsförhållande, intagas på sådant sätt, att däraf kan föranledas det misstag, att firman innehafves af ett bolag. Firman skall tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet förut i laga ordning registerade, ännu bestående föreningsfirmor, Angående förbud för förening att i sin firma använda ordet bank är särskildt stadgadt. Om medlemsförteckning

9 §

Öfver ekonomisk förenings medlemmar skall genom styrelsens försorg hållas förteckning. Denna skall innehålla, förutom hvarje medlems fullständiga namn och hemvist, uppgift å det antal insatser, med hvilka hvarje medlem deltager i föreningen. Styrelsen åligger att hålla medlemsförteckningen tillgänglig för enhvar, som vill taga kännedom om densamma. Om föreningsmedlems intagande och afgång

10 §

Ekonomisk förening må när som helst antaga nya medlemmar, och ankomme på styrelsen att pröfva fråga om medlems antagande. Är i stadgarna annorlunda bestämdt, lände det till efterrättelse. Ej må någon antagas till medlem annorledes än efter egenhändigt undertecknad ansökning.

11 §

Medlem äge att, efter egenhändigt underskrifven uppsägning, utträda ur föreningen; dock må i stadgarna föreskrifvas, att namnunderskriften å uppsägningen skall vara bevittnad, så ock att uppsägning ej får ske förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet i föreningen. Med Konungens begifvande kan sagda tid utsträckas till högst fem år.

12 §

Medlem må på grund, som kan vara bestämd i stadgarna, uteslutas ur föreningen. Om uteslutning av medlem i visst särskilt fall stadgas i 65 § 2 mom. Lag (1918:326).

13 §

Afliden medlems make eller arfvinge vare berättigad att i den aflidnes ställe inträda såsom medlem i föreningen, där ej annorlunda finnes bestämdt i stadgarna.

14 §

Afgång ur föreningen skall anses äga rum vid den tid för räkenskapsafslutning, som infaller näst efter en måndad eller efter den i stadgarna bestämda längre tid, högst sex månader, sedan medlemmen uppsagt sig till utträde eller uteslutits, eller annan omständighet, som föranledt afgången, inträffat.

15 §

Då medlem afgått, äge han eller hans rättsinnehafvare utgå ej mindre, sex månader från afgången, den inbetalda insatsen, i den mån föreningens behållna tillgångar, enligt den vid tiden för afgången uppgjorda räkenskapsafslutning, därtill förslå utan anlitande af reservfond eller förnärmande af öfriga medlemmars lika rätt, än ock, i samma ordning som öfriga medlemmarna, hvdad på den afgångne belöper af beslutad vinstutdelning. Träder föreningen i likvidation inom sex månader från det medlem avgått, eller varder inom samma tid beslut om föreningens försättande i konkurs meddelat, skall den avgångnes rätt att utfå insats bedömas efter de i 59 och 60 §§ om skifte av föreningens tillgångar givna föreskrifter. Innehålla föreningens stadgar inskränkning i afgående medlems rätt, hvarom nu är sagdt, lände den utom i fall hvarom i 44 § 2 mom. stadgas, till efterrättelse. Lag (1921:240)

16 §

Avträdes föreningens egendom till konkurs efter ansökning, som gjorts inom ett år från det medlem avgick, vare den avgångne pliktig, såvitt föreningens brogenärers rätt rör, att återbära vad han utfått i sin insats. Lag (1921:240).

17 §

Har någon genom annat fång än arf eller giftorätt förvärfvat medlems andel i föreningen, och vill han ej inträda i föreningen, eller vägras honom inträde, då han begär sådant, äge samma rätt till uppsägning som medlem; och gälle, där uppsägning sker, om hans rätt att utfå insats och vinst, så ock om hans skyldighet att i visst fall återbära insatsen hvad i 15 och 16 §§ finnes stadgadt angående afgången medlem. Om vinstutdelning

18 §

Ej må utdelning af ekonomisk förenings vinst göras i vidsträcktare mån, än att återstående tillgångarna, enligt föreningens behörigen granskade räktenskaper, öfverskjuta skulderna med minst det belopp, som motsvarar insatserna, i den mån de redan inbetalats eller äro till betalning förfallna, jämte reservfond. Varder vinstutdelning beslutad och verkställd i strid med hvad sålunda stadgats, eller med bestämmelse i föreningens stadgar, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldige att återbära densamma; och ansvare därjämte de, som deltagit i beslutet, en för alla och alla för en, för den brist, som vid återbäringen kan uppkomma.

19 §

Föreningens vinstmedel eller öfriga tillgångar må ej användas för ändamål, som uppenbarligen är för föreningens verksamhet främmande; föreningssammanträde dock obetaget att till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål använda tillgång, som i förhållande till föreningens ställning är af ringa betydenhet. Om styrelse och firmateckning

20 §

För ekonomisk förening skall finnas en styrelse, bestående af en eller flere ledamöter. Styrelsen äge i enlighet med hvad i denna lag är stadgadt förvalta föreningens angelägenheter. Den äge ock bemyndiga annan vare sig inom eller utom styrelsen att teckna föreningens firma (firmatecknare). Har i stadgarna eller af föreningssammanträde gjorts inskränkning i styrelsens rätt att utse firmatecknare, lände den till efterrättelse. Styrelsen väljes å föreningssammanträde; dock må i stadgarna kunna bestämmas, att styrelsen eller ledamot af densamma skall på annat sätt utses. Styrelseledamot skall vara medlem i föreningen; dock må, där bolag eller annan samfällighet eller stiftelse är medlem i föreningen, ledamot af den samfällighets eller stiftelses styrelse eller delägare i samfälligheten vara ledamot af föreningens styrelse. Ledamot af styrelsen skall vara här i riket bosatt svensk medborgare, där ej Konungen för viss förening medgifver undantag. Styrelseledamot må ej utses för längre tid än tre år. Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom. Afgår af föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det öfriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enligt stadgarna fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val af ny ledamot. Sker ändring i styrelsens sammansättning eller i fråga om rätten att teckna föreningens firma, skall styrelsens ordförande därom ofördröjligen göra anmälan för registrering. Lag (1928:41).

21 §

Styrelsen äfvensom firmatecknare äge att själfva eller genom ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar än äfven inför domstolar och andra myndigheter företräda föreningen. Inskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen eller firmatecknare, vare, i den mån ej annat följer af hvad i denna lag stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindre han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen. Bestämmelse, innefattande sådan inskränkning, må ej registreras. Har i stadgarna eller af föreningssammanträde eller af styrelsen blifvit bestämdt, att rätten till firmateckning må af firmatecknare utöfvas allenast gemensamt med annan, lände det till efterrättelse.

22 §

Styrelsen och firmatecknare skola i sin förvaltning af föreningens angelägenheter ställa sig till efterrättelse i stadgarna gifna föreskrifter, så ock de föreskrifter, som af föreningssammanträde eller, såvidt rör firmatecknare, af styrelsen meddelas, där de ej finnas strida mot denna lag eller föreningens stadgar.

23 §

Där ej annorlunda är bestämdt i stadgarna, vare styrelsen beslutför, då mer än halfva antalet ledamöter äro närvarande, och gälle såsom styrelsens beslut den mening, om hvilken de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes af ordföranden vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvidt ske kan, samtliga ledamöter kallas. Ledamot af styrelsen äge ej deltaga i behanlding af fråga rörande aftal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling af fråga om aftal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Hvad sålunda är stadgadt äge motsvarande tillämpning beträffande gåfva från föreningens sida, så ock beträffande rättegång eller annan mot styrelseledamoten eller tredje man.

24 §

Den, som äger företräda föreningen, må ej föryttra dess fasta egendom, utan så är att antingen föryttring av fast egendom enligt stadgarna ingår i föremålet för röreningens verksamhet eller han enligt stadgarna äger sådan befogenhet eller ock föreningen å sammanträde därtill bemyndigat honom; ej heller må han med gäld belasta föreningen tillhörig dylik egendom med mindre han enligt stadgarna eller å föreningssammanträde erhållet bemyndigande äger befogenhet därtill. Å föreningssammanträde lämnat bemyndigande, varom nu är sagt, kan begränsas att avse viss fast gendom och må icke i något fall gälla utöver två år. Lag (1922:182).

25 §

Skriftlig handling, som utfärdas för ekonimisk förening, bör undertecknas med föreningens firma. Vid firmateckning skola de, som teckna firman, äfven underskriva sina namn. Har handlingen ej undertecknats med föreningens firma och framgår ej af dess innehåll, att den utfärdats å föreningens vägnar, vare de, som underskrifvit handlingen, ehvad densamma pröfvas vara för föreningen bindande eller ej, ansvarige för hvad genom handlingen må hafva slutits, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld. Samma lag vare, där i handling, som utfärdats för ekonomisk förening utan personlig ansvarighet, föreningen betecknats på ett sätt, som utmärker, att personlig ansvarighet förekommer.

26 §

Angående befogenhet för styrelseledamot och firmatecknare att för föreningen mottaga stämning är stadgadt i rättegångsbalken; och skall hvad, i sådant afseende gäller äga tillämpning jämväl, då annat meddelande skall delgifvas föreningen. Vill styrelsen kära till föreningen, utlyse styrelsen föreningssammanträde för val om bud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å sammanträdet. Lag (1942:264).

27 §

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i stadgarna, före det föreningssammanträde, där revisorernas berättelse skall framläggas, aflämne styrelsen till revisorerna en af styrelsens ledamöter underskrifven förvaltningsberättelse.

28 §

Styrelseledamöter, som genom att öfverträda denna lag eller föreningens stadgar eller eljest uppsåtligen eller af vårdslöshet tillskynda föreningen skada, svare för skadan, en för alla och alla för en. Angående styrelseledamöters skadeståndsansvar gentemot tredje man stadgas i 87 §.

29 §

Hvad i denna lag finnes stadgadt om styrelseledamot äge motsvarande tillämpning å suppleant i styrelsen. Har suppleant utöfvat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot enhvar, som ej visas hafva ägt kännedom därom. Bestämmelse rörande den förutsättning, under hvilken suppleant äger utöfva styrelseledamots befogenhet, må ej registreras. Om revision

30 §

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas af en eller flere revisorer, utsedda å föreningssammanträde eller på annat i stadgarna angifvet sätt. Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots tjänst. Den tid, för hvilken revisor å föreningssammanträde utses, må ej utgå före nästa ordinarie sammanträde och ej omfatta längre tid än två år. Revisor må, ändå att den tid, för hvilken han blifvit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut af den, som utsett honom. Afgår af föreningen vald revisor, innan den tid, för hvilken han blifvit vald, gått till ända, och finnes ej suppleant, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val af ny revisor.

31 §

Hos Konungens befallningshavande i länet må påkallas utseende av en revisor att med övriga revisorer deltaga i dem åliggande granskning av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskapet eller i granskning av vissa räkenskapet. Förslag härom skall väckas å föreningssammanträde. Har förslaget å föreningssammanträde antagits eller ock biträtts av minst en femtedel av samtliga röstberättigade, åligger det styrelsen att inom en vecka hos Konungens befallningshavande göra framställning om utseende av revisor. Underlåter styrelsen det, stånde varje röstberättigad fritt att göra dylik framställning. Hvad i 30 § 2 mom. och 3 mom. 2 punkten är stadgadt gälle ock om revisor, som utses af Konungens befallningshafvande; och vare sådan revisor berättigad att af föreningen erhålla skäligt arfvode. Lag (1942:264).

32 §

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera föreningens kassa och öfriga tillgångar samt granska föreningens alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må af revisor begärd upplysning angående förvaltningen ej af styrelsen förvägras. Vid fullgörande af sitt uppdrag hafva revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som af föreningen meddelas och ej afse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot föreningens stadgar. Revisorerna skola öfver granskningen afgifva en af dem underskrifven berättelse, som, efter det styrelsen lämnats tillfälle att taga del af densamma, framlägges å föreningssammanträde jämte styrelsens förvaltningsberättelse. Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande af extra föreningssammanträde stadgas i 37 §.

33 §

Hafva revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å föreningssammanträde, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som af dem granskats, eller vid fullgörandet af sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare det, som låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvariga för all däraf uppkommande skada, en för alla och alla för en. Om föreningssammanträde

34 §