Religionsfrihetslag (1951:680)
1 §
Envar äger rätt att fritt utöva sin religion, såvitt han icke därigenom stör samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse.
2 §
Det står envar fritt att för religiös gemenskap deltaga i sammankomst och sammansluta sig med andra.
3 §
För offentlig gudstjänst gälle ej andra hinder än sådana som i allmänhet äro stadgade för sammankomst, till vilken allmänheten har tillträde.
4 §
Ej må någon vara skyldig tillhöra trossamfund. Åtagande i strid mot denna bestämmelse vare utan verkan. Med trossamfund förstås, förutom svenska kyrkan, sammanslutning för religiös verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst.
5 §
har upphävts genom lag (1976:1004).
6 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
7 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
8 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
9 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
10 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
11 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
12 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
13 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
14 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
15 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
16 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
17 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
18 §
har upphävts genom lag (1995:1212).
19 §
har upphävts genom lag (1995:1212). Övergångsbestämmelser 1951:680 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1952. Den som vid lagens ikraftträdande tillhör svenska kyrkan skall även därefter anses tillhöra kyrkan, sä länge han fyller de fordringar för tillhörighet till kyrkan, som äro angivna i 6 §, och ej i föreskriven ordning anmält sitt utträde. Hava i fall som avses i 7 § andra stycket föräldrarna träffat överenskommelse med den innebörd som där angives och har överenskommelsen, innan denna lag trätt i kraft, blivit skriftligen upprättad och före äktenskapets ingående uppvisad för vigselförrättaren, skall vad i lagrummet sägs om sådan överenskommelse äga tillämpning, även om denna icke skett med vittnen. Vad i lag eller författning är stadgat om främmande trossamfund och främmande trosbekännare skall, efter denna lags ikraftträdande, avse annat trossamfund än svenska kyrkan och medlemmar i sådant samfund. Genom denna lag upphävas: 1. förordningen den 30 juni 1838 (nr 28 s. 1) angående mosaiske trosbekännares skyldigheter och rättigheter här i riket; 2. förordningen den 11 december 1868 (nr 76 s. 1) angående särskilda sammankomster för andaktsövning; 3. förordningen den 16 november 1869 (nr 60 s. 1) angående ansvar för den, som söker förmå annan till avfall från den evangeliskt lutherska läran; 4. 1 och 4 §§ förordningen den 31 oktober 1873 (nr 71 s. 1) angående ändring i vissa delar av kyrkolagen med därtill hörande författningar; samt 5. förordningen den 31 oktober 1873 (nr 71 s. 3) angående främmande trosbekännare och deras religionsövning; dock skall fortfarande gälla vad i 18 § av förordningen är stadgat om ansvar för fel eller försummelse av främmande församlings föreståndare eller präst i avseende på honom åliggande anteckningar i kyrkobok angående borgerliga förhållanden eller meddelande av ämbetsbevis därom. 1995:12 Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.