Uppbördslag (1953:272)

1 §

Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges: 1. kommunal inkomstskatt, 2. statlig inkomstskatt, 3. statlig förmögenhetsskatt, 4. statlig fastighetsskatt, 5. skogsvårdsavgift, 6. egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, 7. avkastningsskatt i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 och 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 9. skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 10. mervärdesskatt som redovisas i särskild självdeklaration enligt

14 kap. Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om

3 §

lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och 4 § lagen om allmän löneavgift. Lag (1996:1239). 2 § 1 mom. Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, taxeringslagen (1990:324) eller mervärdesskattelagen (1994:200) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Med skattskyldig likställs i denna lag handelsbolag, om inte annat framgår av sammanhanget. Lag (1997:327). 2 § 2 mom. I denna lag avses med slutlig skatt: skatt som har påförts vid den årliga debiteringen på grund av skattemyndighets beslut eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitering, och återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom.; preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig skatt; överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervärdesskatt som återstår sedan utgående mervärdesskatt avräknats; kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan skatt gottskrivits enligt 27 § 2 mom.; överskjutande skatt: sådan enligt 27 § 2 mom. gottskriven skatt som överstiger slutlig skatt; tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av beslut om debitering sedan slutlig skatt har påförts eller påföringen av slutlig skatt har avslutats; kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.; respitränta: ränta enligt 32 §; anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.; ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.; restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.; skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 mom.; inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret; uppbördsår: tiden från och med februari månad ett år till och med januari månad det följande året; uppbördsmånad: varje månad under uppbördsåret; gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt; ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts; arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med arbetsgivare likställs den som utger ränta eller utdelning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket skall betala preliminär A-skatt; arbetstagare: skattskyldig som skall betala preliminär A-skatt enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena, varvid med arbetstagare likställs den som skall betala preliminär A-skatt enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket; lön: lön eller annan ersättning för vilken mottagaren enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. första och andra styckena skall betala preliminär A-skatt, varvid med lön likställs sådan ränta och utdelning för vilken preliminär A-skatt skall betalas enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. tredje stycket; näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkten därav räknas till intäkt av näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget. Lag (1992:1661). 2 § 3 mom. Kvarstående skatt och tillkommande skatt samt obetald del av sådan skatt anses belöpa i första hand på annuitet som avses i 1 § och i andra hand på skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen eller förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (1993:1546). 2 § 4 mom. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall uppgå till 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och 21 procent av återstoden. Skattskyldig som uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) under helt år medges skattereduktion med 8 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart och med 13 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart. Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av ett år medges skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av det belopp som anges i föregående stycke för varje dag under vilken sjöinkomst uppburits. Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för underskott i kapital. Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig fastighetsskatt. Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär F-skatt och särskild A-skatt samt vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller. Lag (1996:1338). 5 mom. har upphävts genom lag (1981:1002). 2 a § Beslut enligt denna lag rörande skattskyldig fattas, om inte annat föreskrivs, av skattemyndigheten i det län där den skattskyldiges hemortskommun för inkomståret är belägen. Om den skattskyldige saknar hemortskommun i landet fattas beslutet av skattemyndigheten i Stockholms län. Beslut enligt denna lag rörande arbetsgivare fattas, om inte annat föreskrivs, av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren för uppbördsmånaden är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad fattas beslutet av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är bosatt. Saknar en arbetsgivare, som är bosatt utomlands eller är juridisk person, fast driftställe här i landet, fattas beslutet av skattemyndigheten i Stockholms län. En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Sådant uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det och om det kan ske utan avsevärd olägenhet för den skattskyldige eller arbetsgivaren. Lag (1991:1908). 2 b § Beslut som avses i 22 § får, med undantag av beslut om särskild beräkningsgrund enligt 3 § 2 mom. fjärde stycket och beslut om jämkning av preliminär skatt enligt 45 §, fattas genom automatisk databehandling i det fall skälen för beslutet enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223) får utelämnas. Beslut om särskild beräkningsgrund får dock fattas genom automatisk databehandling om beslutet överensstämmer med motsvarande beslut avseende det föregående inkomståret och den skattskyldige inte har anmält önskemål om ändrad beräkningsgrund. Lag (1994:765). Preliminär skatt 3 § 1 mom. I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten minskad med överskjutande ingående mervärdesskatt. Hänsyn skall dock inte tas till i den slutliga skatten ingående skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) eller annuitet på avdikningslån. Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (preliminär A-skatt) eller enligt särskild debitering (preliminär F-skatt och särskild A-skatt). Den skattskyldige får därutöver betala preliminär skatt i annan ordning. Handelsbolag skall, om inte annat sägs i denna lag, betala preliminär A-skatt även om slutlig skatt inte skall påföras. Lag (1996:1404). 3 § 2 mom. Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b § eller som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 §, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis lämnas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet. Med ersättning för arbete likställs i denna lag 1. pension, 2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom, 3. ersättning, som avses i 32 § 1 mom. första stycket e och g samt tredje stycket kommunalskattelagen (1928:370), 4. inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen, 5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 § kommunalskattelagen är berättigad till avdrag samt 6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 § 1 mom. första stycket j kommunalskattelagen. Oavsett om mottagaren har en A-skattesedel eller en F-skattesedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt skall preliminär A-skatt, med de undantag som föreskrivs i 10 §, betalas för sådan ränta och utdelning som lämnas i pengar och för vilken kontrolluppgift skall lämnas med tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. Detsamma gäller i fråga om dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, korttidsstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd. Preliminär A-skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt skattetabell, som avses i 4 §, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller 40 § och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller 40 §. För enskilda fall får skattemyndighet i fråga om sådan ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning. Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skattskyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A-skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten. Lag (1994:1978). 3 mom. Preliminär F-skatt skall för inkomståret betalas av den som har tilldelat s en F-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 b § första stycket. Preliminär F-skatt skall, om inte annat följer av andra stycket, avse den slutliga skatten med de justeringar som anges i 1 mom. Om skattemyndigheten enligt 33 a § första stycket andra meningen har utfärdat en A-skattesedel för den skattskyldige, skall detta beaktas vid beräkningen av den preliminära F-skatten. Lag (1992:680). 4 mom. Särskild A-skatt skall, om skattemyndigheten beslutar om det, för inkomst året betalas av skattskyldig som har tilldelats en A-skattesedel. Ett sådant bes lut får meddelas om överensstämmelsen mellan den preliminära och den slutliga sk atten med de usteringar kild A-skatt skall, om skattemyndigheten beslutar om det, för inkomst året betalas av skattskyldig som har tilldelats en A-skattesedel. Ett sådant beslut får meddelas om överensstämmelsen mellan den preliminära och den slutliga sk atten med de som anges i 1 mom. därigenom kan antas bli bättre än om endast preliminär A-skat t betalas. Lag (1992:680). Preliminär A-skatt

4 §

1 mom. För inkomst av arbete som hänför sig till bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen och arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte annat framgår av 7 eller 7 a § eller av skattemyndighets beslut. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår sådana tabeller. Tabellerna skall, om inte annat sägs i 2 mom., ange den preliminära skatten på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller den kortare tid som anges i tabellerna och grundas på följande förutsättningar, nämligen att inkomsten är oförändrad under inkomståret, att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen, att den skattskyldige inte skall betala annan skatt eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, att den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte erhåller annat avdrag än avdrag för avgifter enligt lagen (1994:1774) om allmänna egenavgifter och grundavdrag. Av tabellerna skall framgå hur stor del av avdragsbeloppet som avser allmänna egenavgifter. Lag (1994:1679). 4 § 2 mom. För inkomst som avses i första, andra och femte styckena i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370), med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall avdrag för preliminär A-skatt göras med ledning av särskilda skattetabeller. Detta gäller också i fråga om skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd. De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. I tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpenninggrundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 75, 80, 85 eller 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön skall anses grundad på 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjukpenninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 75, 80, 85 eller 90 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på. Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms. Avdrag för preliminär A-skatt på föräldrapenning görs endast om den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor. Skattetabellen för skatteavdrag från dagpenning från arbetslöshetskassa skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 §. Lag (1995:1484). 3 mom. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatten under förutsättning att kommunal inkomstskatt beräknas för skattekrona och skatteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp, som regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje inkomstår. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får dock beträffande Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter framställning av vederbörande kommun, upprätta särskild tabell för inom kommunen skattskyldiga, avseende en skattesats för kommunalt ändamål i femtiotal ören, samt meddela de närmare föreskrifter, som kan behövas för tillämpning av tabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av sådan tabell, skall betalas av vederbörande kommun. Lag (1982:422). 4 mom. I skattetabellerna skall också anges det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på inkomst för en dag av sådant arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka. Skattebeloppet skall berä knas på grundval av beräknelig genomsnittlig sysselsättning under året och med ledning av för riket genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt föregående år. I övrigt skall vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning. Lag (1992:680).

5 §

Vid beräkning av preliminär A-skatt enligt skattetabell skall för varje skattskyldig, beträffande vilken inte skall tillämpas enligt 4 § 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som a vser en sammanlagd utdebitering till kommunal inkomstskatt och landstingsskatt, vilken för skattekronor och skatteören är lika med det belopp, som för inkomståret bestämts till utdebitering i kommunen eller kommundelen. Ingår i sistnämnda utdebitering öretal, uppgående till högst femtio, används den tabell, som avser närmast lägre utdebitering. Om i utdebiteringen ingår öretal, överstig ande femtio, tillämpas den tabell som avser närmast högre utdebitering. Att på inkomst av arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka, preliminär A-skatt dock kan beräknas enligt vilken som helst för inkomståret upprättad skattetabell, framgår av bestä mmelserna i 4 § 4 mom. Har den skattskyldige rätt till skattenedsättning enligt 1 § första meningen lag en (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan, skall detta beaktas vid bestämmande av till ämplig tabell för beräkning av preliminär A-skatt. Lag (1992:680).

6 §

Preliminär A-skatt enligt skattetabell utgår vid varje tillfälle, då inkomst uppbärs, med det belopp som anges i vederbörlig tabell för det inkomstbelopp och den tidsperiod som är i fråga. För inkomst av arbete som avses i 4 § 4 mom. skall, om inkomst som tjänats in under flera dagar uppbärs vid ett tillfälle, den preliminära A-skatten beräknas på grundval av inkomsten under varje ifrågakommande dag och med tillämpning av vad som anges i skattetabellen för dagsinkomst. Är inkomsten annan än sådan, som avses i 4 § 4 mom., skall gälla att, om inkomsten avser annan tidsperiod än som är upptagen i skattetabellen, först uträknas hur mycket av inkomsten som belöper på en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten beräknas därefter med utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle utgå för sådan del av inkomsten, och efter förhållandet mellan, å ena sidan, längden av den tidsperiod den uppburna inkomsten avser och, å andra sidan, den i tabellen angivna tidsperiodens längd. Uppbärs vid arbete inkomst för en kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatt inte utgå mer än en gång i veckan. Därvid skall de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen sammanräknas och anses på en gång utbetalda. Lag (1994:1978).

6 a §