Prästvalsförordning (1958:261)

Typ Lag
Publicering 1958-05-23
Status Upphävd · 1989-07-01
Departement Civildepartementet
Källa Riksdagen
artiklar 1
Ändringshistorik JSON API

1 kap. Om särskilda villkor för behörighet och beräkning av tjänsteår m.m.

1 §

Till innehavare av tjänst som domprost eller kyrkoherde kan utses endast den som fyllt 30 år och som fullgjort prästerlig tjänstgöring inom svenska kyrkan minst tre år.

Till innehavare av tjänst som komminister kan utses endast den som fullgjort prästerlig tjänstgöring inom svenska kyrkan minst ett år.

Regeringen kan medge undantag från villkor som anges i första eller andra stycket. Förordning (1976:10)

2 §

Innehavare av tjänst som domprost kan på grund av egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig tjänst endast om han har innehaft sin tjänst minst fem år.

Innehavare av tjänst som kyrkoherde kan på grund av egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig tjänst i samma eller lägre lönegrad endast om han har innehaft sin tjänst minst fem år.

Innehavare av tjänst som komminister kan på grund av egen ansökan komma i fråga till sådan tjänst som komminister i annat pastorat som är placerad i samma eller lägre lönegrad endast om han har innehaft sin tjänst minst tre år.

Domkapitlet i det stift där sökanden har sin tjänst kan medge undantag från de villkor som anges i denna paragraf. Förordning (1982:1168).

3 §

Vid tillämpning av 9 eller 12 § lagen (1957:577) om prästval beaktas tid under vilken prästen har

1.

fullgjort prästerlig tjänstgöring inom svenska kyrkan,

2.

åtnjutit partiell ledighet från prästerlig tjänst, i den mån sådan tid må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass eller ålderstilläggsklass,

3.

åtnjutit ledighet från prästerlig tjänst för offentligt uppdrag, militärtjänstgöring eller avläggande av predikoprov,

4.

åtnjutit ledighet från prästerlig tjänst för uppdrag inom sådan personalsammanslutning som avser att tillvarataga prästernas intressen i tjänsten eller främja deras prästerliga utbildning, allt i den mån sådan tid må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass eller ålderstilläggsklass,

5.

åtnjutit ledighet från prästerlig tjänst i annat fall än som avses i 2, 3 eller 4, i den mån prästen icke för sådan tid har fått vidkännas C-avdrag på lönen eller fått avstå hela sin kontanta lön.

Regeringen kan för viss präst medge att vid tillämpning av 9 eller 12 § lagen om prästval må beaktas även, helt eller delvis, tid för

1.

prästerlig verksamhet som ej har utövats inom svenska kyrkan men som är jämförlig med tjänstgöring inom kyrkan,

2.

tjänstledighet i annat fall än som avses i första stycket, om ledigheten avser socialt arbete av sådan beskaffenhet att erfarenhet därav kan anses vara av väsentlig betydelse för prästkallet,

3.

tjänstgöring vid teologisk fakultet i riket,

4.

tjänstgöring vid annan läroanstalt såsom lärare med huvudsaklig undervisning i kristendomskunskap eller religionskunskap.

Vid tillämpning av första stycket må tjänstår icke samtidigt räknas för mer än en tjänst eller befattning. Förordning (1976:10).

4 §

Vid tillämpning av 10 § lagen (1957:577) om prästval eller 1 § denna förordning beaktas tid under vilken prästen har

1.

fullgjort prästerlig tjänstgöring inom svenska kyrkan,

2.

åtnjutit partiell ledighet från prästerlig tjänst, i den mån sådan tid må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass eller ålderstilläggsklass,

3.

åtnjutit ledighet från prästerlig tjänst för avläggande av predikoprov,

4.

åtnjutit ledighet från prästerlig tjänst för uppdrag inom sådan personalsammanslutning som avser att tillvarataga prästernas intressen i tjänsten eller främja deras prästerliga utbildning, allt i den mån sådan tid må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass eller ålderstilläggsklass,

5.

åtnjutit ledighet från prästerlig tjänst i annat fall än som avses i 2, 3 eller 4.

Har präst fått vidkännas C-avdrag på lönen eller fått avstå hela sin kontanta lön för tid under vilken han åtnjutit ledighet som avses i första stycket 4 eller 5 må sådan tid beaktas endast om regeringen medger det.

Tid under vilken präst varit ledig för militärtjänstgöring må beaktas endast om regeringen medger det.

Vid tillämpning av första stycket må tjänstår icke samtidigt räknas för mer än en tjänst eller befattning. Förordning (1976:10).

5 §

Prövning av prästs behörighet enligt 9 eller 10 § lagen (1957:577) om prästval eller 1 eller 2 § denna förordning skall grundas på förhållandena vid ansökningstidens utgång eller, i fråga om präst som kallats av de röstberättigade, förhållandena på frågodagen. Förordning (1976:10).

6 §

Ytterligare föreskrifter angående tillämpningen av 10 § lagen om prästval meddelas särskilt.

2 kap. Om ansökan

7 §

När en tjänst som kyrkoherde eller komminister blir ledig, skall domkapitlet, om inte något annat har föreskrivits, utfärda en kungörelse, som skall införas i Post- och Inrikes Tidningar och anslås på domkapitlets anslagstavla.

Har ny ansökningstid för ledig tjänst som kyrkoherde eller komminister utsatts enligt 15 eller 33 § lagen om prästval eller har sådan tjänst ånyo förklarats ledig enligt 19 § tredje stycket samma lag utan att någon behörig sökande anmält sig, skall domkapitlet ånyo kungöra tjänsten ledig så snart som det finnes möjlighet att tillsätta tjänsten.

Så länge tjänsten är ledig, skall domkapitlet dock kungöra den lediga tjänsten minst en gång vartannat kalenderår.

I kungörelse enligt första eller andra stycket skall utsättas ansökningstid samt angivas, huruvida tjänsten skall tillsättas efter val eller utan val. Förordning (1988:1025).

8 §

Ansökan skall ingivas till domkapitlet senast inom tre veckor från det kungörelse om ledigheten varit införd i "Post- och Inrikes Tidningar".

Om tid för ansökan till domprosttjänst utom förslag gäller vad i 30 § lagen om prästval är stadgat. Förordning (1977:933).

9 §

Vid ansökan skola fogas styrkt meritförteckning samt, om ansökningen ingives till domkapitlet i stift, vari sökanden icke redan är verksam, betyg över hans lära och leverne, utfärdat inom sex månader före ansökningstidens utgång av domkapitlet i det stift, vari sökanden har sin verksamhet, eller, om han är verksam utom riket, av domkapitlet i Uppsala.

Efter anmodan skall sökanden förete personbevis och vederbörligt läkarintyg. Förordning (1976:10).

10 §

I ansökan skall präst uppgiva, huruvida han vid tiden för ansökningens ingivande är uppförd å förslag till tjänst, vilken skall tillsättas efter val, eller sökt tjänst, till vilken förslag ännu ej upprättats, eller antagit kallelse till tjänst eller sökt tjänst, vilken skall tillsättas utan val.

Skulle sökande, sedan ansökningen ingivits men innan förslag till den sökta tjänsten upprättats eller, då fråga är om tillsättning utan val, tjänsten tillsatts, bliva uppförd å förslag till annan tjänst eller antaga kallelse eller söka annan tjänst, som skall tillsättas utan val, skall han ofördröjligen härom underrätta det domkapitel, varunder förstnämnda tjänst lyder.

11 §

Förklarar präst i ansökan till tjänst, som skall tillsättas efter val, att han endast under något villkor eller förbehåll önskar avlägga prov, skall domkapitlet förfara såsom om prästen avstått från prov. Dock må sökande, som är bosatt utom riket, göra förbehåll om rätt att för provs fullgörande erhålla ersättning som avses i 23 §.

3 kap. Om tillsättning efter val

12 §

Sedan ansökningstiden för en tjänst som skall tillsättas efter val har gått ut, skall domkapitlet så snart som möjligt och senast inom en månad vidta de åtgärder som anges i 14--16 §§ lagen (1957:577) om prästval. Förordning (1982:1168).

13 §

Vid omröstning till förslag skall röstas om vart förslagsrum särskilt från det första och vidare nedåt.

14 §

Finnas till komministertjänst, som varit jämlikt 16 § tredje stycket lagen om prästval ånyo ledigförklarad, flera behöriga sökande, skall ordningsföljden mellan präst, som sökt tjänsten vid första ledigförklarandet och kvarstår såsom sökande, samt övriga sökande, som uppföras å förslag, avgöras genom omröstning.

15 §

I förslagsprotokollet skall för varje sökande upptagas ett kort sammandrag av hans meritförteckning samt utföras den tjänstålder han enligt domkapitlets prövning ägt vid ansökningstidens utgång räkna sig till godo.

Uppföres präst efter kallelse å förslag till domprost- eller kyrkoherdetjänst, skall i förslagsprotokollet antecknas den tjänstålder han ägde å frågodagen samt angivas, huru domkapitlet finner honom enligt de i 12 § lagen om prästval stadgade grunderna förhålla sig till övriga å förslaget uppförda präster.

Om valförrättare m.m.

16 §

Till valförrättare förordnar domkapitlet vederbörande kontraktsprost eller, där han veterligen är jävig eller har förfall, annan inom kontraktet eller nära därintill boende präst. Till suppleant för valförrättaren förordnar domkapitlet någon inom kontraktet eller nära därintill boende präst.

Ej må den vara valförrättare eller suppleant för denne, som med någon av de å förslaget uppförda är i den släktskap eller det svågerlag, som enligt allmän lag utgör jäv mot domare, ej heller röstberättigad, såvida han ej nedlägger sin röst.

Har valförrättaren laga förfall, eller vet han att jäv är mot honom, skall han ofördröjligen härom underrätta domkapitlet och suppleanten.

Inträffar för suppleant, som erhållit sådan underrättelse, laga hinder så nära frågodag eller valdag, att annan valförrättare dessförinnan ej kan hinna utses av domkapitlet, skall han avlysa förrättningen och ofördröjligen underrätta domkapitlet.

17 §

Skall frågodag eller val hållas i två eller flera lokaler, förordnar domkapitlet särskild valförrättare att leda förhandlingarna i lokal där dessa icke skola ledas av valförrättaren.

Domkapitlet förordnar tillika suppleant för särskild valförrättare.

I fråga om jäv mot särskild valförrättare och suppleant för sådan gäller vad i 16 § stadgas om jäv mot valförrättaren och dennes suppleant.

Har särskild valförrättare laga förfall, eller vet han att jäv är mot honom, skall han ofördröjligen härom underrätta domkapitlet och sin suppleant. Inträffar för suppleant, som erhållit sådan underrättelse, laga hinder så nära frågodag eller valdag, att annan särskild valförrättare dessförinnan ej kan hinna utses av domkapitlet, skall han genast anmäla förhållandet hos valförrättaren, som då har att avlysa förrättningen och ofördröjligen underrätta domkapitlet.

18 §

Skall frågodag eller val inom samma lokal hållas på avdelningar, förordnar domkapitlet på framställning av valförrättaren en eller flera biträdande valförrättare ävensom suppleant för sådan.

Har biträdande valförrättare laga förfall, skall han ofördröjligen härom underrätta domkapitlet och sin suppleant. Inträffar för suppleant, som erhållit sådan underrättelse, laga hinder så nära frågodag eller valdag, att annan biträdande valförrättare dessförinnan ej kan hinna utses av domkapitlet, skall han genast anmäla förhållandet hos valförrättaren; och ankommer på denne att bestämma, huruvida förrättningen skall avlysas eller äga rum utan uppdelning å avdelningar eller med uppdelning å färre avdelningar än förut varit bestämt. Avlyses förrättningen, skall valförrättaren ofördröjligen underrätta domkapitlet.

19 §

Förutom i de fall, som avses i 16 -- 18 §§, skall suppleant tjänstgöra i vederbörandes ställe, då denne på grund av förrättningens långvarighet eller andra omständigheter påkallar sådant.

20 §

Valförrättaren skall utse valnotarie att å frågodag eller valdag föra protokoll.

Skall frågodag eller val hållas i två eller flera lokaler, skall valförrättaren därjämte anlita särskild valnotarie att föra protokoll i lokal där protokollet icke skall föras av valnotarien.

Yppas behov av suppleant för valnotarien eller för särskild valnotarie, skall valförrättaren utse sådan.

Där frågodag eller val skall inom samma lokal hållas på avdelningar eller valförrättaren eljest så prövar nödigt, äger han förordna en eller flera biträdande valnotarier. Sådan befogenhet tillkommer ock särskild valförrättare.

21 §

I 16--20 §§ nämnda förrättningsmän äga för fullgörande av sina uppdrag åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet (1952:735), suppleant dock endast under förutsättning att han vid förrättningen tjänstgjort i vederbörandes ställe.

Förrättningsman skall hänföras till reseklass B.

Resekostnadsersättning och traktamente skola gäldas av pastoratet och utbetalas av pastoratskyrkorådet enligt räkning, attesterad av den som vid förrättningen tjänstgjort såsom valförrättare. Förordning (1976:10).

Om provpredikanter

22 §

Domkapitlet utfärdar missiv för provpredikant till avläggande av prov på därtill utsatt dag; i missivet skall angivas den eller de kyrkor, där prov skall avläggas. Provpredikant skall ofördröjligen underrätta domkapitlet om mottagandet av missivet.

23 §

Inom riket bosatt präst, som ej är stationerad i det pastorat, där han skall avlägga prov, äger åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet (1952:735). Han skall härvid hänföras till reseklass B.

I första stycket avsedd präst, till vilken utgår avlöningsförmåner som har fastställts under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, äger åtnjuta ersättning för de avlöningsförmåner, om vilka han gått miste under tjänstledighet för avläggande av prov.

Fråga, huruvida och i vad mån ersättning som avses i första och andra styckena eljest må utgå, prövas och avgöres av regeringen efter framställning i varje särskilt fall.

Ansökan om ersättning och traktamente skall ingivas till det domkapitel, varunder den lediga tjänsten lyder. I fall, som avses i första och andra styckena, fastställer domkapitlet ersättnings- och traktamentsbeloppens storlek. Förordning (1976:10).

Om provdag, frågodag och valdag

24 § prov skall avläggas samt frågodag och val hållas å söndag.

Ej må frågodag eller val hållas å böndag, nyårsdagen, påskdagen, pingstdagen, julafton, juldagen eller annandag jul, ej heller å dag då allmänna val eller allmän folkomröstning äger rum.

25 §

Provdagar äro så många på varandra följande söndagar som provpredikanterna äro till antalet; provpredikanterna skola avlägga prov, var å sin dag, i ordning efter sina rum å förslaget. Inställes visst prov eller kommer det eljest ej till stånd å utsatt dag, må övriga provdagar ej ändras.

Domkapitlet skall, om ej förhållandena påkalla annat, utsätta första provdagen till andra söndagen efter utgången av tiden för anförande av besvär över förslaget. Anföras sådana besvär, meddelar domkapitlet, sedan besvären blivit slutligen avgjorda, nytt beslut om provdagar, och skall därvid, om ej förhållanden påkalla annat, första provdagen utsättas till tredje söndagen efter det underrättelse kommit domkapitlet till handa om att besvären avgjorts.

Är provpredikant uppförd å förslag jämlikt 19 § första stycket lagen om prästval eller är provpredikant uppförd å förslag till domprost- eller kyrkoherdetjänst efter kallelse, skall domkapitlet förelägga honom särskild provdag.

26 §

Vid tillsättning av domprost- eller kyrkoherdetjänst är söndagen näst efter sista provdagen frågodag. Förekommer ej prov, hålles frågodag å andra söndagen efter utgången av tiden för anförande av besvär över förslaget eller, som sådana besvär anföras, å dag som domkapitlet bestämmer.

Skall ny frågodag hållas jämlikt 27 § lagen om prästval, bestämmer domkapitlet dag härför.

27 §

Val till domprost- eller kyrkoherdetjänst hålles, om ej annat följer av vad nedan i denna paragraf sägs, å andra söndagen efter frågodagen eller, om prov avlagts efter frågodagen, å andra söndagen efter detta prov.

Har fråga om kallelse av präst förfallit jämlikt 25 § lagen om prästval, skall valet förrättas å andra söndagen efter det de röstberättigade underrättats härom på sätt i 51 § denna förordning sägs.

Skall präst, som på grund av kallelse uppförts å förslag, icke avlägga prov, utsätter domkapitlet dag för valet. Där ej förhållandena påkalla annat, bör till valdag bestämmas första härför möjliga söndag.

Förordning (1976:10).

28 §

Val till komministertjänst hålles å andra söndagen efter sista provdagen.

Förekommer ej prov, utsätter domkapitlet dag för valet. Om icke förhållandena påkalla annat, bör till valdag bestämmas första härför möjliga söndag.

29 §

Frågo- eller valdag, som vid tillämpning av 26 -- 28 §§ skulle komma att infalla å dag som sägs i 24 § andra stycket, skall i stället infalla å närmast påföljande söndag, varå hinder enligt sistnämnda stadgande ej möter.

30 §

Hava besvär över förslag anförts eller prövar eljest domkapitlet hinder föreligga mot att prov, frågodags- eller valförrättning äger rum, skall domkapitlet ofördröjligen inställa provet eller förrättningen i avbidan på besvärens avgörande eller hindrets undanröjande.

Har frågo- eller valdag ej blivit vederbörligen kungjord, skall valförrättaren utsätta ny frågo- eller valdag.

31 §

Valförrättaren må förordna, att å frågo- eller valdag högmässogudstjänsten skall börja tidigare än vanligt och aftonsångsgudstjänsten inställas.

Finnas i pastoratet flera kyrkor och skall frågodag eller val hållas i allenast en av dem, äger valförrättaren tillika, efter inhämtande av domkapitlets tillstånd, förordna att gemensam högmässa skall å frågo- eller valdagen förrättas i den kyrka, där frågodagen eller valet skall hållas.

Skriftermål och nattvardsgång må ej av vederbörande prästerskap anordnas vid gudstjänst, som föregår frågodags- eller valförrättning.

32 §

Valförrättaren skall, vid behov efter hörande av pastoratskyrkorådet, bestämma timmarna för valet ävensom, där detta skall förrättas i två eller flera lokaler, tid och plats för röstsammanräkningen.

Om plats för frågodag och val

33 §

Frågodag och val skola hållas i pastoratets kyrka eller, om inom pastoratet finnas flera kyrkor, i den kyrka domkapitlet bestämmer.

Prövas med hänsyn till pastoratets folkrikhet eller av annan orsak nödigt, att frågodag eller val hålles i två eller flera lokaler, äger domkapitlet förordna härom.

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.