Förordning (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord

1 §

Med kyrklig jord, löneboställe, prästgård, församlingskyrkas fastighet, prästlönefondsfastighet, kyrkofondsfastighet, domkyrkas fastighet, biskopsgård, prästlönefond och prästlönejordsfond förstås i denna förordning detsamma som i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. Vid tillämpning av föreskrifterna i denna förordning om försäljning eller byte av kyrklig jord och om prästlönefond m. m. skall även sådan fast egendom där en församlingskyrka eller en domkyrka av stiftelsekaraktär är uppförd anses som kyrklig jord. Med boställsskog avses skog som hör till löneboställe eller löneboställen. Vad i denna förordning sägs om fast egendom skall även gälla tomträtt. Vad som sägs om lagfartsansökan skall, när fråga är om tomträtt, i stället avse ansökan om inskrivning av förvärv av tomträtt. Förordning (1987:831). Förvaltningen Allmänna bestämmelser

2 §

Stiftsnämnden för förteckning över den kyrkliga jorden i stiftet.

3 §

I förteckning enligt 2 § anges för varje fastighet dels till vilket slag av kyrklig jord den är att hänföra, dels beteckning, storlek och läge. Därutöver anges, så långt det kan ske, för varje löneboställe dels i vad mån medel ur prästlönefond eller ersättning, som avses i 26 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord eller motsvarande äldre bestämmelse, använts för täckande av kostnad för förvärv, för amortering av lån ur kyrkofonden eller för värdebeständig rationalisering, dels från vilken fastighet använda fondmedel eller använd ersättning härrör, varje prästlönefondsfastighet ur vilka prästlönefonder medel för inköp tillskjutits vid tidpunkt som avses i 28 eller 29 § och från vilka fastigheter dessa fondmedel härrör. För varje prästgård anges i förteckningen om den utgör en särpräglad miljö eller omfattar byggnad vilken har särskilt värde som exempel på en viss tids byggnadsskick. För prästgård som utgör sådan miljö eller omfattar sådan byggnad anges dessutom de särskilda föreskrifter för vården och användningen av prästgården eller byggnaden som stiftsnämnden har meddelat. Detta gäller även för varje tidigare prästgård som enligt 2 § andra stycket lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord har blivit löneboställe. Förordning (1987:831). Prästgård

4 §

Prästgårds markområde skall i fråga om tillfart, storlek, beskaffenhet och underhåll motsvara vad som i orten är normalt för fastigheter på vilka finns bostadshus av den storlek och art som avses i

5 §

. 5 § Bostadshus på prästgård skall, utöver tjänstebostad enligt förordningen (1961:333) om tjänstebostadshyra för präster, omfatta sådant utrymme för prästerligt arbete inom församlingsvården och för kyrkliga förrättningar som icke tillgodoses på annat sätt. Förordning (1984:1002).

6 §

Vid förvaltningen av prästgård skall naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen beaktas i skälig omfattning. För vården och användningen av prästgård som utgör en särpräglad miljö meddelar stiftsnämnden särskilda föreskrifter. Motsvarande gäller i fråga om sådan byggnad på prästgård vilken har särskilt värde som exempel på viss tids byggnadsskick.

7 §

Nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av hus på prästgård får ske endast efter medgivande av stiftsnämnden. Detsamma gäller i fråga om annan åtgärd som kan inverka på den yttre eller inre byggnadskaraktären hos hus på prästgård.

8 §

har upphävts genom förordning (1984:1002).

9 §

I ärende enligt 6 § andra stycket eller 7 § skall stiftsnämnden inhämta yttrande från länsstyrelsen, i den mån det ej är obehövligt. Förordning (1976:499). Biskopsgård

10 §

Vid förvaltningen av biskopsgård skall naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen beaktas i skälig omfattning.

11 §

Stiftsnämnden svarar för biskopsgårdens underhåll och skötsel, om ej annat följer av bestämmelse som avses i 13 § eller av annan bestämmelse som regeringen meddelar särskilt.

12 §

Behövs ny biskopsgård eller ombyggnad av biskopsgård, skall stiftsnämnden avge förslag därom till regeringen, om ej annat följer av bestämmelse som avses i 13 §.

13 §

I fråga om biskopsgården i Lunds stift gäller, utöver 10 §, de bestämmelser som regeringen meddelar särskilt. Annan kyrklig jord Allmänna bestämmelser

14 §

Stiftsnämnden upprättar plan över 1. dels de åtgärder som behövs för att jord- och skogsbruket på löneboställena, församlingskyrkornas fastigheter, prästlönefondsfastigheterna , kyrkofondsfastigheterna och domkyrkans fastigheter i stiftet skall kunna bedrivas på områden vilka till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar är så lämpade som möjligt, dels de andra rationaliseringsåtgärder beträffande nämnda fastigheter som behövs för att egendomens avkastningsförmåga skall kunna utnyttjas på sätt som anges i 14 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord, 2. åtgärder för beaktande av naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen på löneboställena, församlingskyrkornas fastigheter, prästlönefondsfastigheterna, kyrkofondsfastigheterna och domkyrkans fastigheter i stiftet, 3. vilka medel som bör användas för att genomföra åtgärder enligt 1 och 2.

15 §

Stiftsnämnden omprövar plan enligt 14 § så snart det finns skäl till det. Förordning (1987:831).

16 §

I ärenden om upprättande eller omprövning av plan enligt 14 § skall stiftsnämnden samråda med lantbruksnämnden, med berörda kommuner och pastorat, med sådan församling i stiftet som förvaltar församlingskyrkas fastigheter samt, i fråga om domkyrkas fastigheter, med förvaltaren av domkyrkan. I ärenden som rör naturvården eller kulturminnesvården skall nämnden samråda med länsstyrelsen. Bestämmelser om samråd i ärenden om upprättande eller omprövning av plan enligt 14 § finns också i 108 a §. Det åligger stiftsnämnden att på lämpligt sätt underrätta förvaltare av kyrklig jord om de delar av plan enligt 14 § som berör förvaltaren. Motsvarande gäller i fråga om beslut om ändring i planen. Förordning (1987:831). Upplåtelse på arrende för jordbruk

17 §

Skall kyrklig jord som förvaltas av stiftsnämnden upplåtas på arrende för jordbruk, skall boställsnämnden föreslå arrendevillkoren.

18 §

I ärende om bestämmande av arrendevillkor enligt 15 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord eller om förslag till sådana villkor enligt 17 § denna förordning skall boställsnämnden besiktiga egendomen, om det ej är obehövligt, samt taga del av de handlingar och de omständigheter som kan vara av betydelse för arrendevillkorens utformning.

19 §

Till besiktning enligt 18 § skall boställsnämnden kalla den som förvaltar jorden. Nämnden skall även underrätta arrendatorn. Kallelse och underrättelse skall ske i god tid före besiktningen. I protokoll över besiktningen skall intagas en beskrivning av egendomen.

20 §

Avskrift av arrendeavtal skall av upplåtaren sändas till boställsnämnden och stiftsnämnden. Upplåtelse av rätt till jakt eller fiske

21 §

Rätt till jakt på kyrklig jord som avses i 14 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord upplåts av den som förvaltar egendomen, om inte annat följer av andra stycket. I fråga om löneboställe upplåts rätt till jakt av stiftsnämnden, om nämnden förvaltar skog på lönebostället. Stiftsnämnden får dock bemyndiga annan förvaltare av egendomen att besluta om upplåtelsen i fråga om sådan mark som inte utgör skogsmark och som ligger avskilt i förhållande till skogen på fastigheten, i den mån det inte med hänsyn till jaktvården finns skäl för gemensam upplåtelse. Förordning (1987:831).

22 §

Rätt till fiske i vatten hörande till fastighet som avses i 14 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord upplåtes av förvaltaren. Rätt till fiske i vatten som hör till löneboställe upplåtes dock av pastoratet. Om arrendators rätt till husbehovsfiske finns särskilda bestämmelser.

23 §

Upplåtelse av rätt till jakt eller fiske enligt 21 eller 22 § skall ske med beaktande av hur jakt och fiske utövas på angränsande fastigheter. I ärende om upplåtelse av rätt till jakt eller fiske som berör löneboställe skall stiftsnämnden och pastoratet samråda. Upplåtelse enligt 17 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord

24 §

Ansökan om upplåtelse av sådan rättighet som avses i 17 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord göres hos stiftsnämnden av den som vill förvärva rättigheten eller av egendomens förvaltare eller av pastorat i fråga om dess boställsskog eller av domkyrkas förvaltare i fråga om domkyrkas fastighet som förvaltas av stiftsnämnden. Stiftsnämnden kan även utan ansökan taga upp fråga om upplåtelse av sådan rättighet som avses i 17 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. I ärende om upplåtelse av sådan rättighet som avses i 17 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord skall yttrande inhämtas från lantbruksnämnden, om ärendet är av större vikt för jordbruket på den kyrkliga jorden i stiftet samt kommunen beredas tillfälle att yttra sig, om ärendet avser upplåtelse av större vikt till annan än kommunen. Handling innefattande avtal om upplåtelse av sådan rättighet som avses i 17 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord underskrives för upplåtaren av stiftsnämnden. Ingås avtalet innan lagakraftägande beslut om upplåtelsen föreligger, skall avtalet innehålla förbehåll att det gäller endast under förutsättning av sådant beslut. Upplåtelse av rätt till vattenkraft

25 §

Ansökan om upplåtelse av rätt till vattenkraft som hör till kyrklig jord göres hos kammarkollegiet. Bestämmelserna om sökande i 24 § första stycket äger därvid motsvarande tillämpning. Kammarkollegiet kan även utan ansökan taga upp frågan om upplåtelse av rätt till vattenkraft som hör till kyrklig jord. Bestämmelserna i 24 § tredje och fjärde styckena äger motsvarande tillämpning på ärende om upplåtelse av rätt till vattenkraft som hör till kyrklig jord. Bestämmelse om stiftsnämnden avser därvid kammarkollegiet. Naturreservat m. m.

26 §

I ärenden som rör naturreservat eller naturminne företräds kyrklig jord som avses i 14 § lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord av kammarkollegiet, om stiftsnämnden och länsstyrelsen är av olika mening angående ersättning eller inlösen av fastighet. Detsamma gäller om stiftsnämnden anser att ersättning bör utgå med mer än 1 000 000 kronor eller om ärendet gäller inlösen av fastighet vars saluvärde överstiger 1 000 000 kronor. Förordning (1987:831).

27 §

har upphävts genom förordning (1987:831). Pastorats andel i prästlönefondsfastighet eller boställsskog

28 §

Andelarna i prästlönefondsfastighet för de pastorat, ur vilkas prästlönefonder medel tillskjutits för förvärvet av fastigheten, skall bestämmas så, att de inbördes förhåller sig på samma sätt som pastoratens tillskott förhåller sig till varandra.

29 §

Har vid senare tidpunkt än som avses i 28 § tillskjutits medel ur prästlönefond för betalning av lån eller annan utgift som hänför sig till inköp av prästlönefondsfastighet, skall varje pastorats andel i prästlönefondsfastigheten bestämmas på nytt. Vid bestämmande av andelar enligt första stycket skall iakttagas dels att summan av de andelar som grundas på tidigare tillskott skall förhålla sig till summan av de andelar som grundas på det nya tillskottet på samma sätt som nettovärdet av prästlönefondsfastigheten omedelbart före det nya tillskottet förhåller sig till värdet av det nya tillskottet, dels att de andelar som grundas på tidigare tillskott skall förhålla sig till varandra på samma sätt som före det nya tillskottet, dels att 28 § äger motsvarande tillämpning i fråga om de andelar som grundas på det nya tillskottet. Vid bestämmande av sådant nettovärde av prästlönefondsfastighet som avses i andra stycket beaktas 1. värdet av prästlönefondsfastigheten, beräknat enligt gällande normer för fastighetstaxering, 2. värdet av tillgångar som härrör från driften av prästlönefondsfastigheten, 3. värdet av de övriga tillgångar samt de skulder och andra förpliktelser som hänför sig till prästlönefondsfastigheten eller driften av denna.

30 §

Har delar av prästlönefondsfastighet förvärvats vid olika tillfällen och är andelarna enligt 28 eller 29 § ej desamma i samtliga fastighetsdelar, skall andelarna räknas om så, att varje pastorat får en enhetlig andel i hela fastigheten. Vid omräkning enligt första stycket skall summan av de andelar som grundas på förvärvet av en fastighetsdel förhålla sig till summan av de andelar som grundas på förvärvet av en annan fastighetsdel på samma sätt som nettovärdet av fastighetsdelarna. Vid bestämmande av sådant nettovärde av en del av en prästlönefondsfastighet som avses i andra stycket äger 29 § tredje stycket motsvarande tillämpning.

31 §

Pastoratets andel i boställsskog skall bestämmas så, att den förhåller sig till samtliga andelar i sådan skog i stiftet på samma sätt som värdet av pastoratets skogsmark med växande skog och de övriga tillgångar som avses i 37 § förhåller sig till det sammanlagda värdet av motsvarande tillgångar för de pastorat i stiftet som har andel i boställsskog. Värdet av de tillgångar som avses i första stycket skall beräknas per den 1 januari 1972 enligt då gällande normer för fastighetstaxering.

32 §

Förändras pastorats innehav av boställsskog genom köp, försäljning eller byte av jord eller genom expropriation eller genom fastighetsreglering eller genom liknande åtgärd som berör löneboställe eller del därav eller genom dispositionsändring enligt 17--19 §§ lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord beträffande löneboställe eller del därav, skall varje pastorats andel i boställsskogen i stiftet bestämmas på nytt. Detsamma gäller vid sådan annan värdebeständig rationalisering som bekostats genom tillskott av medel ur pastorats prästlönefond eller eljest av pastorat.

33 §

Vid bestämmande av andelar enligt 32 § på grund av köp av skogsmark skall iakttagas dels att summan av de andelar som grundas på pastoratens boställsskog i stiftet omedelbart före köpet skall förhålla sig till den andel som grundas på den nyköpta skogsmarken på samma sätt som nettovärdet av pastoratens boställsskog i stiftet omedelbart före köpet förhåller sig till värdet av den nyköpta skogsmarken med växande skog och de övriga tillgångar som avses i 37 §, dels att de andelar som grundas på innehav av boställsskog omedelbart före köpet skall förhålla sig till varandra på samma sätt som förut. Vid bestämmande av sådant nettovärde av pastoratens boställsskog i stiftet omedelbart före köpet som avses i första stycket beaktas 1. värdet av skogsmarken med växande skog och de övriga tillgångar som avses i 37 §, beräknat enligt gällande normer för fastighetstaxering, 2. värdet av tillgångar som härrör från driften av boställsskogen, 3. värdet av de övriga tillgångar samt de skulder och andra förpliktelser som hänför sig till boställsskogen eller driften av denna. Sådant värde av nyköpt skogsmark med växande skog och vissa andra tillgångar som avses i första stycket bestämmes enligt de normer för fastighetstaxering som gällde omedelbart före köpet.

34 §

Vid bestämmande av andelar enligt 32 § på grund av försäljning av pastorats boställsskog eller del därav skall andel för det säljande pastoratet ej längre beräknas, om nettovärdet av den försålda boställsskogen uppgår till eller överstiger värdet av det säljande pastoratets andel av nettovärdet av pastoratens boställsskog i stiftet omedelbart före försäljningen. Vid bestämmande av andelar på grund av försäljning i annat fall än som avses i första stycket skall iakttagas dels att summan av de andelar som grundas på pastoratens innehav av boställsskog i stiftet omedelbart efter försäljningen skall förhålla sig till den andel som efter försäljningen tillkommer det säljande pastoratet på samma sätt som nettovärdet av pastoratens boställsskog i stiftet omedelbart efter försäljningen förhåller sig till skillnaden mellan värdet av det säljande pastoratets andel i nettovärdet av pastoratens boställsskog i stiftet omedelbart före försäljningen och nettovärdet av den försålda boställsskogen, dels att de andelar som efter försäljningen tillkommer övriga pastorat skall förhålla sig till varandra som före försäljningen. Vid bestämmande av sådant nettovärde av boställsskog som avses i första eller andra stycket äger 33 § andra stycket motsvarande tillämpning.

35 §

Vid bestämmande av andelar enligt 32 § på grund av byte av jord eller på grund av expropriation, fastighetsreglering eller liknande åtgärd eller på grund av dispositionsändring enligt 17--19 §§ i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord gäller 33 och 34 §§ i tillämpliga delar.

36 §

Vid bestämmande av andelar enligt 32 § på grund av värdebeständig rationalisering äger 33 § motsvarande tillämpning. Bestämmelse om nyköpt skogsmark eller om nyköpt skogsmark med växande skog och övriga tillgångar som avses i 37 § skall därvid avse tillskottet från prästlönefonden eller pastoratet.

37 §

I värdet av boställsskog inräknas värdet av dels bostäder och andra byggnader på skogsmarken, dels sådan upplåtelse av skogsmark som ej avser rätt att avverka skog eller rätt till fiske eller rätt till naturtillgång.

38 §

Skall andelar i prästlönefondsfastighet eller del därav eller i boställsskogen i stiftet under löpande räkenskapsår bestämmas med utgångspunkt i fastigheternas nettovärde, skall nettovärdet anses efter utgången av närmast föregående räkenskapsår ej ha undergått andra förändringar än sådana som enligt 29, 30 eller 32 § påverkar pastoratens andelar.

39 §

Vid bestämmande av andelar enligt 28--34 §§ skall följande värden, uttryckta i kronor, avrundas till tal som är jämnt delbart med 1 000, nämligen tillskott från ett pastorat vid ett och samma tillfälle, nettovärdet av prästlönefondsfastighet eller del därav, det sammanlagda värdet den 1 januari 1972 av ett pastorats skogsmark med växande skog och övriga tillgångar som avses i 37 §, nettovärdet av pastoratens boställsskog i stiftet, värdet av nyköpt skogsmark med växande skog och de andra tillgångar som avses i 37 §, nettovärdet av försåld boställsskog, skillnaden mellan värdet av det säljande pastoratets andel av nettovärdet av pastoratens boställsskog i stiftet omedelbart före en försäljning av boställsskog och nettovärdet av den försålda boställsskogen. Vid tillämpning av första stycket skall krontal under 500 avrundas nedåt och annat krontal uppåt. Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning vid bestämmande av andelar i fall som avses i 35 och 36 §§.

40 §

Om pastorats andel i prästlönefondsfastighet eller i boställsskogen i stiftet förändras under löpande räkenskapsår, får pastoratets andel för detta räkenskapsår i vinsten eller förlusten på förvaltningen bestämmas efter vad som är skäligt inom ramen för den högsta och den lägsta andel som pastoratet under räkenskapsåret haft i prästlönefondsfastigheten eller i boställsskogen.

41 §

Andel i prästlönefondsfastighet eller boställsskog bestämmes av stiftsnämnden. Stiftsnämnds redovisning för förvaltningen av prästlönefondsfastighet och boställsskog

42 §

Räkenskapsåret för stiftsnämnds förvaltning av prästlönefondsfastighet och boställsskog utgöres av tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni påföljande år.

43 §