Vägtrafikkungörelse (1972:603)
Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt denna kungörelse i de fall som framgår av andra stycket. Är särskilt föreskrivet om avgift gäller i stället de föreskrifterna. För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller bestämmelserna i 9- 14 §§ avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser tillämpas: Ärendeslag Avgiftsklass - Tävlingar som går genom flera län (105 §) 6 - Tävlingar som går genom ett och samma län 4 - Undantag för tung transport (159 §) 3 Undantag för bred transport (159 §) - om bredden är högst 450 cm 2 - om bredden är större än 450 cm 3 Undantag för lång transport (159 §) - om längden är högst 35 m 2 - om längden överstiger 35 m 3 Vid ärenden om undantag för tung, bred eller lång transport som kräver skyndsam behandling tas dubbel avgift ut - Övriga undantag (159 §) 4 - Vissa undantag för rörelsehindrade (159 a § första stycket 2) 1 - Godkännande av viss person som bärare av ägares eller brukares ansvar (166 § tredje stycket andra meningen) 1 Förordning (1998:203). Bemyndiganden m.m.
157 §
Länsstyrelsen utfärdar före mars månads utgång varje år en kungörelse om vägar och lokala trafikföreskrifter i länet. Kungörelsen behöver endast uppta sådana vägar och föreskrifter som är av större allmänt intresse. Kungörelsen införs i länets författningssamling och sänds till trafiksäkerhetsverket, Försvarsmakten och de myndigheter som har hand om väg- eller gatuhållningen. Förordning (1994:663).
158 §
Hos länsstyrelsen skall det för allmänheten finnas tillgänglig en karta över de allmänna vägar inom länet som är tillåtna för trafik med motordrivna fordon. Kartan skall vara upprättad i lämplig skala. Kopior av kartan skall före juni månads utgång varje år sändas till trafiksäkerhetsverket och de myndigheter som har hand om väg- eller gatuhållningen. Om någon ändring i den senast översända kartan inte har gjorts eller om ändringarna har liten omfattning, behöver endast anmälan om detta göras. Förordning (1991:1217).
159 §
I nedan angivna fall får undantag medges av följande myndigheter. Bestämmelser Undantaget rör Myndighet 20 § första stycket En kommun Kommunen 64 § första stycket En kommun Kommunen eller föreskrifter Ett län Länsstyrelsen som har meddelats Mer än ett län Vägverket med stöd av 64 § andra stycket 64 § tredje stycket Tävlingar på väg Länsstyrelsen eller föreskrifter som Övriga fall Vägverket har meddelats med stöd av 64 § fjärde stycket 66 § eller 67 § Ett län Länsstyrelsen första stycket Mer än ett län Vägverket 69 eller 71 § eller En kommun Kommunen 72 § 2, 5 eller 6, Mer än en kommun inom Länsstyrelsen 73 §, 74 § 3 eller 4 ett län Mer än ett län Vägverket 99 § andra eller Vägverket tredje stycket 106, 107 eller En kommun Kommunen 109-111 § Mer än en kommun Den statliga väg- hållningsmyndig- heten i den region där färden påbörjas 115 § En kommun Kommunen Mer än en kommun inom Länsstyrelsen ett län Mer än ett län Vägverket 117 a § första eller Vägverket andra stycket eller 117 b § första stycket 118, 121 eller 122 § Ett län Länsstyrelsen Mer än ett län Vägverket 128-130 § En kommun Kommunen Mer än en kommun inom Länsstyrelsen ett län Mer än ett län Vägverket 139-144 § Tillståndsprövning som avser lång, bred eller tung transport a) avseende en kommun Kommunen b) avseende mer än en Den statliga väg- kommun hållningsmyndig- heten i den region där färden påbörjas c) Övriga fall Vägverket 147 § andra stycket 1 En kommun Kommunen Mer än en kommun a) i fråga om tillstånds- Den statliga väg- prövning som avser lång, hållningsmyndig- bred eller tung tran- heten i den region sport där färden påbörjas b) övriga fall Länsstyrelsen Mer än ett län a) i fråga om tillstånds- Den statliga väg- prövning som avser lång, hållningsmyndig- bred eller tung transport heten i den region där färden påbörjas b) Övriga fall Vägverket 147 § andra stycket En kommun Kommunen 2-5, 7-9 eller 13 Mer än en kommun inom Länsstyrelsen ett län Mer än ett län Vägverket 147 § andra stycket En kommun 6 eller 12 a) vägar avsedda för Länsstyrelsen genomfartstrafik b) övriga vägar Kommunen Mer än en kommun inom Länsstyrelsen ett län Mer än ett län Vägverket 147 § andra stycket 10 En kommun Kommunen eller 11 Mer än en kommun inom Den statliga väg- ett län hållningsmyndig- heten i den region där färden påbörjas Föreskrifter enligt Länsstyrelsen 147 § andra stycket om transport av farligt gods Föreskrifter enligt Ett län Den myndighet som 154 § andra stycket meddelat före- skriften Mer än ett län Vägverket Utom i fråga om undantag från 106, 107, 109 eller 139--144 § eller från lokala trafikföreskrifter om parkering inom en kommun skall undantag avse ett visst ändamål. Skall en fråga om undantag enligt denna paragraf prövas av kommunen, men kan inte kommunens beslut avvaktas utan olägenhet, ankommer det i stället på polismyndigheten att pröva frågan. Polismyndigheten prövar också frågor om undantag från lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods, när länsstyrelsens beslut inte kan avvaktas utan olägenhet. I fråga om undantag för rörelsehindrade från sådana bestämmelser eller lokala trafikföreskrifter som avser stannande och parkering finns bestämmelser i 159 a §. Förordning (1998:37).
159 a §
Frågor om undantag för rörelsehindrade från sådana bestämmelser eller lokala trafikföreskrifter som avser stannande eller parkering prövas, 1. när undantaget skall gälla generellt för en person, av den kommun där sökanden är folkbokförd eller, om sökanden inte är folkbokförd i riket, där han vistas, samt 2. när undantaget skall gälla för ett visst ändamål, av kommunen eller, om undantaget berör mer än en kommun inom ett län, av länsstyrelsen eller, om undantaget berör mer än ett län, av länsstyrelsen i något av de län som berörs. Även utan medgivande enligt första stycket får ett fordon stannas och parkeras utan hinder av förbud som har meddelats genom lokala trafikföreskrifter när det används för transport av sjuka och rörelsehindrade. Detta undantag gäller dock endast om omständigheterna kräver det och särskild försiktighet iakttas. Trafiksäkerhetsverket får meddela föreskrifter om hur i annan stat utfärdade parkeringstillstånd för rörelsehindrade skall gälla här i riket. Förordning (1991:772).
160 §
Undantag får föreskrivas eller medges, om det behövs av särskilda skäl och det kan ske utan fara för trafiksäkerheten, skada på vägen eller någon annan avsevärd olägenhet. Generella undantag enligt 159 § första stycket från lokala trafikföreskrif-ter om parkering i en kommun får endast medges näringsidkare och andra med särskilda behov av att parkera i arbetet eller dem som bor i ett område om det behövs för att underlätta för dem att parkera inom området. Undantag från 107 eller 109 § får endast medges för fordon eller fordonståg som transporterar eller är avsedda att transportera last, som inte utan risk för onödiga kostnader eller skador kan delas i två eller flera dellaster och som på grund av sina dimensioner inte kan fraktas utan att bestämmelserna i 107 eller 109 § överskrids. Meddelas undantag från 20 § första stycket eller 111 §, skall högsta tilllåtna hastighet fastställas. Även i övrigt får undantag förenas med särskilda villkor. Förordning (1997:696).
161 §
Om länsstyrelsens befogenhet att medge undantag från föreskrift som meddelats med stöd av 41 § väglagen (1971:948) finns bestämmelser i samma paragraf.
162 §
Vägverket får meddela föreskrifter om undantag enligt 106, 107, 109--111 §§ eller från lokala trafikföreskrifter som har meddelats enligt 147 § andra stycket 10 eller 11. Rikspolisstyrelsen får meddela föreskrifter om sådan trafikövervakning som avses i 142 § andra stycket. Föreskrifter i övriga frågor meddelas av trafiksäkerhetsverket. Därvid får föreskrivas att viss utrustning skall vara av en typ som har godkänts av verket eller någon annan myndighet. Förordning (1989:938).
162 a §
Vägverket får beträffande färja som avses i 155 a § meddela föreskrifter om förtur i andra fall än som anges där. Förtur får dock endast medges trafikanter som på grund av fast bosättning utnyttjar färjleden under större delen av året eller andra trafikanter om det finns särskilda skäl. Förordning (1987:217). Ansvarsbestämmelser m.m.
163 §
Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anordnar tävling med fordon på väg utan tillstånd enligt 105 § eller i strid mot ett sådant tillstånd. Förordning (1999:252).
164 §
Till penningböter döms 1. förare av utryckningsfordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte lyder anvisning som avses i 6§, 2. annan än gående som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 7 §, 3. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8, 9 eller 11 §, 12 § andra stycket, 13 § andra eller tredje stycket, 14 § andra eller tredje stycket, 15-18 §, 20 § första stycket eller 21 § första stycket, 22 § första eller andra stycket, 23 §, 24 § första stycket, 25- 27, 30 eller 32 §, 34 § såvitt där hänvisas till bestämmelserna i 30 och 32 §§, 37-39, 42, 45-51, 56, 57 eller 59 § första stycket, 62 eller 63 §, 4. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 64 § eller föreskrifter som har meddelats med stöd av 64 §, 5. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 66, 67 eller 70 §, 72 § första stycket 6, 74 § första stycket 3, 75, 78-80 a, 82-84, 86, 87, 90-96, 99, 100 eller 102-104 §, 6. ägare av fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommit på honom för att hindra att fordon brukas i strid mot 106 §, 7. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 107 eller 109-113 §, 8. ägare av fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommit på honom för att hindra att fordon brukas i strid mot 114 §, 9. förare och passagerare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 115 §, 10. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 116-118, 120-122 eller 127 §, 11. förare och passagerare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 128 §, 12. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 132 § första stycket eller 135 §, 13. ledare för en trupp eller en procession som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 137 §, 14. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 139-142 eller 144 §, 15. ägare av fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommit på honom för att hindra att fordon brukas i strid mot lokal trafikföreskrift enligt 147 § som rör fordons axel-, boggi- eller trippelaxeltryck eller bruttovikt, 16. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot andra lokala trafikföreskrifter än sådana som rör stannande eller parkering eller som belagts med straff i 2 eller 15, 17. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot sådant förbud mot trafik med motordrivet fordon som avses i 151 § första stycket och som utmärkts med vägmärke eller på annat tydligt sätt, 18. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot andra föreskrifter än sådana som rör stannande och parkering på grund av vägarbete eller liknande arbete enligt 154 § eller 19. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av denna kungörelse för tillämpningen av 66 § andra stycket, 102-104, 113, 117 a eller 117 b §. I fall som avses i första stycket 6, 8 eller 15 döms även föraren till penningböter, om han kände till eller bort känna till hindret mot att bruka fordonet. Den som i sådant fall brukar någon annans fordon utan lov har samma skyldigheter som ägaren har enligt 4 a § och döms i ägarens ställe. Detsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller anlitar annan förare än ägaren har utsett. För medverkan till gärning som avses i första stycket 6, 8 eller 15 eller andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Har ett motorfordon stannats eller parkerats i strid mot 74 § första stycket 3 eller en föreskrift enligt 154 § som inte rör stannande och parkering på grund av vägarbete eller liknande arbete och är det inte utrett vem som förde fordonet, döms i stället ägaren till penningböter. Ägaren är dock fri från straff, när omständigheterna gör sannolikt att fordonet var frånhänt honom genom brott. En förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommer på honom för att se till att den som är under femton år använder bilbälte eller särskild skyddsanordning när detta är föreskrivet i 117 a § döms till penningböter. Denna bestämmelse gäller dock inte förare i yrkesmässig trafik. Förordning (1999:252).
165 §
Den som innehar ett fordon på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år har samma skyldigheter som ägaren har enligt 4 a § och döms i ägarens ställe. Förordning (1999:252).
166 §
I fråga om fordon som ägs eller brukas av staten eller en kommun tillämpas bestämmelserna om skyldighet och ansvar för ägare eller brukare av fordon på förarens närmaste förman. Har denne gjort vad på honom ankommer för att förebygga förseelse och sker förseelse likväl på grund av överordnads åtgärd eller vållande, tillämpas bestämmelserna om ansvar för ägare eller brukare på den överordnade. I fråga om fordon som ägs eller brukas av ett oskiftat dödsbo eller konkursbo tillämpas bestämmelserna om skyldighet och ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att företräda boet. I fråga om fordon som ägs eller brukas av bolag, förening eller annat samfund eller stiftelse eller annan sådan inrättning tillämpas bestämmelserna om skyldighet och ansvar som anges i första stycket på den eller dem som har rätt att företräda samfundet eller inrättningen. Har Vägverket på begäran av samfundet eller inrättningen godtagit en viss person som bärare av ägares eller brukares ansvar, tillämpas ansvarsbestämmelserna på denne. Förordning (1999:252).
167 §
Ansvar enligt denna kungörelse inträder inte, om straff kan dömas ut enligt brottsbalken eller lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Ansvar för överträdelser av lokala trafikföreskrifter, föreskrifter enligt 64 § andra eller fjärde stycket eller 154 § får dömas ut endast om föreskrifterna utmärkts i enlighet med vägmärkesförordningen (1978:1001) och i övrigt tillkännagivits i enlighet med 152 §. Ansvar för överträdelser av lokala trafikföreskrifter som har meddelats av en statlig myndighet och av föreskrifter enligt 64 § fjärde stycket får dock dömas ut även om föreskrifterna inte har införts i liggare enligt 152 § första stycket. Om ansvar för överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av 41 § väglagen (1971:948) finns bestämmelser i 71 § samma lag. Förordning (1998:37).
168 §
Framföres fordon i strid mot denna kungörelse eller föreskrift som meddelats med stöd därav, skall polisman hindra fortsatt färd som ej kan ske utan påtaglig fara för trafiksäkerheten eller annan väsentlig olägenhet. Har på fordon tagits så stor last eller sådant antal passagerare, att maximilasten för fordonet eller det vid fordonets färd på vägen tillåtna högsta axel-, boggi- eller trippelaxeltrycket överskridits eller att fordonets bruttovikt eller i fråga om fordonståg den sammanlagda bruttovikten överstigit den vikt som var tillåten vid färden, skall polisman, även i annat fall än som avses i första stycket, hindra fortsatt färd, om maximilasten överskridits med mer än 20 procent eller axel-, boggi- eller trippelaxeltrycket eller bruttovikten med mer än 10 procent och ej särskilda skäl föranleder annat. Förordning (1991:103). Bestämmelser om överklagande
169 §
Beslut enligt denna kungörelse av polismyndighet eller myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen inom ett område får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Vägverket. Verkets beslut i ett överklagat ärende får inte överklagas vidare. Beslut enligt denna kungörelse av Rikspolisstyrelsen eller får överklagas hos regeringen. Detsamma gäller beslut som Vägverket har fattat i första instans. De statliga väghållningsmyndigheterna får överklaga en polismyndighets eller länsstyrelses beslut i fråga om lokala trafikföreskrifter och undantag från sådana föreskrifter. Förordning (1992:1756).
170 §
Ett beslut enligt 148 § andra stycket tredje meningen eller sådana beslut enligt 159 § första stycket som avser prövning av en fråga om generella undantag från lokala trafikföreskrifter om parkering inom en kommun får inte överklagas. Om överklagande av andra beslut av en kommun enligt denna kungörelse finns bestämmelser i lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor. Förordning (1991:1607). Övergångsbestämmelser 1984:881 Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 170 §, den 1 januari 1986 och i övrigt den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om talan mot beslut som har meddelats före den 1 januari 1986. 1985:20 Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 69 och 164 §§, den 1 juli 1985 och i övrigt den 1 april 1985. Beträffande överträdelser av 69 § andra stycket eller 72 § 9 som har skett före den 1 juli 1985 gäller äldre bestämmelser. 1985:380 Denna förordning träder i kraft den 1 april 1986. Lokala trafikföreskrifter eller föreskrifter enligt 154 § som har meddelats enligt äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla i den mån inte annat förordnas enligt de nya bestämmelserna. Detsamma gäller i fråga om beslut om undantag från sådana föreskrifter. 1986:1252 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. 1987:211 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988. I fråga om lokala trafikföreskrifter som beslutats före ikraftträdandet får liggare föras enligt äldre föreskrifter till och med utgången av år 1989. 1989:938 Denna förordning träder i kraft i fråga om 162 och 169 §§ den 1 januari 1990 och i övrigt den 1 januari 1991. 1993:1356 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1994 utom i fråga om 66 § som träder i kraft den 1 januari 1995. 1994:1393 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995. 2. I fråga om lokala trafikföreskrifter meddelade av en statlig myndighet före ikraftträdandet och föreskrifter enligt 64 § tredje stycket som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser, såvida de inte har kungjorts eller kungörs i författningssamling. 3. I fråga om ansvar för överträdelser av lokala trafikföreskrifter som har meddelats av en statlig myndighet och föreskrifter enligt 64 § tredje stycket som har begåtts före ikraftträdandet gäller 152 och 167 §§ i deras äldre lydelse. 1997:1299 Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1998. Till utgången av december månad 1999 får dock bilar, traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon dra ett fordon som är inrättat för koppling till dragfordonet, saknar effektiva bromsar och har en bruttovikt som inte överstiger en och en halv gånger dragfordonets bruttovikt, om fordonståget inte förs med högre hastighet än 20 kilometer i timmen. 1998:203 Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1998. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om avgifter som påförts före ikraftträdandet. 1998:1261 1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998. 2. För en moped som tagits upp i typintyg enligt 63 § fordonskungörelsen (1972:595) i dess lydelse före den 1 november 1998 eller godkänts vid mopedbesiktning enligt 48-54 §§ fordonskungörelsen i dess lydelse före den 1 november 1998 och därefter inte ändrats på sådant sätt som anges i 50 § nämnda kungörelse, gäller vad som sägs om moped klass II. 1998:1276 Bestämmelserna i 83 § vägtrafikkungörelsen och, om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot den bestämmelsen, 164 § första stycket 5 vägtrafikkungörelsen tillämpas till och med den 30 april 2000. Bilaga 1 till vägtrafikkungörelsen (1972:603) Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 1 Avstånd i meter mellan Högsta tillåtna bruttovikt fordonets eller i ton för fordonet eller fordonstågets första fordonståget och sista axel mindre än 1,0 11 1,0 men inte 1,3 16 1,3 men inte 1,8 18 1,8 men inte 2,0 20 2,0 men inte 2,6 21 2,6 men inte 5,0 24 5,0 men inte 5,2 25 5,2 men inte 5,4 26 5,4 men inte 5,6 27 5,6 men inte 5,8 28 5,8 men inte 6,0 29 6,0 men inte 6,2 30 6,2 men inte 6,4 31 6,4 men inte 8,25 32 8,25 men inte 8,5 33 8,5 men inte 8,75 34 8,75 men inte 9,0 35 9,0 men inte 9,25 36 9,25 men inte 9,5 37 9,5 men inte 9,75 38 9,75 men inte 10,0 39 10,0 men inte 10,25 40 10,25 men inte 10,5 41 10,5 men inte 10,75 42 10,75 men inte 11,0 43 11,0 men inte 11,25 44 11,25 men inte 11,5 45 11,5 men inte 11,75 46 11,75 men inte 12,0 47 12,0 men inte 12,5 48 12,5 men inte 13,0 49 13,0 men inte 13,5 50 13,5 men inte 14,0 51 14,0 men inte 14,5 52 14,5 men inte 15,0 53 15,0 men inte 15,5 54 15,5 men inte 16,0 55 16,0 och större 56 16,5 men inte 17,0 57 17,0 men inte 17,5 58 17,5 men inte 18,0 59 18,0 och större 60 För en släpvagn eller för en dolly med tillkopplad påhängsvagn med ett minsta avstånd mellan första och sista axeln av 6,6 meter gäller dock följande. Avstånd i meter mellan Högsta tillåtna bruttovikt släpvagnens första i ton för släpvagnen eller och sista axel eller för dollyn med tillkopplad mellan dollyns första påhängsvagn och påhängsvagnens sista axel 6,6 men inte 6,8 33 6,8 men inte 7,0 34 7,0 men inte 7,2 35 7,2 och större 36 Bruttovikten för ett motordrivet fordon får inte överstiga a. när fordonet har två axlar 18 ton b. när fordonet har tre axlar 25 ton c. när fordonet har tre axlar och drivaxeln är försedd med dubbelmon- terade hjul och luftfjädring eller likvärdig fjädring, eller om varje drivaxel är försedd med dubbelmon- terade hjul och vikten inte på någon 26 ton axel överstiger 9,5 ton d. ledbuss 28 ton e. när fordonet har fyra eller flera axlar 31 ton f. när fordonet har fyra eller flera axlar och drivaxeln är försedd med dubbelmonterade hjul och luft- fjädring eller likvärdig fjädring, eller om varje drivaxel är försedd med dubbelmonterade hjul och vikten inte på någon av axlarna överstiger 9,5 ton 32 ton Förordning (1997:696). Bilaga 2 till vägtrafikkungörelsen (1972:603) Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med BK 2 Avstånd i meter mellan Högsta tillåtna bruttovikt fordonets eller i ton för fordonet eller fordonstågets första fordonståget och sista axel mindre än 2,0 16,00 2,0 men inte 2,6 20,00 2,6 men inte 4,8 22,00 4,8 men inte 5,0 22,16 5,0 men inte 5,2 22,50 5,2 men inte 5,4 22,84 5,4 men inte 5,6 23,18 5,6 men inte 5,8 23,52 5,8 men inte 6,0 23,86 6,0 men inte 6,2 24,20 6,2 men inte 6,4 24,54 6,4 men inte 6,6 24,88 6,6 men inte 6,8 25,22 6,8 men inte 7,0 25,56 7,0 men inte 7,2 25,90 7,2 men inte 7,4 26,24 7,4 men inte 7,6 26,58 7,6 men inte 7,8 26,92 7,8 men inte 8,0 27,26 8,0 men inte 8,2 27,60 8,2 men inte 8,4 27,94 8,4 men inte 8,6 28,28 8,6 men inte 8,8 28,62 8,8 men inte 9,0 28,96 9,0 men inte 9,2 29,30 9,2 men inte 9,4 29,64 9,4 men inte 9,6 29,98 9,6 men inte 9,8 30,32 9,8 men inte 10,0 30,66 10,0 men inte 10,2 31,00 10,2 men inte 10,4 31,34 10,4 men inte 10,6 31,68 10,6 men inte 10,8 32,02 10,8 men inte 11,0 32,36 11,0 men inte 11,2 32,70 11,2 men inte 11,4 33,04 11,4 men inte 13,4 38,00 13,4 men inte 13,6 38,04 13,6 men inte 13,8 38,56 13,8 men inte 14,0 39,08 14,0 men inte 14,2 39,60 14,2 men inte 14,4 40,12 14,4 men inte 14,6 40,64 14,6 men inte 14,8 41,16 14,8 men inte 15,0 41,68 15,0 men inte 15,2 42,20 15,2 men inte 15,4 42,72 15,4 men inte 15,6 43,24 15,6 men inte 15,8 43,76 15,8 men inte 16,0 44,28 16,0 men inte 16,2 44,80 16,2 men inte 16,4 45,32 16,4 men inte 16,6 45,84 16,6 men inte 16,8 46,36 16,8 men inte 17,0 46,88 17,0 men inte 17,2 47,40 17,2 men inte 17,4 47,92 17,4 men inte 17,6 48,44 17,6 men inte 17,8 48,96 17,8 men inte 18,0 49,48 18,0 men inte 18,2 50,00 18,2 men inte 18,4 50,52 18,4 men inte 18,5 51,04 18,5 och större 51,40 Bruttovikten för ett motordrivet fordon får inte överstiga 18 ton om det har två axlar. Förordning (1989:670). Bilaga 3 till vägtrafikkungörelsen (1972:603) Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid olika axelavstånd på väg med axeltryck av högst 8 ton Avstånd i meter mellan Högsta tillåtna bruttovikt fordonets eller i ton för fordonet eller fordonstågets första fordonståget och sista axel mindre än 2,0 12,0 2,0 men inte 2,4 12,5 2,4 men inte 2,8 13,0 2,8 men inte 3,2 13,5 3,2 men inte 3,6 14,0 3,6 men inte 4,0 14,5 4,0 men inte 4,4 15,0 4,4 men inte 4,8 15,5 4,8 men inte 5,2 16,0 5,2 men inte 5,6 16,5 5,6 men inte 6,0 17,0 6,0 men inte 6,4 17,5 6,4 men inte 6,8 18,0 6,8 men inte 7,2 18,5 7,2 men inte 7,6 19,0 7,6 men inte 8,0 19,5 8,0 men inte 8,4 20,0 8,4 men inte 8,8 20,5 8,8 men inte 9,2 21,0 9,2 men inte 9,6 21,5 9,6 men inte 10,0 22,0 10,0 men inte 10,4 22,5 10,4 men inte 10,8 23,0 10,8 men inte 11,2 23,5 11,2 men inte 11,6 24,0 11,6 men inte 12,0 24,5 12,0 men inte 12,4 25,0 12,4 men inte 12,8 25,5 12,8 men inte 13,2 26,0 13,2 men inte 13,6 26,5 13,6 men inte 14,0 27,0 14,0 men inte 14,4 27,5 14,4 men inte 14,8 28,0 14,8 men inte 15,2 28,5 15,2 men inte 15,6 29,0 15,6 men inte 16,0 29,5 16,0 men inte 16,4 30,0 16,4 men inte 16,8 30,5 16,8 men inte 17,2 31,0 17,2 men inte 17,6 31,5 17,6 men inte 18,0 32,0 18,0 men inte 18,4 32,5 18,4 men inte 18,8 33,0 18,8 men inte 19,2 33,5 19,2 men inte 19,6 34,0 19,6 men inte 20,0 34,5 20,0 men inte 20,4 35,0 20,4 men inte 20,8 35,5 20,8 men inte 21,2 36,0 21,2 men inte 21,6 36,5 21,6 men inte 22,0 37,0 Är axelavståndet 22,0 meter eller större utgör högsta tillåtna bruttovikten 37,5 ton med tillägg av 0,25 ton för varje 0,2 meter varmed axelavståndet överstiger 22,0 meter.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.