Vallag (1972:620)
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
Denna lag gäller vid val till riksdagen samt val av landstingsledamöter och kommunfullmäktige. Lag (1977:187).
2 §
För val enligt denna lag finns en central valmyndighet.
Regeringen bestämmer vilken myndighet som skall vara central valmyndighet. Lag (1974:215).
3 §
Ordinarie val till riksdagen samt val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige förrättas samma dag.
Valdag är tredje söndagen i september.
Vid extra val till riksdagen som beslutas av regeringen och vid omval till riksdagen är valdag den söndag som regeringen bestämmer. Vid extra val till riksdagen enligt 6 kap. 3 § regeringsformen är valdag den söndag som riksdagens talman bestämmer efter samråd med centrala valmyndigheten.
Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som inte omfattar hela riket är valdag den söndag som centrala valmyndigheten bestämmer efter samråd med länsstyrelsen. Lag (1987:1334).
4 §
Om en ändring i den landstingskommunala eller kommunala indelningen skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige äger rum, skall redan det valet avse landstinget och kommunen enligt den nya indelningen. Lag (1991:1654).
2 kap. Valkretsar och fasta valkretsmandat
1 §
För val till riksdagen är riket indelat i 29 valkretsar. Dessa är
Stockholms kommun,
Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets),
Göteborgs kommun,
Göteborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets),
Malmö kommun,
Bjuvs, Eslövs, Helsingborgs, Höganäs, Hörby, Höörs, Landskrona och Svalövs kommuner (Skåne läns västra valkrets),
Burlövs, Kävlinge, Lomma, Lunds, Skurups, Sjöbo, Staffanstorps, Svedala, Trelleborgs, Vellinge och Ystads kommuner (Skåne läns södra valkrets),
Bromölla, Båstads, Hässleholms, Klippans, Kristianstads, Osby, Perstorps, Simrishamns, Tomelilla, Åstorps, Ängelholms, Örkelljunga och Östra Göinge kommuner (Skåne läns norra och östra valkrets),
Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets),
Bollebygds, Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets),
vart och ett av övriga län. Lag (1996:950).
2 §
Centrala valmyndigheten fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade där är jämnt delbart med en trehundrationdel av antalet röstberättigade i riket. De fasta valkretsmandat, som härefter återstår, tillföres valkretsarna efter storleken av de överskott som uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning.
Påverkas valkretsarnas omfattning av beslut om ändring i länsindelningen eller den kommunala indelningen, vilket träder i kraft vid ingången av året efter det då ordinarie val till riksdagen hållits, skall i fråga om val till riksdagen indelningsändringen beaktas redan från och med beslutets dag.
3 §
Vid tillämpning av 2 § beräknas antalet röstberättigade på grundval av aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister den 1 november föregående år. Vid beräkningen anses som röstberättigad varje svensk medborgare som fyllt eller senare under kalenderåret fyller arton år. Lag (1995:746).
4 §
Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos Valprövningsnämnden. Lag (1987:1334).
5 §
För val av landstingsledamöter indelas landstinget i valkretsar.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Lag (1991:1654).
6 §
Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det föranledes av andra stycket 1 eller en lämpligare valkretsindelning därigenom eljest erhålles, får dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del av kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller delar av andra kommuner till en valkrets.
Valkrets bör utformas så att den
kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 8 § tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat,
kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.
Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av landstingsledamöter och är kommunen indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall iakttagas, att gräns för valkrets för val av landstingsledamöter skall sammanfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige. Lag (1977:187).
7 §
Indelningen i valkretsar bestäms av landstingsfullmäktige, sedan kommunerna har fått tillfälle att yttra sig.
Landstingsfullmäktiges beslut får inte överklagas.
Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året före det år då val av landstingsledamöter första gången skall äga rum enligt den beslutade indelningen.
Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1991:1654).
8 §
Mandaten i landstingsfullmäktige utgörs av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat avrundas till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.
Länsstyrelsen fastställer antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets före utgången av april varje år då val av landstingsledamöter skall äga rum. Härvid tillförs valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i landsting delas med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat som härefter återstår tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning.
Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1991:1654).
9 §
För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om i kommunen finnas flera än 24 000 röstberättigade invånare eller för kommunen skall utses minst 51 fullmäktige.
Överstiger antalet röstberättigade invånare i kommun 6 000 får kommunen indelas i valkretsar. Annan kommun får indelas i valkretsar endast om synnerliga skäl föreligger på grund av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.
Vid valkretsindelning iakttages att valkretsarna
skall utformas så att varje krets kan beräknas komma att enligt bestämmelserna i 10 § utse minst femton kommunfullmäktige,
om det är möjligt, skall utformas så att varje krets kan omslutas med en sammanhängande gränslinje,
skall utformas så att territoriell församling, om det är möjligt, lämnas odelad och icke i något fall delas på flera än två kretsar och
i den mån det kan ske utan olägenhet skall utformas så att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bli lika fördelat på de särskilda kretsarna. Lag (1977:187).
10 §
I varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålles, när antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Om det antal fullmäktige som skall utses enligt denna regel ej uppgår till det för kommunen bestämda antalet, skall för att detta antal skall kunna uppnås de valkretsar i vilka antalet röstberättigade mest överskjuter de tal som enligt regeln är bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Är överskottstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning. Som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd. Lag (1977:187).
11 §
Indelningen i valkretsar bestäms av kommunfullmäktige.
Fullmäktiges beslut får inte överklagas.
Beslut om indelning i valkretsar meddelas före utgången av oktober året före det år då val av kommunfullmäktige första gången skall äga rum enligt den beslutade indelningen.
Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft prövas och fastställas av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1987:1334).
12 §
Det antal fullmäktige, som varje valkrets skall utse, fastställs av länsstyrelsen före utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige skall äga rum. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen skall utse enligt de grunder som anges i 10 §, inte till femton, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas till femton. I ett sådant fall skall valkretsindelningen omprövas före nästa val.
Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Valprövningsnämnden.
Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas. Lag (1987:1334).
13 §
Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i landsting eller kommuner kan vid behov bestämma att beslut rörande indelning i valkretsar och fördelning av mandat får meddelas senare än som föreskrivs i 2, 7, 8, 11 och 12 §§. Lag (1991:1654).
3 kap. Valnämnd, valdistrikt och valförrättare
1 §
I varje kommun skall finnas en valnämnd.
Valnämnd skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (1977:187).
2 §
I fråga om valnämnden gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).
Om en ändring i den kommunala indelningen innebär att en ny kommun bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt under året innan indelningsändringen träder i kraft välja ledamöter och ersättare i valnämnd för tiden före ikraftträdandet. Lag (1991:1654).
3 §
Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett eller flera valdistrikt.
Valdistrikt bör omfatta 1 200--1 500 röstberättigade. Endast om särskilda skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.
Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger kommun att under år närmast före år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.
Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i landsting eller kommuner kan dock vid behov bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra sådana beslut i ortstidning inom valdistrikten. Lag (1991:1654).
4 §
När val enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att på valdagen tjänstgöra som valförrättare i distriktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en att vara ordförande och en att vara ersättare för ordföranden.
Vid röstningen skall minst tre av valförrättarna, däribland ordföranden eller hans ersättare, vara närvarande. Lag (1975:310).
5 §
Var och en som är valbar till ledamot i valnämnden är skyldig att mottaga uppdrag som valförrättare, om han ej har giltigt hinder. Lag (1977:187).
6 §
Länsstyrelsens beslut i ärende om indelning i valdistrikt får överklagas hos Valprövningsnämnden.
Den som vill överklaga ett beslut att inte godkänna ett av honom uppgivet hinder att ta emot ett uppdrag som avses i 5 § får göra detta hos länsstyrelsen. Tiden för överklagande räknas från den dag beslutet meddelades. Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Lag (1987:1334).
4 kap. Röstlängder
1 §
Allmän röstlängd upprättas årligen för varje valdistrikt av skattemyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juli.
Utskrift av röstlängden skall göras varje år då ordinarie val till riksdagen och val i hela landet till kommun- och landstingsfullmäktige skall hållas. En sådan utskrift skall också göras inför extra val eller inför folkomröstning som hålls under andra år. Lag (1993:1399).
2 §
I allmän röstlängd tas upp svensk medborgare som den 1 juli enligt aviseringsregistret är folkbokförd i valdistriktet och som har fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Om en beslutad ändring i den kommunala indelningen skall träda i kraft vid följande årsskifte, tas i längden upp den som skall vara folkbokförd i distriktet enligt den nya indelningen.
Under de förutsättningar som i första stycket anges för svenska medborgare tas i röstlängden upp även de utlänningar som enligt aviseringsregistret har varit folkbokförda i riket den 1 november de tre åren närmast före valåret.
För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.
För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riksdagen. Lag (1995:746).
3 §
Allmän röstlängd skall hållas tillgänglig för granskning hos skattemyndigheten varje vardag med undantag av lördag under tiden den 16 juli--25 augusti eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med närmast följande måndag. Lag (1993:1399).
4 §
Den som anser att allmän röstlängd är felaktig på så sätt att han oriktigt uteslutits från rösträtt eller att han tagits upp i röstlängden för ett annat valdistrikt än det där han är folkbokförd eller att någon annan uppgift om honom är oriktig får senast den 25 augusti skriftligen begära att uppgiften rättas.
Omständigheter som inträffat efter den 1 juli får inte ligga till grund för rättelse.
Frågor om rättelse prövas av skattemyndigheten. Ett beslut om rättelse skall genast föras in i röstlängden. Lag (1993:1399).
5 §
har upphävts genom lag (1993:1399).
6 §
Skattemyndighetens beslut i ärenden om rättelse enligt 4 § får överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis som har företetts hos skattemyndigheten åberopas. Lag (1993:1399).
7 §
Allmän röstlängd gäller från och med den 1 september det år röstlängden upprättas till och med den 31 augusti påföljande år, om inte annat följer av 9 §. Lag (1993:1399).
8 §
har upphävts genom lag (1993:1399).
9 §
Har allmän röstlängd i någon del förklarats felaktig på grund av ett överklagande i samband med att ett val överklagats, skall skattemyndigheten rätta längden i enlighet med förklaringen. Lag (1993:1399).
10 §
har upphävts genom lag (1993:1399).
Särskild röstlängd
11 §
har upphävts genom lag (1994:1484)
12 §
Särskild röstlängd för val till riksdagen upprättas årligen för varje valkrets av centrala valmyndigheten. Längden skall vara upprättad senast den 15 juli.
I särskild röstlängd tas, efter ansökan, upp svensk medborgare som någon gång har varit folkbokförd i riket men som den 1 juli enligt skattemyndighetens personband ej är det och som har fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller sjutton år. Under år då ordinarie val till riksdagen inte äger rum tas i längden upp, även utan ansökan, den som har tagits upp i särskild röstlängd för det närmast föregående året, om han fortfarande enligt skattemyndighetens personband ej är folkbokförd här. För den som inte fyllt arton år den 1 september det år då röstlängden upprättas antecknas den dag då han blir röstberättigad. Lag (1994:1484).
13 §
Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd görs skriftligen hos centrala valmyndigheten senast den 1 juli. I ansökningshandlingen skall sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare. Försäkran skall vara avgiven samma år som röstlängden upprättas. Ansökan som görs för sent eller saknar försäkran som har sagts nu tas inte upp till prövning.
Blanketter till ansökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer. Lag (1993:1399).
14 §
Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas så snart det kan ske.
Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för den valkrets där han senast varit folkbokförd.
Bifalles inte ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd, skall centrala valmyndigheten genast underrätta sökanden om beslutet. Lag (1993:1399).
15 §
Så snart röstlängden har upprättats, sänds den till den skattemyndighet till vilken valkretsen hör. Hos skattemyndigheten skall röstlängden hållas tillgänglig för granskning varje vardag med undantag av lördag under tiden den 16 juli--25 augusti eller, om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, till och med närmast följande måndag. Lag (1993:1399).
16 §
Den som anser att särskild röstlängd är felaktig på så sätt att han oriktigt uteslutits från rösträtt eller att någon uppgift om honom är oriktig får senast den 25 augusti skriftligen begära att uppgiften rättas.
Omständigheter som inträffat efter den 1 juli får inte ligga till grund för rättelse.
Frågor om rättelse prövas av centrala valmyndigheten som ansvarar för att en rättelse genast förs in i röstlängden. Lag (1993:1399).
17 §
har upphävts genom lag (1993:1399).
18 §
Centrala valmyndighetens beslut i ärenden som sägs i 16 § får överklagas endast i samband med överklagande av det val vid vilket beslutet har gällt. I ett sådant ärende får endast bevis som har företetts hos centrala valmyndigheten åberopas.
Har röstlängden i någon del förklarats felaktig på grund av talan som avses i första stycket, skall centrala valmyndigheten rätta längden i enlighet med förklaringen. Lag (1993:1399).
19 §
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.