Naturvårdsförordning (1976:484)
1 §
I denna förordning förstås med 1. naturvårdsobjekt, områden och naturföremål för vilka förordnanden enligt naturvårdslagen (1964:822) har meddelats, 2. naturvårdsförvaltning, sådan vård och förvaltning av naturvårdsobjekt som behövs för att tillgodose det ändamål som avses med förordnande enligt naturvårdslagen.
2 §
Statens naturvårdsverk har det centrala ansvaret för naturvårdsförvaltningen. Länsstyrelsen är ansvarig för naturvårdsförvaltningen inom länet. I frågor av vikt för vården av kulturmiljöer i landskapet skall naturvårdsverket samråda med riksantikvarieämbetet. Förordning (1991:1165).
3 §
För naturvårdsobjekt skall naturvårdsförvaltare utses enligt denna förordning. Till förvaltare skall den utses som med hänsyn till kompetens samt från naturvårdssynpunkt och av ekonomiska eller andra skäl bedöms som mest lämplig. Vid valet av förvaltare skall behovet av samordning av naturvårdsförvaltningen beaktas. Förordning (1988:715).
4 §
Länsstyrelsen kan utse skötselråd för rådgivning inom länet i fråga om naturvårdsförvaltning och vård av landskapet i övrigt. Nationalparker
5 §
I fråga om naturvårdsförvaltningen av nationalparker gäller vad som föreskrivs i nationalparksförordningen (1987:938). Förordning (1987:939). 6--8 §§ har upphävts genom förordning (1987:939). Naturreservat
9 §
Länsstyrelsen meddelar föreskrifter för naturvårdsförvaltningen av naturreservat genom att fastställa en skötselplan. En skötselplan skall ingå i varje beslut om bildande av naturreservat. Naturvårdsförvaltare för naturreservat utses av länsstyrelsen. Om det finns särskilda skäl får skötselplan fastställas efter det att beslut om bildande av naturreservat har fattats. Markägare, naturvårdsverket och naturvårdsförvaltaren skall snarast möjligt underrättas om beslut som avses i första stycket. Förordning (1991:1165).
10 §
Länsstyrelsen meddelar sådana föreskrifter som avses i 10 § naturvårdslagen (1964:822). Förordning (1991:1165).
11 §
Innan länsstyrelsen fattar beslut om bildande av naturreservat eller beslut enligt 8 § andra stycket eller 9 § naturvårdslagen (1964:822), skall länsstyrelsen förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att, om de vill framställa erinran mot åtgärden, göra detta hos länsstyrelsen inom viss tid. Tiden får ej sättas kortare än en månad. Har alla sakägare med känt hemvist lämnat skriftligt godkännande, får länsstyelsen pröva ärendet utan att meddela föreläggande. Föreläggandet och de ifrågasatta reservatföreskrifterna skall snarast möjligt delges varje sakägare vars rätt kan beröras av föreskrifterna och som ej skriftligen har godkänt dessa.
12 §
När föreskrift enligt 8-10 §§ naturvårdslagen (1964:822) eller förbud enligt 11 § samma lag meddelas, ändras eller upphävs, skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i allmänhet och delges varje sakägare vars rätt berörs av beslutet. En kopia av beslutet skall snarast möjligt sändas till Statens naturvårdsverk, kommunen och naturvårdsförvaltaren. Dessutom skall en kopia av beslutet sändas till Boverket, väghållningsmyndigheten, lantmäterimyndigheten och skogsvårdsstyrelsen, om inte kännedom om beslutet uppenbart saknar betydelse för myndigheten. Andra stycket skall också tillämpas när enligt 12 § naturvårdslagen undantag medges från reservatföreskrift eller när tillstånd lämnas eller vägras till en åtgärd, som enligt en sådan föreskrift inte får vidtas utan länsstyrelsens tillstånd. När tillstånd vägras, behöver en kopia av beslutet dock sändas endast till Naturvårdsverket och naturvårdsförvaltaren. Förordning (1995:1433). Naturminnen
13 §
Länsstyrelsen meddelar föreskrifter om naturvårdsförvaltningen för naturminne och utser naturvårdsförvaltare. Bestämmelserna i 10--12 §§ har motsvarande tillämpning på naturminne. Markägare, statens naturvårdsverk och naturvårdsförvaltaren skall snarast möjligt underrättas om beslut som avses i första stycket. Särskilda bestämmelser till skydd för växt- och djurarter
14 §
Statens naturvårdsverk får meddela föreskrifter om förbud enligt 14 § eller 14 a § naturvårdslagen (1964:822) för hela landet. Länsstyrelsen får meddela motsvarande föreskrifter för länet eller delar av länet. Myndigheter som har meddelat sådana föreskrifter får i särskilda fall medge undantag från förbudet, om det inte finns något annat tillfredsställande alternativ och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt av undantaget. Förbud som avses i första stycket skall ej utgöra hinder mot att marken nyttjas på ett ändamålsenligt sätt, om ej annat föreskrives vid dess meddelande. Har sådan föreskrift ej givits, kungöres förbudet på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i allmänhet. Meddelas förbudet av länsstyrelsen, skall Naturvårdsverket underrättas. Kan förbud som avses i första stycket medföra hinder mot att marken nyttjas på ett ändamålsenligt sätt, har 11 och 12 §§ motsvarande tillämpning. Lag (1994:1823).
15 §
Länsstyrelsen får meddela föreskrifter som avses i 14 b § naturvårdslagen (1964:822). Föreskrifterna får avse förbud att 1. färdas eller uppehålla sig inom området, 2. landa med båt eller annan farkost, 3. jaga eller medföra jaktredskap eller hund, 4. fiska, 5. bortföra eller skada ägg, rom eller bon, 6. ofreda djur genom fotografering eller liknande åtgärd. Om inte något annat föreskrivs, gäller förbud som avses i första stycket 1 eller 2 inte markinnehavaren eller hans folk och inte heller statliga eller kommunala tjänstemän i tjänsteärende. Länsstyrelsen får i särskilda fall medge undantag från förbud enligt första stycket. Om ett beslut enligt första stycket har betydelse för luftfarten skall Luftfartsverket underrättas. Lag (1994:1823).
16 §
I fråga om föreskrifter som avses i 15 § och som gäller markinnehavaren eller hans folk har 11 och 12 §§ motsvarande tillämpning.
17 §
Länsstyrelsen meddelar föreskrifter om naturvårdsförvaltningen för område som avses i 15 § och utser naturvårdsförvaltare. Förordning (1977:63).
18 §
har upphävts genom förordning (1987:939).
19 §
Statens naturvårdsverk får meddela föreskrifter om hur minkfarm eller liknande anläggning skall vara inhägnad samt om kontroll över efterlevnaden av sådana föreskrifter. Biotopskydd
19 a §
Arbetsföretag som kan skada naturmiljön får inte utföras inom sådana skyddsvärda biotoper som anges i bilaga 1. Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda biotoper som avses i bilaga 1. Länsstyrelsen får, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge undantag från första stycket. Förordning (1993:1086).
19 b §
Skogsvårdsstyrelsen får besluta att sådana särskilt skyddsvärda biotoper som anges i bilaga 2 skall omfattas av biotopskydd enligt 21 § första stycket naturvårdslagen (1964:822). I skogsvårdsstyrelsens beslut skall anges gränserna för den skyddsvärda biotopen. Skogsvårdsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda dessa biotoper. Förordning (1994:1161).
19 c §
Länsstyrelsen får besluta att följande biotoper skall omfattas av biotopskydd enligt 21 § första stycket naturvårdslagen (1964:822): Rik- och kalkkärr i jordbruksmark, naturliga ängar och naturbetesmarker. Länsstyrelsen får meddela sådant beslut även för naturliga bäckfåror och ras- eller bergbranter för mark som inte omfattas av skogsvårdslagen (1979:429). I länsstyrelsens beslut skall anges gränserna för den skyddsvärda biotopen. Länsstyrelsen får vidta de åtgärder som behövs för att vårda dessa biotoper. Förordning (1994:1161).
19 d §
Innan skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen fattar beslut om biotopskydd enligt 19 b eller 19 c § skall myndigheten förelägga de ägare eller de innehavare av särskild rätt till marken som vill invända mot åtgärden att lämna sina invändningar till myndigheten inom viss tid. Om alla sakägare med känt hemvist har lämnat skriftligt godkännande, får myndigheten pröva ärendet utan att meddela föreläggande. Beslut om biotopskydd enligt 19 b eller 19 c § skall delges ägare eller innehavare av särskild rätt till marken. Förordning (1994:1161).
19 e §
19 a--19 c §§ gäller inte för arbetsföretag på mark i omedelbar anslutning till befintlig bebyggelse. Trots vad som föreskrivs i 19 a--19 c §§ får sådana arbetsföretag utföras som behövs för att genomföra en detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) om planen har vunnit laga kraft när biotopskyddet beslutas. Motsvarande gäller arbetsföretag i enlighet med områdesbestämmelser eller arbetsplaner enligt väglagen (1971:948) som varit utställda. Förordning (1993:1086).
19 f §
Länsstyrelsen skall på begäran kostnadsfritt lämna besked om ett mark- eller vattenområde är skyddat enligt 19 a §. Förordning (1993:1086).
19 g §
Vad som sägs om länsstyrelsen i denna förordning skall i fråga om skyddet för biotoperna i stället gälla skogsvårdsstyrelsen, om den myndigheten ansvarar för vården av biotopen. Förordning (1993:1086). Markavvattning
19 h §
Förbud enligt 18 d § naturvårdslagen (1964:822) mot markavvattning gäller i de län eller kommuner eller områden som anges i bilaga 3. Länsstyrelsen får, om det finns särskilda skäl, i det enskilda fallet medge undantag från första stycket. Förordning (1994:1161). Särskilda skyddsområden
19 i §
De områden som är förtecknade i bilaga 4 är sådana särskilda skyddsområden som avses i 19 b § första stycket naturvårdslagen (1964:822). Kartor som utvisar områdenas avgränsningar skall finnas tillgängliga hos Statens naturvårdsverk. Förordning (1996:203). Särskilda bestämmelser till skydd för friluftslivet och naturmiljön
20 §
Länsstyrelsen får meddela förordnande och föreskrift som avses i 15 § andra--fjärde stycket, 16 § andra och fjärde stycket och 18 c § tredje stycket samt tillstånd och föreläggande enligt 22 § naturvårdslagen (1964:822). Länsstyrelsen får också föreskriva anmälningsskyldighet för samråd enligt 20 § första stycket samma lag i andra fall än som avses i 23 § denna förordning. Motsvarande befogenhet tillkommer skogsvårdsstyrelsen i fall som avses i 23 a §. När föreskrift enligt 18 c § tredje stycket naturvårdslagen meddelas, skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i allmänhet. En kopia av beslutet skall snarast möjligt sändas till Statens naturvårdsverk och skogsvårdsstyrelsen. Har länsstyrelsen eller skogsvårdsstyrelsen föreskrivit anmälningsskyldighet som avses i första stycket, skall föreskriften delges varje sakägare vars rätt berörs av beslutet. Lag (1994:1823).
21 §
Innan förordnande meddelas om utvidgning av strandskyddsområde enligt 15 § andra stycket naturvårdslagen (1964:822), skall, om förordnandet är avsett att gälla längre tid än sex månader, förslag till förordnandet ha hållits tillgängligt för granskning inom orten under viss tid, minst en månad, efter det kungörelse därom har införts i ortstidning eller tillkännagetts på annat lämpligt sätt. Kungörelsen skall innehålla föreläggande för sakägarna att, om de vill framställa erinran mot förslaget, göra detta hos länsstyrelsen inom granskningstiden. I fråga om beslut att utvidga, undanta ett område från eller upphäva strandskydd enligt 15 § andra -- fjärde stycket naturvårdslagen tillämpas 12 § första och andra stycket denna förordning. Om det är fråga om upphävande av strandskydd inom ett område som avses att omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser krävs inte kungörande och delgivning enligt 12 § första stycket, om motsvarande uppgifter lämnats i kungörelsen vid förfarandet enligt 5 kap. 24 och 25 §§ plan- och bygglagen (1987:10). Lag (1994:1823).
21 a §
Innan en allmän skoterled eller annan anläggning för skotertrafik beslutas av en kommun eller utförs, skall anmälan göras för samråd enligt 20 § första stycket naturvårdslagen (1964:822) om leden eller anläggningen ligger utanför ett område som omfattas av en detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10). Om en sådan anmälan har gjorts innan kommunen beslutat i frågan behövs inte någon anmälan innan leden eller anläggningen utförs. För allmänna skoterleder som omfattas av förordningen (1997:716) om statsbidrag till anläggande av allmän skoterled m.m. behöver inte anmälan göras. Anmälan enligt första stycket skall även göras innan skoterled eller annan anläggning för skotertrafik utförs för annan huvudman än en kommun. Förordning (1997:714).
21 b §
Innan det meddelas tillstånd att bedriva undersökning enligt minerallagen (1991:45) inom ett område som avses i 3 kap. 5 § lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser, skall anmälan göras för samråd enligt 20 § första stycket naturvårdslagen (1964:822). Undersökningstillstånd får beviljas endast om det kan antas att arbetet kan utföras så att påtaglig skada för områdets natur- eller kulturvärden inte uppkommer. Tillstånd skall förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt. Förordning (1997:714).
21 c §
Innan renstängsel eller annan fast anläggning för rennäringen anordnas, skall anmälan göras för samråd enligt 20 § första stycket naturvårdslagen (1964:822). Förordning (1997:714).
22 §
I fråga om naturvårdsområde har 9--12 §§ motsvarande tillämpning.
23 §
Den som enligt gällande bestämmelser har underrättat skogsvårdsstyrelsen om avverkning som skall äga rum på hans mark eller om sådan dikning i samband med avverkning som inte kräver tillstånd enligt 18 c § naturvårdslagen (1964:822) skall anses ha gjort anmälan för samråd beträffande åtgärden enligt 20 § första stycket naturvårdslagen. Den som enligt gällande bestämmelser har underrättat länsstyrelsen om att jordbruksmark skall tas ur jordbruksproduktion skall anses ha gjort anmälan för samråd enligt 20 § första stycket naturvårdslagen beträffande sådant arbetsföretag för vilket marken tas i anspråk. Förordning (1993:1098).
23 a §
De befogenheter som länsstyrelsen har enligt 20 och 39 §§ naturvårdslagen (1964:822) skall i stället utövas av skogsvårdsstyrelsen för åtgärder på mark som omfattas av skogsvårdslagen (1979:429) och som avser avverkning, hyggesbehandling, beståndsanläggning, beståndsvård, bortförande av avverkningsrester, skogsbilvägar, skogsgödsling och skogsmarkskalkning. Innan beslut fattas beträffande skogsbilvägar, skogsgödsling och skogsmarkskalkning skall skogsvårdsstyrelsen samrada med länsstyrelsen. Förordning (1994:1161).
24 §
har upphävts genom förordning (1983:424).
25 §
Ansökan om undantag enligt 12 § andra stycket eller om dispens enligt 16 a § första stycket eller om tillstånd enligt 17 § andra stycket, 18, 18 c, 19, 22 eller 24 a § samt anmälan om samråd enligt 20 § första stycket naturvårdslagen (1964:822) skall vara åtföljd av karta, skiss eller ritning samt i den utsträckning som behövs i det enskilda fallet en miljökonsekvensbeskrivning enligt 5 kap. lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. Om ett ärende som avses i första stycket är av stort allmänt intresse skall kungörelse om ansökan eller anmälan och om miljökonsekvensbeskrivningen införas i den eller de ortstidningar som länsstyrelsen bestämmer. I kungörelsen skall anges var handlingarna i ärendet hålls tillgängliga samt att skriftliga anmärkningar får lämnas till länsstyrelsen inom en viss angiven tid, minst fyra veckor efter det att kungörelsen var införd. Platsen där handlingarna hålls tillgängliga bör bestämmas i samråd med berörd kommun. Överväger länsstyrelsen att i fråga om ett område som avses med en ansökan om tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen meddela föreskrifter om skydd för grundvattnet enligt 19 kap. 2 § vattenlagen (1983:291), bör frågan om sådant tillstånd inte prövas förrän frågan om skyddet för grundvattnet har avgjorts. Förordning (1991:1165).
26 §
I ärende enligt 22 § naturvårdslagen (1964:822) rörande anordning inom område med områdesbestämmelser skall yttrande inhämtas från den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Söks tillstånd enligt 22 § naturvårdslagen och kräver anordningen i fråga tillstånd även enligt 46 § väglagen (1971:948), skall ärendet prövas enligt båda lagarna. Förordning (1991:1629).
26 a §
Marinvetenskaplig forskning får inte bedrivas inom svenskt sjöterritorium från utländska forskningsfartyg utan tillstånd från Kustbevakningen. Om det finns särskilda skäl, får Kustbevakningen besluta om undantag från kravet på tillstånd. Kustbevakningen får meddela ytterligare föreskrifter i frågor om tillstånd. Förordning (1996:521).
27 §
När dispens medges enligt 16 a § första stycket naturvårdslagen (1964:822) eller tillstånd lämnas enligt 18, 22 eller 24 a § samma lag, skall en kopia av beslutet snarast möjligt sändas till Statens naturvårdsverk och kommunen. Dessutom skall en kopia av beslutet sändas till väghållningsmyndigheten och lantmäterimyndigheten om beslutet har betydelse för myndigheten. När dispens eller tillstånd enligt de paragraferna vägras, skall en kopia av beslutet snarast möjligt sändas till Naturvårdsverket. När tillstånd lämnas eller vägras enligt 18 c § naturvårdslagen skall en kopia av beslutet snarast möjligt sändas till Naturvårdsverket och skogsvårdsstyrelsen. När beslut meddelas i ett ärende om föreläggande eller förbud enligt 17 §, 20 § andra stycket, 22 § andra stycket, 24 § eller 39 § första stycket eller om handräckning enligt 39 § första stycket naturvårdslagen skall en kopia av beslutet snarast möjligt sändas till Naturvårdsverket. När ett beslut meddelas enligt 19 b eller 19 c § eller när det till följd av ett sådant beslut meddelas ett beslut om intrångsersättning enligt 26 § naturvårdslagen skall en kopia av beslutet snarast möjligt sändas till Naturvårdsverket. En kopia av en skogsvårdsstyrelses beslut skall sändas till länsstyrelsen i samma län och kopia av en länsstyrelses beslut till skogsvårdsstyrelsen i samma län. Lantmäterimyndigheten skall snarast möjligt underrättas om beslutet om föreläggande enligt 17 § första stycket första meningen, tillstånd enligt 18 § samt föreskrift om samråd enligt 20 § första stycket naturvårdslagen. Lantmäterimyndigheten skall snarast möjligt underrättas om beslut enligt 19 b eller 19 c § samt om beslut om intrångsersättning i sådant fall. Förordning (1995:1433).
27 a §
Den som exploaterar en täkt som kräver tillstånd enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822) eller för annat ändamål än markinnehavarens husbehov exploaterar en täkt med tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) skall årligen till länsstyrelsen lämna uppgifter om produktionen av block, sten, grus, sand, morän och torv enligt föreskrifter som meddelas av Statens naturvårdsverk. Samma uppgiftsskyldighet gäller för den som bedriver en stenkrossrörelse som inte ligger i anslutning till en täkt. Länsstyrelsen får medge undantag från skyldigheten enligt första stycket om uppgifterna saknar betydelse för planeringen av naturvården inom länet. Den som innehar ett sådant tillstånd till täkt av block, sten, grus och sand som avses i första stycket skall till länsstyrelsen lämna uppgift om vem som vid varje tidpunkt är exploatör av täkten. Länsstyrelsen skall lämna uppgiften till Skattemyndigheten i Kopparbergs län. Förordning (1996:7). Tillsyn
27 b §
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.