LegalizeSkollag (1985:1100)
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om mottagande i det offentliga skolväsendet av elever som inte räknas som bosatta i Sverige.
Detsamma gäller mottagande av barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Lag (2001:799).
6 §
Regeringen får trots föreskrifterna i 4 kap. 4 §, 5 kap. 52 §, 11 kap. 5 § och 13 kap. 8 § meddela föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning eller svenskundervisning för invandrare att betala en avgift som tillfaller huvudmannen för utbildningen. Lag (2009:1038).
7 §
Socialstyrelsen har tillsyn över elevhemsboende vid Rh- anpassad utbildning och specialskolor, samt vid viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten. Lag (2010:431).
8 §
Regeringen får meddela föreskrifter om
att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet,
att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor som avses i 1, och
ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses i 1 och 2 skall få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg. Lag (2006:528).
9 §
Har upphävts genom lag (1990:1477).
10 §
Regeringen får meddela föreskrifter om svårt rörelsehindrade elevers utbildning i gymnasieskola med Rh- anpassad utbildning som avses i 5 kap. 7 §. I sådana föreskrifter får undantag göras från de allmänna regler om gymnasieskola som finns i denna lag.
11 §
Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag som kommunerna enligt 2 a kap. 17 a §, 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ är skyldiga att lämna till enskilt bedriven pedagogisk omsorg, enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt fristående skolor.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudmannen att lämna sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Detsamma gäller skyldighet för en kommun att lämna sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för kommunen att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för beslut om bidrag till fristående skolor och om hur bidraget till en fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmannen för en fristående skola att lämna uppgifter om kommande verksamhet samt ekonomisk redovisning över verksamheten. Lag (2010:699).
12 §
Regeringen får meddela föreskrifter om vad som skall beaktas vid urval av sökande till anställning som lärare.
13 §
Den som efter skolpliktens upphörande genomgår utbildning inom det offentliga skolväsendet eller annars genomgår utbildning med stöd av denna lag skall på egen eller ställföreträdares begäran befrias från deltagande i inslag som annars inte kan väljas bort, om förutsättningarna i 3 kap. 12 § är uppfyllda. I fråga om prövning och överklagande gäller bestämmelserna i 3 kap. 12 § andra och tredje styckena. Lag (1996:1044).
14 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i fråga om utbildning enligt denna lag efter skolpliktens upphörande meddela föreskrifter om disciplinära åtgärder och skiljande av elev från en viss utbildning.
15 §
Har en kommun grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får regeringen meddela de föreskrifter för kommunen eller, på kommunens bekostnad, vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristen.
Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av första stycket, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten eljest skulle ha betalt ut till kommunen. Lag (1992:886). Bilaga 1
Nationella program
Yrkesprogram
Barn- och fritidsprogrammet
Bygg- och anläggningsprogrammet
El- och energiprogrammet
Fordons- och transportprogrammet
Handels- och administrationsprogrammet
Hantverksprogrammet
Hotell- och turismprogrammet
Industritekniska programmet
Naturbruksprogrammet
Restaurang- och livsmedelsprogrammet
VVS- och fastighetsprogrammet
Vård- och omsorgsprogrammet
Högskoleförberedande program
Ekonomiprogrammet
Estetiska programmet
Humanistiska programmet
Naturvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet Lag (2009:1038). Bilaga 2
Poängplan för nationella program i gymnasieskolan
Ämne gymnasiepoäng
De ämnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ingå i de nationella programmen(gymnasiegemensamma ämnen).
Yrkesprogram
Svenska eller svenska
som andraspråk 100
Engelska 100
Matematik 100
Idrott och hälsa 100
Historia 50
Samhällskunskap 50
Religionskunskap 50
Naturkunskap 50
Högskoleförberedande program
Svenska eller svenska
som andraspråk 300
Engelska 200
Matematik 100/200/300*
Idrott och hälsa 100
Historia 50/100/200**
Samhällskunskap 100/200***
Religionskunskap 50
Naturkunskap 100****
Ämnen genom vilket programmet får sin karaktär
Yrkesprogram 1 600
Högskoleförberedande program 950/1 050/1 100*
Individuellt val 200
Gymnasiearbete 100
Summa gymnasiepoäng 2 500
*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och teknikprogrammen 300.
**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska programmen 200.
***Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100.
****På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med karaktärsämnena biologi, fysik och kemi och på teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi.
*Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och naturvetenskapsprogrammen 1 050. Lag (2009:1038). Bilaga 3
Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för ämnen och ämnesgrupper samt totalt.
Ämnen
Bild 230
Hem- och konsumentkunskap 118
Idrott och hälsa 500
Musik 230
Slöjd 330
Svenska 1 490
Engelska 480
Matematik 900
Geografi 885 Historia Religionskunskap Samhällskunskap
Biologi 800 Fysik Kemi Teknik
Språkval 320
Elevens val 382 Totalt garanterat antal
timmar 6 665
Därav skolans val 600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Lag (2000:445).
Övergångsbestämmelser Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1985:1101) om införande av skollagen (1985:1100).
1989:120
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.
1989:256
Denna lag träder i kraft, såvitt gäller upphävandet av 2 kap. 3 § vid utgången av december 1989, och i övrigt den 1 juli 1989.
Ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna som utsetts enligt de upphävda bestämmelserna i 2 kap. 3 § skall behålla sina uppdrag till mandatperiodens slut, om inte regeringen bestämmer annat.
Skolplan som anges i 2 kap. 11 § skall antas första gången senast under år 1992.
1990:294
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om den som sökt eller tas in till Rh-anpassad utbildning i gymnasieskola från och med höstterminen 1991.
1990:1477
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
En kommun eller en landstingskommun får besluta att den lokala styrelsen för skolan som har utsetts före ikraftträdandet redan under år 1991 skall ersättas med en eller flera andra nämnder enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 §.
Beslutar kommunen eller landstingskommunen om en sådan förändring, skall fullmäktige också entlediga ledamöter och suppleanter i den lokala styrelse som upphör. Ledamöter och suppleanter i den eller de nya nämnderna får utses för tiden intill utgången av år 1991.
Bestämmelser i lag eller annan författning som gäller skolstyrelsen eller den lokala styrelsen skall i stället avse sådan styrelse som kommunen eller landstingskommunen enligt 2 kap. 1 § har inrättat för sitt offentliga skolväsende.
1991:1107
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs nedan.
Genom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare.
Bestämmelserna i 5 och 11-13 kap. tillämpas först i fråga om sådan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992. För utbildning i gymnasieskolan, för vuxenutbildning och för undervisning i svenska för invandrare som äger rum före den 1 juli 1992 gäller äldre bestämmelser, dock med de undantag som anges nedan under 8-15. Intill den 1 juli 1992 skall också tillämpas bestämmelserna om uppföljningsansvaret i 3 kap. 18 §
i dess äldre lydelse.
Utöver vad som följer av 3 kap. i dess nya lydelse skall bestämmelserna i 3 kap. 7 och 16 §§ i deras äldre lydelse tillämpas beträffande barn födda före år 1985. Vad som sägs om länsskolnämnden i 3 kap. 16 § skall dock i stället avse styrelsen för utbildningen.
Bestämmelsen i 3 kap. 8 § skall tillämpas först fr. o. m.
den 1 juli 1997. Till dess gäller att hemkommunen får medge barn att börja i grundskolan eller i annan skola för vanlig skolplikt redan det kalenderår de fyller sex år, om barnets vårdnadshavare begär det. Motsvarande skall under samma tid gälla huvudmannen för särskolan resp. specialskolan såvitt gäller skola för särskild skolplikt. I fråga om sameskolan lämnas sådant medgivande av Sameskolstyrelsen.
Sådana utbildningar i gymnasieskolan som har påbörjats före den 1 juli 1992 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen fortsättningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem.
Huvudmannen får för sådan fortsatt utbildning anordna samtliga de studievägar som huvudmannen hade rätt att anordna under läsåret 1991/92. Intagning till årskurs 4 av fyraårig teknisk linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.
Som elevområde för grenar och varianter som börjar i högre årskurs gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.
I fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som avses i första stycket tillämpas bestämmelserna i 8 andra och tredje styckena.
En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer med undantag för tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket, skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.
Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas beträffande sådan utbildning på linjer som anordnas enligt första stycket.
En kommun eller ett landsting som under läsåret 1991/92 hade rätt att anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa specialkurser. Intagning får dock inte ske efter läsåret 1995/96.
Bestämmelserna om nationella program skall, såvitt avser mottagande av sökande, intagning av elever, kostnader och interkommunal ersättning, tilllämpas beträffande utbildning på specialkurser som anordnas enligt fjärde stycket om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1995:356).
Före läsåret 1993/94 får utbildning på nationella program inte anordnas i andra kommuner än i dem som vid ikraftträdandet hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.
För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991-30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap. 15-20 §§
i deras äldre lydelse och i 6 kap. vuxenutbildningslagen (1984:1118) följande.
En kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller komvux har tagit in en elev från en annan kommun har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
Ett landsting som i sin gymnasieskola eller komvux har tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning. Ersättningen skall betalas av elevens hemkommun.
Ett landsting som i sin särvux har tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från en kommun som ingår i ett annat landsting eller som inte ingår i något landsting. Ersättningen skall i sådant fall betalas av elevens hemlandsting eller, om eleven kommer från en kommun som inte ingår i något landsting, av denna. Motsvarande rätt tillkommer en kommun som inte ingår i något landsting. Lag (1991:1684).
För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli 1991-30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i 5 kap. 9 §
andra och tredje styckena och 10 § i deras äldre lydelse följande.
Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen för utbildningen i den kommun där mottagande har sökts. Styrelsens beslut får av sökanden överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
Bestämmelserna i 2 kap. 1 § vuxenutbildningslagen
(1984:1118) skall inte tillämpas.
Beslut som enligt 3 kap. 7 §, 4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 §
vuxenutbildningslagen och 10 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare får överklagas till Skolöverstyrelsen, skall i stället överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna gäller lagen om statens skolor för vuxna.
Utöver den undervisning som anges i 4 a kap. 1 §
vuxenutbildningslagen (1984:1118) får i särvux anordnas undervisning för dem av de utvecklingsstörda som behöver undervisning motsvarande träningsskolans. Lag (1993:800).
En invandrare som behöver grundläggande svenskundervisning, men som inte enligt bestämmelsen i 5 § andra stycket lagen
(1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare, har rätt till sådan utbildning skall i stället ha rätt till motsvarande utbildning i komvux. Kommunerna är skyldiga att vid behov anordna sådan utbildning.
Bestämmelserna i 2 kap. 3-7 §§ skall tillämpas på grundläggande svenskundervisning som anordnas efter den 1 juli 1991. För sådan undervisning som anordnas av någon annan än en kommun skall bestämmelserna i 2 kap. 4-7 §§ dock inte tillämpas.
Sådana godkännanden av fristående skolor som har meddelats enligt bestämmelserna i 9 kap. 1-3 §§ i deras äldre lydelse och inte återkallats skall alltjämt gälla. Motsvarande skall för riksinternatskolor gälla beträffande sådana förklaringar som avses i bestämmelsen i 10 kap. 1 § i dess äldre lydelse.
Förekommer i lag eller annan författning beteckningen den lokala styrelsen för specialskolan skall därmed avses den styrelse för specialskolan som föreskrivs i 7 kap. 5 §.
Beträffande sådana ärenden som överklagats till en länsskolnämnd eller Skolöverstyrelsen enligt äldre bestämmelser och som inte avgjorts den 1 juli 1991 skall följande gälla.
Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 4 § om lämplig skolform, 3 kap. 7 § om uppskjuten skolstart, 3 kap. 10 § om skolpliktens upphörande, 3 kap. 17 § om fullföljande av skolgången sedan skolplikten upphört samt enligt 4 kap. 13 § och 5 kap. 10 § om mottagande av en elev från en annan kommun prövas av Skolväsendets överklagandenämnd.
Även överklaganden av beslut som får överklagas enligt 3 kap. 7 §, 4 kap. 5 §, 4 a kap. 6 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10 § lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för invandrare prövas av Skolväsendets överklagandenämnd.
Beslut av Skolväsendets överklagandenämnd får inte överklagas.
Överklaganden av beslut enligt 3 kap. 12 § om befrielse från undervisning och 9 kap. 1, 3 eller 7 § om godkännande eller återkallande av godkännande av fristående skola prövas av kammarrätten.
Övriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas av regeringen.
I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men för vilka tiden för överklagande inte har gått ut vid den tidpunkten gäller att, utan hinder av äldre bestämmelser om överinstans, överklagandena skall prövas av den instans som ovan i denna punkt har föreskrivits såvitt gäller redan överklagade ärendet.
En kommun som vid ikraftträdandet med Skolöverstyrelsens medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade linjer får efter den 1 juli 1992 anordna utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan medgivande från landstinget. Lag (1991:1684).
Ett landsting, som vid ikraftträdandet inom sin gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992, förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela landet och förblir det. Lag (1991:1684).
1992:598
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
Landstingen får även efter ikraftträdandet vara huvudmän för särskolan och särvux men skall före utgången av år 1995 till kommunerna i landstinget överlåta huvudmannaskapet för särskolan och särvux, om inte något annat följer av punkt 3.
Fram till den tidpunkt då sådant överlåtande sker gäller följande bestämmelser i sin äldre lydelse, nämligen
1 kap. 5 och 10 §§,
3 kap. 4, 13 och 14 §§,
6 kap. 5-7 §§ samt
12 kap. 3-5, 7 och 9-11 §§.
Vid tillämpningen av 6 kap. 7 § skall 20 år gälla som åldersgräns i stället för 21 år. Huvudmannen är skyldig att erbjuda de ungdomar som avses där utbildning under fyra år i den frivilliga särskolan.
Om det finns särskilda skäl, får i stället bestämmelsen i 7 § första stycket i sin äldre lydelse tillämpas under läsåret 1992/93.
Föreskrifterna om ekonomiska bidrag i 6 kap. 5 § andra stycket i sin äldre lydelse får tillämpas även efter den tidpunkt då huvudmannaskapet överlåtits, dock längst till utgången av år 1995.
Vid överlåtelse av huvudmannaskapet för särvux får bidrag lämnas mellan landsting och kommuner och mellan kommuner inbördes enligt samma grunder som avses i femte stycket, dock längst till utgången av år 1995. Lag (1993:326).
I fråga om Dammsdalskolan i Vingåkers kommun, Salbohedskolan i Sala kommun och den yrkesutbildning för hörselskadade utvecklingsstörda elever som anordnas i Örebro kommun får landstinget utan hinder av 1 kap. 5 § behålla huvudmannaskapet.
Regeringen får meddela de bestämmelser som behövs för landstingets befattning med sådan utbildning som avses i denna punkt. Lag (1993:800).
Bestämmelsen i 3 kap. 10 § i dess nya lydelse skall tillämpas först från och med den 1 juli 1993. För de elever som läsåret 1993/94 börjar i årskurs 8 eller högre årskurs skall dock alltjämt bestämmelsen i dess äldre lydelse tilllämpas.
Bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket samt 3 a § skall tillämpas först från och med den 1 juli 1996.
De nya bestämmelserna i 9 kap. 2 a och 8 a §§ skall tillämpas också när ett landsting är huvudman för särskolan.
Vad som där sägs om styrelsen för särskolan i hemkommunen skall i stället avse huvudmannen för särskolan.
1992:599
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
En sådan förklaring som Universitets- och högskoleämbetet lämnat enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 i dess äldre lydelse skall gälla också efter ikraftträdandet.
1992:1431
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.
Vid beräkning av tilldelning enligt 9 kap. 4 a § i dess nya lydelse skall första gången tilldelning beräknas enbart för tiden januari-juni månad 1993. Till grund för tilldelningen under denna period ligger antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september 1992, om inte annat följer av tredje stycket i samma paragraf.
För bidragsåret 1992/93 gäller följande.
Om en fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, startar sin verksamhet senare under bidragsåret än den 15 september, skall bidrag utgå för den del av bidragsåret som återstår. Tilldelningen beräknas efter antalet elever vid verksamhetens början. Bidrag för de två första verksamhetsmånaderna får betalas ut tillsammans med bidraget för den tredje verksamhetsmånaden.
1993:370
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
Utan hinder av bestämmelserna i punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) gäller bestämmelserna om rätt att fullfölja utbildningen efter ett studieavbrott för studier utomlands endast de elever som går på ett program.
1993:800
Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 5, 13 och 33 §§, 9 kap. samt 10 kap. 1 och 6 §§ den 1 juli 1993 och i övrigt den 1 januari 1994.
Bestämmelserna i 4 kap. 6, 7, 8 a och 9 §§, 6 kap. 6 § andra och tredje styckena och 6 a § tillämpas på undervisning som äger rum efter den 1 juli 1994.
Fristående skolor som före den 1 juli 1993 godkänts för fullgörande av vanlig skolplikt är berättigade till bidrag fr.o.m. den 1 juli 1993 utan hinder av bestämmelsen om ansökningstid i 9 kap. 6 §.
Ersättning som avses i 9 kap. 8 § från elevernas hemkommuner till fristående skolor skall utgå först fr. o. m. bidragsåret 1994/95.
I samband med ikraftträdandet av denna lag får regeringen, utan hinder av de föreskrifter om förfarandet som annars gäller, förklara fristående skolor över grundskolenivå, som vid ikraftträdandet är ställda under statlig tillsyn, berättigade till bidrag enligt 9 kap. 8 § om de enligt regeringens bedömande uppfyller kraven där.
1993:1478
Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den 1 juli 1994.
Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på godkända betyg i svenska, engelska och matematik skall dock inte tillämpas förrän vid intagning till läsåret 1998/99.
Sådana utbildningar i den frivilliga särskolan som har påbörjats före den 1 juli 1994 men då ännu inte slutförts skall huvudmannen fortsättningsvis anordna till dess eleverna har avslutat dem.
En kommun som under läsåret 1993/94 anordnade utbildning på linjer i den frivilliga särskolan får även efter den 1 juli 1994, som alternativ till de nationella programmen, anordna dessa linjer. Intagning till årskurs 1 får dock inte ske efter läsåret 1994/95.
Ändringen i 6 kap. 3 § andra stycket, varigenom föreskriften om stadieindelning tas bort, träder i kraft den 1 juli 1995.
Sådant samarbetsavtal som avses i 6 kap. 10 § andra stycket får också slutas med landsting i den mån landstinget har rätt att vara huvudman för särskolan.
Bestämmelsen i 5 kap. 4 a § tredje stycket skall inte tillämpas i fråga om elever som har påbörjat utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 1994. Lag (1994:740).
För dem som åberopar sifferbetyg när de söker till gymnasieskolan skall 5 kap. 5 § gälla i dess lydelse före den 1 juli 1994. Lag (1998:353).
1993:1679
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, såvitt avser 1 kap. 2 och 9 §§ och i övrigt den 1 juli 1995.
Bestämmelserna i 4 kap. 3 a § tillämpas första gången i årskurserna 1-7 läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.
1994:517
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om sfi som har påbörjats före den 1 juli 1994.
1994:739
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Ersättning som avses i 9 kap. 6 a och 8 a §§ från elevernas hemkommuner till fristående särskolor skall utgå först fr.o.m.
den 1 januari 1996.
Vid tilldelningen av bidrag till en fristående särskola skall första gången bidrag beräknas enbart för tiden januari-
juni månad 1996. Till grund för bidraget under denna period ligger antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september 1995 om inte annat följer av vad som är föreskrivet i 9 kap. 6 a § andra stycket eller 9 kap. 9 § andra stycket om elever som slutar under bidragsåret.
Regeringen får, utan hinder av de föreskrifter om förfarandet som annars gäller, förklara fristående särskolor som motsvarar gymnasiesärskolan och som vid ikraftträdandet är ställda under statlig tillsyn, berättigade till bidrag enligt 9 kap. 8 a § om de enligt regeringens bedömande uppfyller kraven där. Lag (1995:816).
1995:63
Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
1995:356
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
Bestämmelserna i bilaga 2 i dess lydelse före den 1 juli 1995 skall fortfarande gälla i fråga om utbildning i gymnasieskolan som påbörjats före den 1 juli 1995.
1995:816
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Bestämmelserna om ansökningstid i 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a § första stycket och 9 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om bidrag som skall utgå under bidragsåret 1997/98.
1995:877
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.
En sådan förklaring som Verket för högskoleservice lämnat enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 i dess äldre lydelse skall gälla också efter ikraftträdandet.
1996:60
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
En kommuns skyldighet att lämna bidrag enligt 10 kap. 1 c §
gäller inte i fråga om elever som har påbörjat sin utbildning före ikraftträdandet, om statsbidrag lämnas för utbildningen.
1996:1044
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997.
Ett godkännande enligt 9 kap. 2 § som har meddelats före ikraftträdandet ska fortsätta att gälla till dess Statens skolinspektion beslutar om något annat. För sådana skolor ska kravet på minsta elevantal tillämpas först från och med den 1 juli 1998. Lag (2008:221).
En fristående skola som vid ikraftträdandet har rätt till bidrag enligt 9 kap. 6, 6 a, 8 eller 8 a § i deras äldre lydelse, har rätt till bidrag enligt motsvarande nya bestämmelser till dess Statens skolinspektion beslutar om något annat. Lag (2008:221).
För skolor som under läsåret 1996/97 tar ut avgifter med stöd av 9 kap. 7 § i dess äldre lydelse skall paragrafen i dess nya lydelse tillämpas först från och med den 1 juli 1998.
1996:1046
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och skall tillämpas på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997, om inte annat föreskrivs nedan.
2.Bestämmelsen i 5 kap. 5 § första stycket 1 om krav på godkänt betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk skall inte tillämpas förrän vid intagning till läsåret 1998/99.
Bestämmelsen i 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall i sin nya lydelse tillämpas första gången i fråga om utbildning som startar läsåret 1998/99.
Har elever tagits emot med stöd av 5 kap. 8 § tredje stycket 3 skall ersättningsskyldigheten enligt 5 kap. 24 § i den gamla lydelsen gälla till dess eleverna avslutat utbildningen.
1997:1212
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Bilaga 3 i sin nya lydelse skall tillämpas på utbildning som äger rum från och med läsåret 1998/99.
Vid tillämpning av bestämmelsen i 2 b kap. 2 § om det antal timmar som förskoleklassen skall omfatta skall under vårterminen 1998 även tid som erbjudits för plats i förskola enligt den upphävda 15 § socialtjänstlagen (1980:620) räknas med.
Kommuner som före ikraftträdandet har anordnat uppdelad förskola enligt upphävda 15 § andra stycket socialtjänstlagen
(1980:620) får till och med den 30 juni 2000 dela upp förskoleklassen på två år. I sådant fall skall utbildningen i förskoleklassen för ett barn omfatta sammanlagt minst 700 timmar.
Den som före ikraftträdandet fått tillstånd att bedriva enskild förskola, fritidshem eller integrerad skolbarnsomsorg enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620) eller enligt lagen
(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620) skall anses ha fått tillstånd enligt 2 a kap. 13 § respektive 2 b kap. 6 §.
1999:180
Denna lag träder i kraft, om inte annat framgår nedan, den 1 januari 2000, och skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser skall tillämpas på utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2000.
Ändringarna i 5 kap. 4 b § första och andra stycket, träder i kraft den 1 juli 1999.
1999:321
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.
Den som före ikraftträdandet har fått tillstånd att bedriva verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall anses ha fått ett godkännande enligt 2 b kap. 6 §. Har ett sådant tillstånd meddelats före ikraftträdandet för en fristående skola som motsvarar grundskolan eller särskolan, skall tillståndet också anses innefatta en förklaring om rätt till bidrag enligt 2 b kap. 10 a §.
För en fristående skola som vid lagens ikraftträdande inte bedriver verksamhet motsvarande förskoleklassen och som vill ha bidrag enligt 2 b kap. 10 a § från och med läsåret 2000/2001 gäller i stället för ansökningstiden i 2 b kap. 10 a § tredje stycket att skolan skall ha ansökt om godkännande före den 1 september 1999.
1999:886
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs nedan.
Har synskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli 2001 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
Har talskadade elever tagits emot i specialskolan före den 1 juli 2002 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
Bestämmelserna i 5 kap. 28 § skall tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2001/02.
Bestämmelsen i 5 kap. 31 a § skall träda i kraft den 1 juli 2001.
Bestämmelsen i 5 kap. 32 § skall tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2001/02.
Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning i särskilda klasser enligt 7 kap. 5 § andra stycket före den 1 juli 2002 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
Har elever tagits emot i specialskolan för utbildning enligt 7 kap. 6 § andra stycket före den 1 juli 2001 skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den. Äldre bestämmelser skall tillämpas på sådan utbildning.
1999:887
Denna lag träder i kraft den 2 januari 2000. Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.
2000:1375
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 6 a § och den 1 januari 2002 i fråga om 6 b § och i övrigt den 1 januari 2003.
2000:1438
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2001.
2002:137
Denna lag träder i kraft den 1 maj 2002 och tillämpas första gången vid intagningen till läsåret 2002/03.
2002:159
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002. Bestämmelserna i 2 b kap. 10 b och 10 d §§ samt 9 kap. 6 a, 7, 8 a, 9, 10, 12 och 14 §§ i sin nya lydelse tilllämpas första gången i fråga om beräkning av bidrag och om avgifter för kalenderåret 2003.
Ett godkännande enligt 2 b kap. 7 § eller 9 kap. 2 § som har meddelats före ikraftträdandet ska fortsätta att gälla till dess Statens skolinspektion beslutar om något annat. För sådana skolor ska villkoren i 2 b kap. 7 § andra stycket 2 respektive 9 kap. 2 § första stycket 6 inte tillämpas. Lag (2008:222).
En fristående skola som vid ikraftträdandet har rätt till bidrag enligt 9 kap. 6 a, 8 eller 8 b § i deras äldre lydelse, har rätt till bidrag enligt motsvarande nya bestämmelser till dess Statens skolinspektion beslutar om något annat. För sådana skolor ska villkoren i 9 kap. 8 § första stycket 4 respektive 8 b § första stycket 4 inte tillämpas. Lag (2008:222).
2004:871
Denna lag träder i kraft i fråga om 5 kap. 9 och 14 §§ den 1 januari 2005. Förordning (2006:1278).
Beslut med stöd av 5 kap. 9 och 14 §§ ska upphöra att gälla den 1 januari 2011. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att sådana beslut ska upphöra vid en tidigare tidpunkt. Lag (2009:1039).
2004:1368
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2005 i fråga om 9 kap. 8 a § och i övrigt den 1 juli 2006. Bestämmelserna i 9 kap. 8 a § tillämpas första gången på bidrag för 2005. Bestämmelserna i 5 kap. 4 b § tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2006.
2006:392
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006. För beslut som fattas före denna tidpunkt skall äldre bestämmelser alltjämt tillämpas.
2006:528
Denna lag träder i kraft i fråga om 11 kap. 6, 20, 21 och 24 §§, 12 kap. 9 §, 13 kap. 1, 4 a-4 c och 9 §§ samt 15 kap.
8 § den 1 juli 2006 och i övrigt den 1 januari 2007.
Bestämmelserna i 13 kap. 1 § skall tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 januari 2007.
Medgivande i enskilda fall att anordna prövning och utfärda betyg som har lämnats med stöd av den tidigare lydelsen av 15 kap. 8 § och som gäller vid utgången av juni 2006 skall fortsätta att gälla. Regeringen får besluta att ett sådant medgivande som har lämnats i ett enskilt fall skall upphöra att gälla.
2006:1447
Denna lag träder i kraft den 1 februari 2007. Bestämmelserna i 9 kap. 7 a, 7 b, 8 d, 8 e, 11, 13, 14 och 17 §§ tillämpas i fråga om utbildning och bidrag som avser den 1 juli 2007 och senare.
En förklaring om rätt till statsbidrag för en internationell skola skall, om förklaringen gäller vid utgången av juni 2007, anses som en förklaring om rätt till bidrag enligt denna lag.
För de internationella skolor som avses i 2 ska Statens skolinspektion i särskilda beslut ange dels det högsta antal i Sverige folkbokförda elever på grundskolenivå respektive gymnasienivå som varje skolas bidragsrätt omfattar, dels - för annan utbildning på gymnasienivå än sådan som leder fram till International Baccalaureate - vilket nationellt program utbildningen ska jämställas med i bidragshänseende.
Lag (2008:223).
Vid tillämpningen av 9 kap. 7 b och 8 e §§ för bidragsåret 2007 skall bidragsåret anses börja den 1 juli 2007.
2007:304
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007 i fråga om 5 kap. 9 och 14 §§ och i övrigt den 1 januari 2008. De nya bestämmelserna i 5 kap. 11, 24, 24 a och 33 skall tillämpas för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2008.
2008:403
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
Har elever före den 1 juli 2008 tagits emot för att fullgöra utbildning enligt 10 kap. 3 a § ska utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna har avslutat den.
Äldre bestämmelser ska tillämpas på sådan utbildning.
2009:129
Denna lag träder i kraft den 1 september 2009.
Påbyggnadsutbildning som en elev har påbörjat före den 1 september2009 ska anordnas till dess att eleven har avslutat den. Äldre bestämmelser ska tillämpas på sådan utbildning.
2009:337
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.
Ett tillstånd att driva en enskild förskola eller ett enskilt fritidshem enligt 2 a kap. 13 § i dess lydelse före den 1 juli 2009 ska, om tillståndet gäller vid ikraftträdandet, anses som ett godkännande enligt 2 a kap.
13 § i dess nya lydelse. Ett tidsbegränsat tillstånd gäller som ett godkännande för den återstående giltighetstiden.
Den som driver en enskild förskola eller ett enskilt fritidshem och vid ikraftträdandet får bidrag med stöd av 2 a kap. 17 § första stycket i dess lydelse före den 1 juli 2009, har rätt till bidrag utan prövning enligt 2 a kap. 17 §
första stycket i dess nya lydelse.
Om ett enskilt familjedaghem, som vid ikraftträdandet får bidrag för barn som tas om hand av sin egen vårdnadshavare, godkänns och förklaras ha rätt till bidrag enligt de nya bestämmelserna, ska det nya 2 a kap. 17 a § fjärde stycket inte tillämpas före den 1 juli 2011.
Bestämmelsen om beräkning av bidrag i 2 a kap. 17 a §
andra och tredje styckena ska tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010. Lag (2009:671).
Bestämmelsen i 2 a kap. 17 a § andra och tredje styckena om överklagande av beslut om bidragsstorlek och beslut om tilläggsbelopp ska tillämpas första gången på beslut som avser kalenderåret 2010. Lag (2009:671).
2009:670
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.
Bestämmelserna om beräkning av bidrag i 2 b kap. 10 och 10 b §§ samt 9 kap. 6, 6 a, 8 a och 8 c §§ ska tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010.
Bestämmelserna i 2 b kap. 12 § samt 9 kap. 17 § om överklagande av beslut om bidragsstorlek och beslut om tilläggsbelopp ska tillämpas första gången på beslut som avser kalenderåret 2010.
2009:1038
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2010. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats tidigare ska äldre bestämmelser alltjämt tillämpas, om inte annat följer av 2.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om i vilka fall och på vilket sätt elever som påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som fullföljer denna senare än tre år från det att den påbörjades, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011.
En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse ska upphöra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Efter ansökan av en fristående skola som förklarats berättigad till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse, får Statens skolinspektion, genom en förenklad prövning, förklara skolan berättigad till bidrag enligt bestämmelsen i dess nya lydelse. Regeringen får meddela föreskrifter om den förenklade prövningen.
En förklaring om rätt till bidrag enligt 9 kap. 8 § i dess äldre lydelse för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2011 ska upphöra att gälla senast den 1 juli 2013.
2009:1521
Denna lag träder i kraft den 15 mars 2010 och tillämpas på anställningar som tillträds efter ikraftträdandet.
2010:431
Denna lag träder i kraft den 15 juni 2010. Tillsynsärenden som inte har avslutats vid ikraftträdandet ska överlämnas för handläggning hos Socialstyrelsen.
2010:699
Denna lag träder i kraft den 28 juli 2010.
De nya bestämmelserna om bidrag enligt 2 a kap. 17 a §
tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2011.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.