Lag (1985:193) om internationell järnvägstrafik

1 §

Denna lag tillämpas på sådan internationell järnvägsbefordran som avses i det i bilaga 1 intagna fördraget den 9 maj 1980 om internationell järnvägstrafik (COTIF) ändrat enligt det protokoll den 20 december 1990 som är intaget i bilaga 6 till denna lag. Lag (1995:369).

1 a §

Särskilda bestämmelser om befordran av passagerare finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. Lag (2014:1351).

2 §

I fråga om sådan internationell järnvägsbefordran av resande som avses i bihang A till fördraget gäller som svensk lag bihanget i dess franska lydelse 1. ändrat enligt dels det protokoll den 21 december 1989 som är intaget i bilaga 2 till denna lag, dels det protokoll som nämns i 1 § och 2. kompletterat med punkterna 1--4 i de tilläggsbestämmelser som är intagna i bilaga 4 till lagen. Lag (1995:369).

2 a §

Om den resande var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige ska 1. vid tillämpning av artikel 31 i bihang A till fördraget i stället för 700 beräkningsenheter gälla ett belopp motsvarande hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år då den händelse som orsakade skadan inträffade, och 2. vid tillämpning av artikel 43 § 1 i bihang A till fördraget i stället för ränta med 5 procent gälla ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635). Lag (2010:1236).

3 §

I fråga om sådan internationell järnvägsbefordran av gods som avses i bihang B till fördraget gäller som svensk lag bihanget, med undantag av bestämmelserna i bilaga I (RID), i dess franska lydelse 1. ändrat enligt dels de protokoll som nämns i 2 § 1, dels det protokoll den 31 maj 1990 som är intaget i bilaga 3 till denna lag och 2. kompletterat med punkterna 1--7 i de tilläggsbestämmelser som är intagna i bilaga 5 till lagen. Lag (1995:369).

3 a §

Om revisionsutskottet inom OTIF har beslutat om en för Sverige bindande ändring i bihang A eller bihang B till fördraget, skall ändringen gälla här i riket från och med den dag då ändringen träder i kraft enligt fördraget. Lag (1991:1523).

4 §

En utländsk dom som grundas på fördraget får verkställas i Sverige, om domen 1. har meddelats av en domstol som är behörig enligt fördraget, 2. har vunnit laga kraft, 3. får verkställas enligt reglerna i det land där den har meddelats och 4. har förklarats verkställbar efter ansökan enligt 5 §. En förlikning i tvist angående en befordran som omfattas av fördraget likställs med en sådan dom som avses i första stycket, om förlikningen har träffats inför en domstol som är behörig enligt fördraget. Detsamma gäller en skiljedom som har meddelats enligt fördraget och som gäller ett trafikföretag eller en trafikant. Första och andra styckena gäller inte i fråga om ett åläggande för käranden att, förutom rättegångskostnader, betala skadestånd på grund av att hans talan har ogillats.

5 §

En ansökan om att en utländsk dom ska förklaras verkställbar görs till den tingsrätt som regeringen föreskriver. Sökanden ska tillsammans med ansökan ge in 1. exekutionstiteln i original eller i kopia som har bestyrkts av en behörig myndighet, och 2. en förklaring av en behörig myndighet i den stat där exekutionstiteln har upprättats att den avser en tvist om befordran som omfattas av fördraget samt att den får verkställas i den staten och, i fråga om en domstols dom, att den har fått laga kraft. Tingsrätten får förelägga sökanden att ge in de ytterligare handlingar som behövs för tingsrättens prövning av saken. Om det finns anledning till det, får tingsrätten kräva att de handlingar som har getts in tillsammans med ansökan ska förses med bevis om utfärdarens behörighet. Beviset ska vara utställt av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där exekutionstiteln har upprättats. Om en handling i ärendet inte är skriven på svenska, danska eller norska, ska även en bestyrkt översättning till svenska av handlingen ges in. Tingsrätten får medge undantag från kravet på översättning. Lag (2014:924).

6 §

Om en dom förklaras verkställbar, verkställs domen på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft. Vid handläggning i domstol av ett ärende om verkställbarhetsförklaring tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden. Den sak som har avgjorts genom en dom som avses i 4 § första stycket 1 eller genom en förlikning eller skiljedom som avses i 4 § andra stycket får inte prövas på nytt. Lag (2014:924).

7 §

Om ett sådant skiljeförfarande som avses i fördraget inleds, avbryts preskription med den verkan som anges i 7 § preskriptionslagen (1981:130).

8 §

Om ett utländskt trafikföretag har en fordran mot ett trafikföretag i Sverige på grund av en befordran som omfattas av fördraget, får fordringen beläggas med kvarstad eller utmätas endast på grund av ett avgörande av en domstol i den stat till vilken det utländska företaget hör.

9 §

Om en utländsk järnväg äger rullande materiel som finns i Sverige, får materielen beläggas med kvarstad eller utmätas endast på grund av ett avgörande av en domstol i den stat till vilken den utländska järnvägen hör. Detsamma gäller i fråga om andra föremål som tillhör en utländsk järnväg och är avsedda att användas vid befordran, såsom containrar, lastredskap och presenningar. En privatvagn, vars registrerade innehavare inte har hemvist i Sverige, får beläggas med kvarstad eller utmätas endast på grund av ett avgörande av en domstol i den stat där innehavaren har sitt hemvist. Detsamma gäller i fråga om föremål i vagnen som är avsedda att användas vid befordran och som tillhör innehavaren.

10 §