Förordning (1986:1080) med vissa provisoriska föreskrifter om gymnasieskolan

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Denna förordning innehåller vissa provisoriska föreskrifter om organisationen av och resurser för undervisningen i kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor för tiden från och med den 1 juli 1987. Huvudmännen, skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna skall tillämpa de provisoriska föreskrifterna vid sin planering för den tiden.

2 §

Bestämmelserna i förordningen skall vid planeringen enligt 1 § tillämpas i stället för följande föreskrifter, nämligen

3 §

Regeringen fastställer genom särskild förordning provisoriska timplaner för gymnasieskolans linjer. Förordning (1987:71).

4 §

I 2 kap. 10 § skollagen (1985:1100) finns grundläggande föreskrifter om läsår, som delas upp på en hösttermin och en vårtermin, samt om uppdelning av lärokursen i årskurser.

Vissa ytterligare bestämmelser om lärotider finns i 2 kap. denna förordning.

5 §

I denna förordning avses med

skolhuvudman kommun eller landstingskommun som anordnar gymnasieskola,

styrelsen för skolan kommuns skolstyrelse eller landstingskommuns utbildningsnämnd,

redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni följande kalenderår,

grundvux grundutbildning för vuxna,

komvux kommunal vuxenutbildning,

vuxenutbildning grundvux och komvux.

2 kap. Studievägar, lärotider m.m.

1 §

I gymnasieskolan ingår

2 §

En linje eller specialkurs kan delas upp på grenar.

I en linje eller specialkurs eller i en gren av en linje eller specialkurs kan ingå en eller flera varianter.

Bestämmelser om grenar och varianter finns i timplanerna.

3 §

I denna förordning avses med studieväg varje linje, specialkurs, gren eller variant.

4 §

Bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns i 19 kap.

Linjer

5 §

I gymnasieskolan finns följande linjer som omfattar två, tre eller fyra årskurser (två-, tre- respektive fyraåriga linjer).

Tvååriga linjer

bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba) beklädnadsteknisk linje (Be) distributions- och kontorslinje (Dk) drift- och underhållsteknisk linje (Du) tvåårig ekonomisk linje (Ek) estetisk-praktisk linje (Ep), som försöksverksamhet el-teleteknisk linje (Et) fordonsteknisk linje (Fo) handels- och kontorslinje (Hk), som försöksverksamhet jordbrukslinje (Jo) konsumtionslinje (Ko) livsmedelsteknisk linje (Li) musiklinje (Mu) processteknisk linje (Pr) skogsbrukslinje (Sb) social linje (So) social servicelinje (Ss) tvåårig teknisk linje (Te) trädgårdslinje (Td) träteknisk linje (Tr) verkstadsteknisk linje (Ve) vårdlinje (Vd)

Treåriga linjer

treårig ekonomisk linje (E) humanistisk linje (H) naturvetenskaplig linje (N) samhällsvetenskaplig linje (S)

Fyraårig linje

fyraårig teknisk linje (T)

Specialkurser

6 §

Specialkurser bygger på grundskolan eller på någon ytterligare utbildning.

Specialkurs som bygger på en minst tvåårig gymnasial utbildning kallas i denna förordning påbyggnadsutbildning.

7 §

Det finns specialkurser som är särskilt anpassade till den lokala eller regionala arbetsmarknaden.

I denna förordning avses med

LA-kurs specialkurs som är lokalt arbetsmarknadsanknuten,

RA-förordningen förordningen (1984:795) om försöksverksamhet med beslut av länsskolnämnderna om regionalt arbetsmarknadsanknutna påbyggnadsutbildningar i gymnasieskolan,

RA-kurs påbyggnadsutbildning som utformas av en länsskolnämnd med stöd av RA-förordningen.

8 §

I 14 kap. finns bestämmelser om en särskild form av specialkurser, nämligen kurser för invandrarungdom.

9 §

Skolöverstyrelsen beslutar vilka specialkurser som får finnas i gymnasieskolan utöver dem som anordnas enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

9 a §

Påbyggnadsutbildningar får omfatta högst sex och LA-kurser högst fyra terminer. Förordning (1987:71).

Lärotider m.m.

10 §

Ett läsår skall för höstterminen och vårterminen omfatta sammanlagt 40 veckor, om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar. Delar av kalenderåret som inte ingår i läsåret utgör ferier.

11 §

Läsåret bör börja i augusti och sluta senast i juni. I fråga om studievägar där det finns elever som skall påbörja värnpliktsutbildning bör dock läsåret sluta senast vid utgången av vecka 23.

Skolöverstyrelsen får meddela föreskrifter om att läsåret för en specialkurs som avses i 9 § får förläggas till en annan del av året, om det behövs med hänsyn till utbildningsmålet eller om andra särskilda skäl föreligger. I fråga om linjer gäller de undantag från bestämmelserna i första stycket som regeringen föreskriver.

Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för skolan.

12 §

Det vanliga skolarbetet skall ersättas med idrott och friluftsverksamhet under 4--6 dagar (8--12 halvdagar) varje läsår (friluftsdagar) enligt beslut av styrelsen för skolan.

Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning.

13 §

Under läsåret skall eleverna få minst tolv lovdagar.

14 §

Undervisningen får ställas in under tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar, som anordnas av styrelsen för skolan eller länsskolnämnden.

15 §

I antalet skoldagar under läsåret skall inräknas friluftsdagar enligt 12 § men inte lovdagar och studiedagar enligt 13 och 14 §§.

16 §

Undervisningen i en årskurs av en linje eller av en sådan specialkurs som omfattar två terminer eller längre tid skall starta i början av höstterminen. Dock får undervisningen i en årskurs av någon av linjerna Ss och Vd eller en specialkurs som ligger nära någon av dessa linjer starta i början av vårterminen.

Skolöverstyrelsen får också, om inte annat är särskilt föreskrivet för viss undervisning, på framställning från en huvudman för dennes gymnasieskola medge att

Skolöverstyrelsens beslut i ärenden enligt denna paragraf får inte överklagas. Förordning (1987:71).

17 §

Undervisningen i en specialkurs som är kortare än två terminer får starta vid den tidpunkt under läsåret som styrelsen för skolan bestämmer, om inte skolöverstyrelsen eller, i fråga om RA-kurser, länsskolnämnden föreskriver annat för viss specialkurs eller grupp av specialkurser. Förordning (1987:71).

3 kap. Fördelningen av studievägar m. m. mellan huvudmännen

1 §

Av 5 kap. 2 § skollagen (1985:1100) framgår att gymnasieskola med utbildning på studievägar får anordnas av kommuner och landstingskommuner efter medgivande av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall.

Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt bestämmelser i 19 kap. denna förordning.

2 §

Landstingskommuner får i sina gymnasieskolor anordna studievägar endast inom områdena vård, konsumtion, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring, om inte annat följer av andra stycket.

Om skolöverstyrelsen före den 1 juli 1986 med stöd av då gällande föreskrifter har medgett en landstingskommun att i sin gymnasieskola anordna en studieväg som inte kan anses höra till något av dessa områden, får landstingskommunen, utan hinder av föreskrifterna i första stycket, bedriva utbildning på studievägen så länge behov föreligger och regeringen inte föreskriver annat.

3 §

Inom konsumtionsområdet får en landstingskommuns gymnasieskola omfatta specialkurs som till sina huvuddelar motsvarar kurs vid lanthushållsskola under läsåret 1970/71. Annan specialkurs inom konsumtionsområdet får anordnas endast efter skolöverstyrelsens medgivande.

4 §

Sådana kommuner som ingår i en landstingskommun får inte i sina gymnasieskolor anordna studievägar inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring.

Om det finns särskilda skäl kan dock skolöverstyrelsen medge att en sådan kommuns gymnasieskola får omfatta även studieväg inom vårdområdet. Medgivande får lämnas endast om kommunen och landstingskommunen har träffat avtal om studievägen.

Geografisk spridning

5 §

Studievägar och elevplatser skall fördelas mellan skolhuvudmännen enligt bestämmelserna i detta kapitel. Fördelningen mellan kommunerna skall utgå från att ett antal orter i landet (gymnasieorter) för sökande från ett för respektive gymnasieort naturligt upptagningsområde (gymnasieregion) skall kunna erbjuda ett allsidigt urval av vanliga studievägar i en gymnasieskola med ortens kommun såsom huvudman (gymnasieortskommun).

6 §

Med lågfrekventa studievägar avses i detta kapitel sådana reguljära eller försöksvis införda studievägar som med hänsyn till sin särskilda karaktär bör anordnas endast på ett fåtal orter i landet men som har allmänt intresse. Skolöverstyrelsen bestämmer vilka studievägar som skall räknas som lågfrekventa i sammanhang som avses i detta kapitel.

Elevplatsramar

7 §

Regeringen fastställer för varje redovisningsår för hela riket en totalram för tilldelning av elevplatser för intagning i årskurs 1 eller motsvarande på olika utbildningar i kommunernas och landstingskommunernas gymnasieskolor.

Totalramen anges i årselevplatser, vilket innebär att en intagningsplats på en två- eller treårig studieväg motsvarar två respektive tre årselevplatser. En intagningsplats på linje T motsvarar dock 3,7 årselevplatser.

8 §

Totalramen är uppdelad på

9 §

Direktramen är uppdelad på sex sektorsramar och en ram för ospecificerade platser.

10 §

I sektorsramarna ingår platser för linjer och gymnasial lärlingsutbildning enligt följande.

inrymmer linjerna H, S, So, Mu och Ep.

inrymmer linjerna Vd, Ss och Ko.

I varje sektorsram ingår dessutom platser för sådana specialkurser inom direktramen som ligger nära sektorns linjer. I ramen för TI- sektorn ingår platser för specialkurser inom direktramen, vilka inte ligger nära någon linje. I sektorsramarna finns dock inte platser för LA-kurser som omfattar mindre än ett läsår och som inte kräver viss ålder, praktik eller utbildning utöver grundskolan för tillträde (korta LA-kurser).

11 §

I ramen för ospecificerade platser ingår platser för

12 §

Från totalramens delramar för hela riket skall skolöverstyrelsen undanta de årselevplatser som behövs för ändamål som avses i 11 § 2 och för beslut av skolöverstyrelsen enligt 19 §.

I övrigt skall skolöverstyrelsen fördela årselevplatserna i varje riksram mellan länen i form av länsramar. Fördelningen skall ske i ett sammanhang. Skolöverstyrelsen skall dock för senare fördelning hålla inne det antal årselevplatser som behöver finnas som reserv.

Skolöverstyrelsens beslut om länsramar får inte överklagas.

Tilldelning ur länsramarna m.m.

13 §

Med iakttagande av föreskrifterna i 1--5 §§ skall länsskolnämnden genom beslut om tilldelning av elevplatser ur ramarna för varje kommun eller landstingskommun bestämma vilken eller vilka studievägar som kommunen eller landstingskommunen får anordna från och med årskurs 1 eller motsvarande. Länsskolnämnden bestämmer hur många intagningsplatser, uttryckt i antal klasser, som varje huvudman får inrätta för varje studieväg och hur många intagningsplatser huvudmannen får inrätta för gymnasial lärlingsutbildning.

Sådan tilldelning av elevplatser som innebär utökning av kommuners gymnasieskoleutbildning på andra orter än gymnasieorter får avse endast yrkesinriktad utbildning.

Skolöverstyrelsens medgivande krävs för tilldelning av elevplatser på studieväg inom en för huvudmannen ny sektor.

14 §

Tilldelning ur länsramarna görs efter ansökan av kommunens skolstyrelse eller landstingskommunens utbildningsnämnd. I fråga om tidpunkter och former för ansökningarna gäller de föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar.

15 §

Länsskolnämnderna skall fatta årliga beslut om tilldelning ur länsramarna. Dessa beslut skall fattas senast vid den tidpunkt som skolöverstyrelsen bestämmer.

Länsskolnämnderna får såsom reserv hålla inne ett antal platser som fördelas vid en senare tidpunkt.

16 §

Om kommuner med gymnasieskola hör till olika län men samma gymnasieregion, skall vardera länsskolnämnden samråda med den andra innan länets kommun tilldelas platser. Om länsskolnämnderna inte enas, skall skolöverstyrelsen besluta.

17 §

Om det efter en länsskolnämnds fördelning ur en ram blir årselevplatser över, vilka inte räcker till ytterligare en klass, får länsskolnämnden omfördela de överblivna platserna till en ram där tillskottet kan utnyttjas.