Tullag (1987:1065)

1 §

Denna lag gäller tull och annan skatt som tas ut vid införsel av varor och tullverkets övervakning av införsel och utförsel av varor. Med varor förstås i denna lag även transportmedel med vilka personer eller varor befordras.

2 §

Vad som sägs i denna lag om tull och annan skatt gäller även avgifter som skall tas ut för varor vid införsel.

3 §

Införsel och utförsel av varor, däribland transportmedel, skall anmälas till tullmyndighet enligt denna lag och de föreskrifter som regeringen meddelar. Lag (1991:157).

3 a §

I verksamheten enligt denna lag använder tullmyndigheterna ett system för automatisk databehandling (tulldatasystemet). Närmare bestämmelser om register som ingår i systemet finns i tullregisterlagen (1990:137). Lag (1990:138). Definitioner

4 §

I denna lag förstås med tullområdet: Sveriges landområde och sjöterritorium samt luftrummet däröver, tullmyndighet: generaltullstyrelsen och underställda myndigheter enligt fastställd distriktsorganisation för tullverket, förtullning: tullmyndighets åtgärder för att tillåta fri förfoganderätt över varor vid införsel, tullklarering: tullmyndighets åtgärder för förtullning, för behandling som avses i 7 § första stycket eller för utförsel av varor, förenklat förfarande: att ta hand om och i övrigt förfoga över varor med stöd av tillstånd enligt 8 § första stycket. Lag (1991:157). Förtullning och annan tullklarering

5 §

Varor som införs till tullområdet skall tullklareras. Regeringen föreskriver på vilka platser varor får anmälas till förtullning eller annan tullklarering. Vid förtullning kontrollerar tullmyndigheten att varan får införas och fastställer tull och annan skatt för den.

6 §

Om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får inte någon förfoga över en vara, som förts in till tullområdet, utan att den har förtullats. Lag (1991:157).

7 §

Utan att förtullas får varor som införts till tullområdet 1. sändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, 2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn eller exportbutik enligt 46--52 §§, 3. innehas med temporär tullfrihet enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 17 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m., 4. återutföras, eller 5. överlåtas till staten eller förstöras enligt 109 §. Oförtullad oljeprodukt får tillföras sådana märkämnen som avses i 2 § lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter. Regeringen får föreskriva att tull- och skattefria varor inte behöver anmälas till förtullning, om det kan ske utan risk för att före- skrifter som gäller för införseln eftersätts. Lag (1993:852).

8 §

Förenklade förfaranden efter anmälan till förtullning förekommer enligt följande. 1. Den som betalar tull och annan skatt enligt 26 § får förfoga över varor även om tull och annan skatt inte har betalats för varorna. 2. Tullmyndighet får, enligt föreskrifter som meddelas av regeringen, bevilja importör eller sådant företag som i sin verksamhet anmäler varor till förtullning för importörs räkning (ombud för importör), tillstånd att ta hand om och i övrigt förfoga över varor innan tull och annan skatt har fastställts. När det förenklade förfarandet används med stöd av ett ombuds tillstånd får även importören ta hand om och förfoga över varan. Om det är nödvändigt för tullmyndigheternas kontroll, får regeringen föreskriva begränsningar i rätten att ta hand om varor. Det finns särskilda föreskrifter om andra begränsningar i rätten att ta hand om varor enligt första stycket och att förfoga över varor som tagits om hand. Lag (1991:157).

9 §

En vara, som skall förtullas, skall anmälas till förtullning vid införseln eller, om den sänds under tullverkets överinseende till en ort inom tullområdet, vid ankomsten till den orten. Om en oförtullad vara förvaras på tullupplag eller tullager eller i frihamn, skall den anmälas till förtullning innan förvaringen upphör. En vara, som innehas med temporär tullfrihet, skall anmälas till förtullning innan den temporära tullfriheten upphör, om regeringen inte föreskriver annat. Varan behöver dock inte anmälas till förtullning, om den blir föremål för annan tullklarering i anslutning till att försändningen, förvaringen eller den temporära tullfriheten upphör. Lag (1991:157).

10 §

Den som anmäler en vara till förtullning är tullskyldig för varan om den inte behandlas enligt 7 § första stycket. I 80--82 §§ föreskrivs om tullskyldighet i särskilda fall. Den som är tullskyldig skall utom tull betala annan skatt som skall utgå för varan. Anträffas inte någon som är tullskyldig, skall tull och annan skatt tas ut ur varan. Om det finns särskilda skäl, kan generaltullstyrelsen besluta att tull och annan skatt inte skall tas ut ur varan. Lag (1991:157).

11 §

Vid förtullning av en vara skall, om inte annat är föreskrivet, författningar om tull och annan skatt tillämpas i den lydelse som gällde den dag då 1. ansökan om temporär tullfrihet för varan gjordes eller sådan tullfrihet medgavs utan ansökan, eller 2. varan, när fråga inte är om fall som avses i 1, anmäldes till förtullning. Tullmyndigheten kan medge undantag från första stycket 1. Om en åtgärd som avses i första stycket 2 inte har vidtagits inom föreskriven tid, tillämpas författningarna i den lydelse som gällde den dag då åtgärden senast borde ha vidtagits. Lag (1992:573).

11 a §

Tullmyndigheten kan ge tillstånd till att tulldeklaration och andra uppgifter som skall avges enligt denna lag eller enligt lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. får lämnas genom ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Regeringen får meddela föreskrifter om det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och om förfarandet i övrigt. Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med särskilda villkor om det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och om förfarandet i övrigt. En tullmyndighet får genom tulldatasystemet överföra elektroniska dokument och andra upptagningar till en uppgiftslämnare. Lag (1993:640).

11 b §

Ett elektroniskt dokument anses ha kommit in till en tullmyndighet när det blivit tillgängligt för myndigheten för överföring till sådan form att det kan läsas. Om uppgifter i ett elektroniskt dokument förmedlas genom annan myndighet än tullmyndighet eller genom juridisk person efter bemyndigande enligt 9 § tullregisterlagen (1990:137) anses dokumentet dock ha kommit in till tullmyndigheten redan när det tagits emot och kan antas ha avskilts för tullmyndigheten hos förmedlaren. Lag (1991:157).

11 c §

Om uppgifter lämnats genom överföring av ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet skall tullmyndigheten handlägga ärendet i sak först sedan uppgiftslämnaren begärt tullklarering under åberopande av dokumentets tullidentifikationsnummer (tullid). Lag (1991:157).

11 d §

Tullmyndighets beslut i ärende som anhängiggjorts genom ett elektroniskt dokument får meddelas genom ett sådant dokument. Lag (1991:157).

12 §

När en vara anmäls till förtullning, skall den tullskyldige till ledning för förtullningen avge en tulldeklaration. Tulldeklarationen skall ges in samtidigt med anmälan till förtullning utom i fall som avses i andra stycket. Om varan anmäls med tillämpning av ett förenklat förfarande enligt 8 § första stycket 2, skall den tullskyldige ge in tulldeklaration senast femton dagar från dagen för anmälan. Om det finns särskilda skäl, får tullmyndigheten medge den tullskyldige en längre frist för att ge in tulldeklaration. Regeringen kan föreskriva att de uppgifter som behövs för förtullningen får lämnas på annat sätt. Lag (1992:573).

13 §

Tulldeklaration får avges genom ombud som godkänts av tullmyndigheten. Tulldeklaration får avges av någon som är anställd och kan anses ha en förtroendeställning hos den tullskyldige eller, om deklarationen avges genom ett ombud som avses i första stycket, hos ombudet. Lag (1992:573).

14 §

En tulldeklaration skall innehålla 1. varans nummer enligt tulltaxan i tulltaxelagen (1987:1068) eller enligt statistisk varuförteckning, som utfärdats av generaltullstyrelsen, och en kort varubeskrivning, om en sådan inte finns i de handlingar som bifogas deklarationen, 2. tullsats och annan skattesats, 3. varans tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde, 4. grund för nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt. Regeringen får föreskriva 1. att de ytterligare uppgifter som behövs för kontroll av uppgifter enligt första stycket och av att varan får införas skall lämnas i tulldeklarationen eller annan handling, 2. att ytterligare uppgifter för tillämpningen av konventionen om förenkling av formaliteterna vid handel med varor skall lämnas i tulldeklarationen eller annan handling, 3. att uppgifterna i tulldeklarationen skall lämnas i kodform, 4. att uppgifter enligt första stycket inte behöver lämnas om varusändningens värde uppgår till högst 10 000 kr. Tullmyndigheten kan medge undantag från skyldighet att lämna uppgifter som avses i första stycket, om tullmyndigheten finner att den tullskyldige har avsevärd svårighet att lämna uppgifterna. Innebär medgivandet att den tullskyldige inte behöver lämna uppgift om varans nummer enligt första stycket 1, kan tullmyndigheten bestämma att han skall lämna en sådan beskrivning av varan som behövs för varans förtullning. Lag (1991:157). Tulldeklaration m. m.

15 §

Om varor som enligt tulltaxan skall klassificeras gemensamt anmäls till förtullning vid skilda tillfällen, skall den tullskyldige avge preliminära tulldeklarationer. Slutlig deklaration skall avges vid det sista deklarationstillfället, om tullmyndigheten inte bestämmer annat. En preliminär tulldeklaration skall innehålla en kort varubeskrivning, om en sådan inte finns i handlingar som bifogas deklarationen, och preliminärt beräknade belopp som skall betalas i tull och annan skatt. Regeringen kan föreskriva att preliminär tulldeklaration får avges även i andra fall än som avses i första stycket.

16 §

Regeringen föreskriver vilka handlingar som skall bifogas en tulldeklaration eller i övrigt inges för att styrka uppgifter om en vara som skall förtullas. Lag (1994:476).

16 a §

Den för vars räkning en vara förts in till tullområdet är skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att det finns underlag för att fullgöra deklarationsskyldigheten och för kontroll av hur den har fullgjorts. Avser tulldeklarationen en vara som är införselreglerad skall vad som nu sagts även gälla handlingar som visar att införselvillkoren är uppfyllda. Underlaget skall bevaras under fem år efter den dag då varan anmäldes till förtullning eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i annan lag eller författning. Lag (1993:640). Tulltaxering, omtulltaxering, eftertulltaxering, skönstulltaxering Tulltaxering

17 §

Med ledning av tulldeklaration eller motsvarande uppgifter fastställer en tullmyndighet tull och annan skatt (tulltaxering). Om en preliminär tulldeklaration har avgetts, bestämmer en tullmyndighet preliminärt tull och annan skatt (preliminär tulltaxering). Om det finns särskilda skäl, får preliminär tulltaxering ske även i annat fall. Lag (1991:157).

18 §

En anmälan till förtullning av en vara får inte återkallas sedan tulltaxeringsbeslut meddelats. Om det finns särskilda skäl, får generaltullstyrelsen medge att återkallelse sker senare med verkan att tulltaxeringsbeslutet upphävs. Omtulltaxering

19 §

En tullmyndighet skall ompröva tulltaxeringsbeslut (omtulltaxering), om den tullskyldige begär det innan tiden för överklagande av beslutet har gått ut. Finner en tullmyndighet att ett tulltaxeringsbeslut är felaktigt, skall myndigheten på eget initiativ besluta om rättelse genom omtulltaxering, såvida inte felet är att anse som ringa. Fråga om sådan prövning får inte tas upp sedan tiden för överklagande av beslutet har gått ut. Skyldigheten enligt första och andra styckena att ompröva tulltaxeringsbeslut gäller inte, om beslut överklagats och tullmyndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans. Lag (1991:157). Eftertulltaxering

20 §

Har den som är tullskyldig enligt 10 § första stycket 1. i tulldeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för tulltaxeringen, eller 2. underlåtit att lämna uppgift som det ålegat honom att lämna, skall en tullmyndighet besluta om eftertulltaxering, om den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten har medfört att tull eller annan skatt inte fastställts eller fastställts till för lågt belopp. Eftertulltaxering får inte ske, om det belopp som avses är ringa eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart oskäligt att sådan taxering sker. Lag (1991:1909).

21 §

Eftertulltaxering får inte ske så länge omtulltaxering kan förekomma. Eftertulltaxering får inte heller ske senare än fem år efter den dag då varan anmäldes till förtullning, såvida inte den tullskyldige samtyckt till att eftertulltaxering sker.

22 §

Om den tullskyldige har avlidit, skall eftertulltaxeringen påföras hans dödsbo. Beslut om sådan eftertulltaxering får meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår då bouppteckning efter den tullskyldige lämnats in för registrering.

23 §

Om den tullskyldige har åtalats för brott enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling får, även efter utgången av den i 21 eller 22 § angivna tiden, eftertulltaxering ske för den vara som åtalet avser. Beslut om sådan eftertulltaxering får dock inte meddelas senare än under kalenderåret efter det då åtalet väcktes. Om den tullskyldige har avlidit, får beslut om eftertulltaxering inte meddelas senare än sex månader från dödsfallet. Ogillas åtalet, skall tullmyndigheten undanröja eftertulltaxeringen, om domen vinner laga kraft. Första stycket skall tillämpas också i fall då den som har företrätt en juridisk person åtalats för brott enligt lagen om straff för varusmuggling, om brottet avser tull eller annan skatt som den juridiska personen haft att betala. Skönstulltaxering

24 §

Om tull eller annan skatt inte kan beräknas tillförlitligt vid tulltaxering, omtulltaxering eller eftertulltaxering, fastställs vad som skall erläggas efter skälig grund (skönstulltaxering). Betalning av tull och annan skatt Betalning

25 §

Tull och annan skatt skall betalas till tullmyndigheten inom 15 dagar från den dag då beslutet om tullen eller skatten meddelades.

26 §

Tullmyndigheten får medge att den som bedriver importverksamhet eller annan som importerar varor i större omfattning, får betala tull och annan skatt enligt särskild tullräkning (kreditimportör). Särskild tullräkning får även utställas på sådant ombud som avses i 13 § första stycket, om ombudet gentemot tullverket åtagit sig att fullgöra den betalningsskyldighet som åvilar den tullskyldige. Särskild tullräkning får utfärdas gemensamt för flera tulltaxeringsbeslut. Räkningen skall betalas inom 15 dagar från den dag då den utfärdades. Tullmyndigheten får i enskilda fall bestämma att räkningen skall betalas tidigare, om det finns särskilda skäl. Om ett ombud har mottagit medel av tullskyldiga för betalning av tullräkningar, skall ombudet hålla dessa medel skilda från andra tillgångar. Lag (1992:573).

27 §

Regeringen får föreskriva att säkerhet skall ställas för tull och annan skatt. Om säkerhet inte har ställts, utgör varan säkerhet för tullen och skatten så länge den står under tullverkets överinseende. Återbetalning

28 §

Om en tullskyldig har betalat tull, annan skatt, tulltillägg eller förseningsavgift med högre belopp än han rätteligen skall betala, återbetalas överskjutande belopp. Motsvarande gäller när han betalat tull, annan skatt, tulltillägg eller förseningsavgift som rätteligen inte skall betalas. Belopp som får dras av vid redovisning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9--13 §§ samma lag återbetalas dock inte. Om tullfrihet har beslutats med stöd av 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. för en vara av visst slag, återbetalas inbetalat tullbelopp. Vid återbetalning till den tullskyldige får avdrag göras för tull och annan skatt som förfallit till betalning och som den tullskyldige skall betala till Tullverket. Vid restitution av tull enligt lagen om tullfrihet m. m. får avdrag göras för tull och annan skatt som förfallit till betalning och som sökanden skall betala till Tullverket. I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning. Lag (1994:499). Dröjsmålsavgift

29 §

Om tull eller annan skatt inte betalas inom föreskriven tid, skall dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 § 2--5 mom. uppbördslagen (1953:272). Tullmyndigheten får medge befrielse helt eller delvis från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift, om det finns särskilda skäl. Bestämmelserna i denna lag om tull och annan skatt tillämpas även beträffande dröjsmålsavgift enligt första stycket. Lag (1992:643). Ränta

30 §

Ränta utgår på tull och annan skatt som skall betalas 1. på grund av omtulltaxering eller eftertulltaxering, 2. enligt beslut av Generaltullstyrelsen, kammarrätten eller Regeringsrätten, 3. i fall som avses i 82 §, när tull eller annan skatt undandragits, 4. i fall som avses i 24 § eller 26 § första stycket lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. Om tull eller annan skatt enligt preliminärt beslut har erlagts med lägre belopp än som slutligt fastställts, utgår ränta på det överskjutande beloppet. Ränta enligt första eller andra stycket utgår dock inte på belopp som får dras av vid redovisning av skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) eller som medför rätt till återbetalning enligt 10 kap. 9--13 §§ samma lag. Om utfärdande av särskild tullräkning fördröjs till följd av att den som tagit hand om en vara med tillämpning av ett förenklat förfarande inte avgivit tulldeklaration inom föreskriven tid, utgår ränta. Bestämmelserna i denna lag om tull och annan skatt tillämpas även beträffande ränta enligt denna paragraf. Lag (1994:499).

31 §

Vid beräkning av ränta enligt 30 § första stycket 1, 2 eller 4 eller andra stycket gäller att ränta utgår från utgången av den andra månaden efter den då varan anmäldes till förtullning, dock att ränta på tull eller annan skatt, som motsvarar tidigare återbetalat belopp, utgår från utgången av den månad då beloppet återbetalades, till och med den månad då beloppet skall erläggas. Ränta enligt 30 § första stycket 3 utgår från utgången av den månad då varan infördes eller det olovliga förfarandet ägde rum, till och med den månad då beloppet skall erläggas. Ränta enligt första och andra styckena i denna paragraf utgår inte för längre tid än två år utom i fall som avses i 30 § första stycket 4. Ränta enligt 30 § fjärde stycket utgår för den tid fördröjningen omfattar.

32 §

På belopp som återbetalas enligt 28 § utgår ränta. Ränta utgår även på ränta enligt 30 § och dröjsmålsavgift som återbetalas. Ränta utgår från utgången av den månad under vilken beloppet betalats till och med den månad då beloppet återbetalas. Lag (1992:643).

33 §