LegalizeKonkurslag (1987:672)
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
Genom konkurs tar en gäldenärs samtliga borgenärer i ett sammanhang tvångsvis i anspråk gäldenärens samlade tillgångar för betalning av sina fordringar. Under konkurs omhändertas tillgångarna för borgenärernas räkning av konkursboet.
2 §
En gäldenär som är på obestånd skall efter egen eller en borgenärs ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet.
Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig.
3 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/ Förvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera förvaltare.
Förvaltningen av boet står under tillsyn av tillsynsmyndigheten. Lag (2006:706).
/Träder i kraft I:2026-07-01/ Förvaltningen av ett konkursbo handhas av en eller flera förvaltare.
Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över förvaltningen. Tillsynsmyndigheten utför även de andra uppgifter som anges i denna lag. Lag (2025:796).
4 §
Ett konkursbo som är på obestånd kan försättas i konkurs. Vad som är föreskrivet i denna lag om gäldenär skall i sådana fall gälla konkursboet.
5 §
Med panträtt i fast egendom jämställs vid tillämpningen av denna lag annan särskild förmånsrätt som gäller i egendomen och inte grundas på utmätning.
Vad som sägs om borgenär med handpanträtt i lös egendom tillämpas också i fråga om borgenär med rätt att hålla kvar lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt). Lag (1994:481).
6 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/ Om det i någon annan lag har meddelats någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.
Angående tillämpligheten av rättegångsbalken ges bestämmelser i det följande.
/Träder i kraft I:2026-07-01/ Om en annan lag innehåller en bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen. Lag (2025:796).
/Kapitelrubriken upphör att gälla U:2026-07-01
2 kap. Konkursansökan och konkursbeslut
1 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/ En ansökan om konkurs görs skriftligen till den tingsrätt där gäldenären svarar i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet.
Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.
En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.
I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll. Lag (2021:538).
/Träder i kraft I:2026-07-01/ En ansökan om konkurs görs skriftligen till tingsrätten.
Sökanden ska ange och styrka de omständigheter som gör rätten behörig, om de inte är kända.
En ansökan ska avvisas, om det inte av den framgår vilken tingsrätt som är behörig och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.
I 3 och 4 §§ lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning finns det ytterligare bestämmelser om ansökans innehåll. Lag (2025:796).
2 §
En enskilds konkursansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud.
Om ansökan ges in elektroniskt, ska den skrivas under med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2021:538).
2 a §
/Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./ Har en konkursansökan gjorts hos en tingsrätt som inte är behörig, skall rätten genast sända handlingarna i ärendet till den tingsrätt som enligt vad dessa visar är behörig och underrätta sökanden. Ansökan skall anses gjord, när ansökningshandlingen kom in till den förra tingsrätten. Lag (2021:538).
3 §
Om ett dödsbo eller en dödsbodelägare ansöker om att dödsboet ska försättas i konkurs, ska till ansökan bifogas bouppteckningen efter den avlidne och, om bouppteckningen har registrerats, bevis om detta. Om det inte har förrättats en bouppteckning, ska uppgift om varje delägares namn och adress lämnas. Lag (2021:538).
4 §
Om en borgenär ansöker om konkurs, ska borgenären i ansökan lämna uppgifter om sin fordran och de omständigheter i övrigt på vilka yrkandet grundas.
Borgenären ska till ansökan bifoga de handlingar som åberopas. Lag (2021:538).
5 §
En ansökan skall avvisas, om den i de avseenden som avses i 3 eller 4 § eller i övrigt är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och sökanden inte följer ett föreläggande att avhjälpa bristen.
6 §
Har en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, skall detta godtas som stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs, även om avgörandet inte har vunnit laga kraft. Detta gäller dock inte, om en domstol har förordnat att avgörandet inte får verkställas.
En fordran som har fastställts genom en giltig skiljedom skall också godtas, om skiljedomen får verkställas enligt 3 kap. 15 eller 17 § utsökningsbalken och en domstol inte efter talan mot skiljedomen har bestämt annat.
I andra fall än de som avses i första och andra styckena skall borgenären styrka sin behörighet att begära gäldenären i konkurs. Lag (2006:706).
6 a §
/Träder i kraft I:2026-07-01/ I 24 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution och i 3 kap. 2 § lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter finns det särskilda bestämmelser om en konkursansökan som avser en gäldenär som omfattas av någon av de lagarna. Lag (2025:796).
Bevisning om obestånd
7 §
En uppgift av gäldenären att han är insolvent skall godtas, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det.
8 §
Om inte annat visas, anses en gäldenär vara insolvent, när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken inom de senaste sex månaderna före konkursansökningen har framgått att han saknat tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen. Detsamma gäller, om gäldenären har förklarat sig ställa in sina betalningar.
9 §
En gäldenär, som är eller senare än ett år före konkursansökningen har varit bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078), ska om inte annat visas anses insolvent, om
gäldenären har uppmanats av en borgenär att betala klar och förfallen skuld men underlåtit att göra detta inom en vecka och
borgenären begär gäldenären i konkurs inom tre veckor därefter och skulden då ännu inte är betald.
Borgenärens uppmaning ska innehålla en upplysning om att en konkursansökan kan följa. Uppmaningen ska delges gäldenären.
Delgivning enligt 34-37 §§ delgivningslagen (2010:1932) får ske endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med gäldenären finns anledning att anta att denne har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.
Första och andra styckena gäller inte sådana juridiska personer som anges i 2 kap. 2 § bokföringslagen och som inte driver näringsverksamhet. Lag (2010:1951).
Konkurshinder
10 §
En borgenär har inte rätt att få gäldenären försatt i konkurs, om
borgenären har betryggande pant eller därmed jämförlig säkerhet i egendom som tillhör gäldenären,
tredje man har ställt betryggande säkerhet för borgenärens fordran och konkursansökningen strider mot villkoren för säkerhetens ställande,
borgenärens fordran inte är förfallen till betalning och betryggande säkerhet erbjuds av tredje man.
Med säkerhet som har ställts eller erbjuds av tredje man avses även borgen, om borgensmannen svarar som för egen skuld.
10 a §
Om det pågår en företagsrekonstruktion, ska en borgenärs ansökan om konkurs, ifall gäldenären begär det, förklaras vilande i avvaktan på att företagsrekonstruktionen upphör.
Om det finns särskilda skäl att anta att borgenärens rätt allvarligt äventyras, får dock rätten besluta att försätta gäldenären i konkurs. Innan ett sådant beslut meddelas ska rekonstruktören ges tillfälle att yttra sig. Lag (2022:979).
Säkerhetsåtgärder
11 §
Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan och kan det med skäl befaras att gäldenären skaffar undan egendom, får rätten, om det finns särskild anledning, förordna om kvarstad på gäldenärens egendom i avvaktan på att ansökningen prövas.
I fråga om en sådan säkerhetsåtgärd tillämpas vad som gäller om kvarstad för fordran som beviljas enligt 15 kap. rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. Detta gäller dock inte bestämmelsen i 16 kap. 15 § andra stycket utsökningsbalken.
Rätten får medge undantag från beviljad kvarstad.
12 §
Finns det sannolika skäl för bifall till en konkursansökan och kan det med skäl befaras att gäldenären genom att resa utomlands undandrar sig en skyldighet eller överträder ett förbud som enligt denna lag gäller i konkurs, får rätten, om det finns särskild anledning till det, förbjuda gäldenären att resa utomlands i avvaktan på att ansökningen prövas. Om ett sådant reseförbud meddelas, får i samband därmed eller senare gäldenären åläggas att lämna ifrån sig sitt pass till Kronofogdemyndigheten. Om gäldenären inte har något pass, får förbud att utfärda pass för honom meddelas. Gäldenären får häktas, om det är uppenbart otillräckligt med ett reseförbud.
Om gäldenären är en juridisk person, tillämpas första stycket även på den styrelseledamot, verkställande direktör, bolagsman och likvidator som har avgått eller entledigats senare än ett år före den dag då konkursansökningen kom in till tingsrätten.
Beträffande en sådan säkerhetsåtgärd som avses i denna paragraf tillämpas bestämmelserna i 15 kap. 5, 6 och 8 §§ rättegångsbalken, om inte något annat följer av denna lag. En säkerhetsåtgärd kan inte hindras av att säkerhet ställs. Inte heller kan en beviljad säkerhetsåtgärd hävas av denna anledning. Kostnaden för häktning betalas av staten. Lag (2006:706).
13 §
Frågor om säkerhetsåtgärder enligt 11 eller 12 § tas upp på begäran av en borgenär. Innan rätten meddelar beslut i frågan skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig, om det lämpligen kan ske.
Rätten får hålla förhandling för prövning av fråga om säkerhetsåtgärd.
Till förhandlingen skall gäldenären och borgenären kallas. Kallelserna bör delges.
Beträffande häktning tillämpas vad som sägs i 6 kap. 10 § tredje stycket och 11 §.
Ett beslut om reseförbud eller skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass skall delges gäldenären.
Prövning av konkursansökan m. m.
14 §
Upptas en gäldenärs konkursansökan, skall rätten genast pröva ansökningen.
Gäldenärens konkursansökan skall dock prövas vid en förhandling, om
det med hänsyn till tillgängliga upplysningar eller av någon annan anledning finns särskilda skäl att inte godta uppgiften om gäldenärens insolvens eller
ansökningen avser ett dödsbo som inte står under förvaltning av boutredningsman och ansökningen inte har gjorts av samtliga delägare.
Förhandlingen skall hållas inom två veckor från det att ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får den hållas senare, dock senast inom en månad. Till förhandlingen skall gäldenären kallas. I fall som avses i andra stycket 2 skall även de dödsbodelägare som inte har biträtt ansökningen kallas. Ansökningen kan prövas slutligt även om gäldenären uteblir från förhandlingen. I kallelsen skall han upplysas om detta.
En konkursansökan som avses i andra stycket 2 skall förklaras vilande, om det görs en framställning om att dödsboets egendom skall avträdas till förvaltning av boutredningsman. Om dödsboets egendom avträds till förvaltning av boutredningsman, förfaller konkursansökningen.
15 §
En kallelse som avses i 14 § tredje stycket ska delges.
Kallelsen får delges enligt 34-37 §§ delgivningslagen (2010:1932) endast om det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med gäldenären finns anledning att anta att denne har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.
Kungörelsedelgivning enligt 48 § första stycket 1 delgivningslagen får ske även när gäldenären vistas på känd ort utomlands, om delgivning annars inte kan ske här i landet och rätten med hänsyn till omständigheterna finner att det inte är skäligt att kräva att delgivningen verkställs utomlands. Lag (2010:1951).
16 §
Upptas en borgenärs konkursansökan, skall rätten sätta ut en förhandling för prövning av ansökningen.
Förhandlingen skall hållas inom två veckor från det att ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl, får den hållas senare, dock senast inom sex veckor. Till förhandlingen skall parterna kallas.
Parterna skall i kallelsen upplysas om den i 19 § föreskrivna påföljden av att part uteblir.
I kallelsen till gäldenären skall denne föreläggas att svara på konkursansökningen vid förhandlingen. I kallelsen skall även anges att gäldenären inte behöver inställa sig, om han före förhandlingen skriftligen medger ansökningen och rätten inte särskilt underrättar honom om att förhandlingen ändå skall hållas.
17 §
I fråga om kallelser enligt 16 § tillämpas 15 §.
Gäldenären ska samtidigt med kallelsen delges de av borgenären ingivna handlingarna.
Om delgivning med gäldenären sker enligt 38 eller 48 § delgivningslagen (2010:1932), får rätten förordna att gäldenärens egendom sätts under särskild vård. Kostnaden för vården ska betalas av borgenären. Lag (2010:1951).
18 §
Om gäldenären före förhandlingen medger en borgenärs konkursansökan, skall rätten genast pröva ansökningen.
Om rätten med hänsyn till tillgängliga upplysningar eller av någon annan anledning finner att det finns särskilda skäl mot antagandet att gäldenären är insolvent, skall konkursansökningen dock prövas vid förhandlingen. Rätten skall genast underrätta gäldenären om detta.
Behöver frågan om att försätta gäldenären i konkurs inte prövas vid förhandlingen, skall denna ställas in och borgenären genast underrättas om detta.
19 §
Uteblir borgenären från förhandlingen, skall ärendet avskrivas, om inte gäldenären medger ansökningen.
Ansökningen får prövas slutligt även om gäldenären uteblir från förhandlingen.
20 §
En förhandling där frågan om att försätta gäldenären i konkurs skall prövas får skjutas upp på en parts begäran när det finns särskilda omständigheter. Uppskov får dock inte utan synnerliga skäl meddelas, om sökanden motsätter sig det. Endast om det är nödvändigt får uppskovet göras längre än fyra veckor.
21 §
Om flera konkursansökningar mot samme gäldenär är anhängiga samtidigt och om en annan ansökan bifalls än den som kom in först, skall det vad gäller frågor som är beroende av tiden för konkursansökan anses som om konkursbeslutet har grundats på den ansökan som kom in först.
22 §
En konkursansökan får inte återkallas sedan beslut om konkurs har meddelats. Även om gäldenären själv har ansökt om konkursen eller medgett en borgenärs konkursansökan, skall dock högre rätt upphäva beslutet, om gäldenären efter att ha överklagat visar att han är solvent.
23 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./ I fråga om rätt till ersättning för kostnader vid prövning av en borgenärs konkursansökan gäller 18 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar. Bestämmelsen i 18 kap. 2 § skall dock inte tillämpas. Borgenären får utan hinder av 14 § samma kapitel i konkursen göra gällande fordran på ersättning för sådana kostnader i den ordning som gäller för andra fordringar.
Åtgärder vid konkursbeslut m. m.
24 §
När ett beslut om konkurs har meddelats, ska tingsrätten genast kungöra beslutet.
Tingsrätten ska i samband med konkursbeslutet eller snarast därefter utse förvaltare. Lag (2021:538).
25 §
Om högre rätt upphäver ett beslut om konkurs, skall tingsrätten genast kungöra den högre rättens beslut. Egendomen i boet skall återställas till gäldenären i den mån den inte behövs för betalning av konkurskostnaderna och andra skulder som boet har ådragit sig.
/Rubriken upphör att gälla U:2026-07-01/
Överflyttning av en konkurs
26 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01 genom lag (2025:796)./ Om det sedan ett beslut om konkurs har meddelats finns synnerliga skäl för att handlägga konkursen på någon annan ort, kan rätten efter samråd med tingsrätten på den andra orten bestämma att konkursen skall handläggas av den senare domstolen.
3 kap. Verkningar av konkurs
1 §
Sedan ett beslut om konkurs har meddelats, får gäldenären inte råda över egendom som hör till konkursboet. Han får inte heller åta sig sådana förbindelser som kan göras gällande i konkursen.
2 §
/Upphör att gälla U:2026-07-01/ En rättshandling mellan gäldenären och någon annan som företas senast dagen efter den då kungörelsen om konkursbeslutet var införd i Post- och Inrikes Tidningar ska trots 1 § gälla, om det inte visas att den andre kände till beslutet eller att det fanns omständigheter som gav honom eller henne skälig anledning att anta att gäldenären var försatt i konkurs. En överlåtelse av eller ett annat förfogande över egendom som på grund av detta ska gälla, ska dock, om konkursboet utan oskäligt uppehåll begär det, gå åter mot att boet ersätter den andre vad han eller hon har betalat jämte nödvändig eller nyttig kostnad.
Första stycket andra meningen gäller inte egendom som anges i 8 kap. 10 § andra stycket.
Infriar någon en förpliktelse mot gäldenären efter den tidpunkt som anges i första stycket, ska det tillgodoräknas honom eller henne, om det av omständigheterna framgår att han eller hon var i god tro. En uppsägning eller en annan liknande rättshandling som företas mot eller av gäldenären efter sagda tidpunkt ska gälla, om det av omständigheterna framgår att den andre var i god tro och det är uppenbart oskäligt att rättshandlingen blir ogiltig mot konkursboet.
Det finns särskilda bestämmelser om verkan av gäldenärens överlåtelse eller pantsättning av löpande skuldebrev, aktiebrev eller vissa andra jämförbara värdehandlingar. Lag (2014:1456).
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.