LegalizeSametingslag (1992:1433)
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
I denna lag ges bestämmelser om en särskild myndighet -- Sametinget -- med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.
2 §
Med same avses i denna lag den som anser sig vara same och
gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far-
eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget.
Vad som sägs i första stycket 3 gäller inte om länsstyrelsen har beslutat att föräldern inte skall vara upptagen i röstlängden på den grunden att föräldern inte är same. Lag (2006:803).
2 kap. Sametinget
1 §
Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att
besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande,
delta i konsultationer enligt lagen (2022:66) om konsultation i frågor som rör det samiska folket,
utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen,
fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet,
medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten,
informera om samiska förhållanden, och
utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning. Lag (2022:67).
1 a §
Sametinget får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till de grupper, partier eller liknande sammanslutningar som är eller har varit representerade i Sametinget (partistöd).
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om partistödets omfattning och formerna för det.
Stödet får inte utformas så att det otillbörligt gynnar eller missgynnar någon sammanslutning. Lag (2006:803).
Sametingets sammansättning m. m.
2 §
Sametinget ska bestå av 31 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna ska det utses ersättare. I fråga om antalet ersättare och hur de ska utses gäller bestämmelserna i 14 kap. 15 § vallagen (2005:837) om val till regionfullmäktige.
Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i Sametinget. Ordföranden ska utses bland tingets ledamöter. Sametinget väljer en eller flera vice ordförande bland ledamöterna. Sametinget får återkalla vice ordförandes uppdrag. Lag (2019:881).
3 §
Sametinget bestämmer när ordinarie sammanträden skall hållas.
Sammanträde skall hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av tingets ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.
3 a §
Sametingets sammanträden i plenum är offentliga.
Sametinget får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör. Lag (2018:1976).
3 b §
Ordföranden leder Sametingets sammanträden i plenum och ansvarar för ordningen vid sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse. Lag (2018:1976).
3 c §
Styrelsens sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Efter medgivande från Sametingets plenum får styrelsen dock besluta att sammanträden ska vara offentliga.
Styrelsens sammanträden ska alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden
som avser myndighetsutövning, eller
där det förekommer uppgifter som omfattas av sekretess.
Detsamma ska gälla för sammanträden i Sametingets nämnder. Lag (2018:1976).
3 d §
Ledamöter och ersättare har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att fullgöra uppdragen i Sametinget, dess styrelse och nämnder. Lag (2018:1976).
3 e §
Sametingets plenum får besluta om skäliga ekonomiska förmåner för ledamöter och ersättare. Lag (2018:1976).
Styrelse och nämnder
4 §
Sametinget ska bland sina ledamöter utse en styrelse som består av högst sju ledamöter och lika många ersättare. Sametinget ska bland styrelsens ledamöter välja en ordförande.
Styrelsen ansvarar för Sametingets verksamhet. Lag (2018:1976).
4 a §
Vid Sametinget ska det finnas ett kansli som leds av en kanslichef.
Kanslichefen anställs av styrelsen.
Kanslichefen ska sköta den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar. Lag (2018:1976).
5 §
Sametinget ska tillsätta en valnämnd som ansvarar för Sametingets uppgifter vid val till Sametinget.
Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för verksamheten. Lag (2018:1976).
5 a §
Sametinget får återkalla uppdragen för förtroendevalda i styrelsen eller i en nämnd när den politiska majoriteten i styrelsen eller nämnden inte längre är densamma som i Sametinget. Lag (2006:803).
Ärendenas handläggning
6 §
Sametinget får handlägga ärenden endast om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Varje ledamot har en röst.
En ledamot i Sametinget får inte delta i handläggningen av ärenden som rör ledamoten personligen eller ledamotens make, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående. Inte heller får en ledamot delta i handläggningen av ärenden som särskilt rör en sameby i vilkens styrelse ledamoten ingår.
Vid sammanträde i Sametinget skall protokoll föras.
Vad som i första, andra och tredje styckena sägs om Sametinget gäller även dess styrelse och nämnder. Lag (2006:803).
6 a §
Sametingets styrelse och nämnder beslutar i frågor som rör Sametingets myndighetsutövning och i andra frågor som de enligt lag eller annan författning ska ha hand om. Lag (2018:1976).
7 §
Sametinget samt dess styrelses och nämnders beslut får överklagas endast om det finns särskilda föreskrifter om det.
Bestämmelser om överklagande av Sameskolstyrelsens beslut finns i skollagen (2010:800). Lag (2010:868).
3 kap. Val till Sametinget
1 §
Val till Sametinget skall hållas vart fjärde år (valåret). Valdag är tredje söndagen i maj.
2 §
För valet till Sametinget utgör landet en valkrets. Uppgifter vid valet till Sametinget fullgörs av
- valnämnden,
- den centrala valmyndigheten enligt vallagen (2005:837), och
- länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte. Lag (2024:523).
2 a §
Den centrala valmyndigheten ska inför varje val ta fram utbildningsmaterial om valet. Materialet ska tillhandahållas valnämnden och länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte. Lag (2024:523).
Rösträtt m. m.
3 §
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd.
I sameröstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden och som är svensk medborgare och på den samiska valdagen fyllt eller fyller 18 år.
Under de förutsättningar som i andra stycket anges för svenska medborgare ska i röstlängden tas upp även de utlänningar som har varit folkbokförda enligt folkbokföringslagen (1991:481) i landet tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden. Lag (2026:136).
4 §
Anmälan till valnämnden för att tas upp i sameröstlängden skall ha inkommit senast den 20 oktober året före valåret.
Den som har förts upp i sameröstlängden skall strykas från längden, om han eller hon begär det eller avlider. Lag (2006:803).
5 §
Valnämnden skall ha upprättat en preliminär sameröstlängd senast den 15 november året före valåret. Röstlängden skall innehålla uppgifter om
samer som tidigare varit upptagna i sameröstlängd, som fortfarande uppfyller villkoren för rösträtt enligt 3 § och som inte begärt att bli avförda ur sameröstlängden, och
samer som anmält sig enligt 4 § och som uppfyller villkoren enligt 3 §.
Den preliminära röstlängden skall hållas tillgänglig för granskning på det sätt som den centrala valmyndigheten i samråd med Sametinget bestämmer. Beslutet om den preliminära röstlängden skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden skall genast underrättas om detta. Lag (2004:538).
5 a §
Den som anmält sig men inte tagits upp i den preliminära röstlängden får överklaga beslutet i den delen. Vidare får var och en som tagits upp i den preliminära röstlängden överklaga beslutet såvitt avser någon annan som tagits upp.
Överklagandet skall ha kommit in till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte senast den 15 december året före valåret.
Överklagandet av beslutet om den preliminära röstlängden prövas vid offentligt sammanträde hos länsstyrelsen den 15 februari valåret eller, om denna dag är en lördag eller söndag, närmast följande måndag.
Länsstyrelsens beslut får inte överklagas. Lag (2004:538).
6 §
Efter det att förekommande överklaganden har avgjorts av länsstyrelsen skall valnämnden senast den 1 mars valåret upprätta en slutlig sameröstlängd som skall uppta samer som på grund av valnämndens eller länsstyrelsens beslut skall tas upp i röstlängden. Om länsstyrelsen efter överklagande av beslutet om den preliminära röstlängden funnit att någon inte skall tas upp i röstlängden skall denne inte tas upp i den slutliga längden. Lag (2004:538).
7 §
Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom den centrala valmyndighetens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett valkuvert och ett omslagskuvert.
Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen.
En röstberättigad som har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller inte har fått det, är berättigad att efter begäran få ett duplettröstkort/duplettytterkuvert av den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen eller valnämnden. Ett sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort. Lag (2006:803).
8 §
Den som har rösträtt till Sametinget är valbar till Sametinget. Lag (2024:523).
Anmälan om deltagande i val
9 §
En grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som vill delta i ett val ska skriftligen anmäla sin beteckning och sina kandidater till den centrala valmyndigheten senast den 8 mars valåret. Minst tre namn på kandidater i bestämd ordningsföljd ska anmälas. Tillsammans med anmälan ska det lämnas en skriftlig förklaring från varje kandidat att han eller hon samtycker till anmälan. Lag (2024:523).
9 a §
Beteckningen för en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning ska registreras om kraven i 9 § och följande villkor är uppfyllda:
Beteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Beteckningen får också innehålla en symbol.
Om en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning inte har mandat i Sametinget ska anmälan ha ett dokumenterat stöd av minst 50 personer som har rösträtt i det kommande valet.
Beteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som är registrerad eller som redan har anmälts för samma val.
En beteckning ska avregistreras om den grupp, det parti eller den liknande sammanslutning som innehar registreringen
begär det, eller
inte har gjort en anmälan enligt 9 § för två ordinarie val i följd.
Prövningen av om en beteckning ska avregistreras enligt andra stycket 2 ska ske efter prövningen enligt första stycket. Lag (2024:523).
9 b §
Kandidaterna för en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning ska registreras för valet om de har anmälts under en registrerad beteckning och kraven i 9 § är uppfyllda. Lag (2024:523).
9 c §
När en beteckning har registrerats eller avregistrerats ska den centrala valmyndigheten omedelbart kungöra detta genom publicering på myndighetens webbplats. Lag (2024:523).
9 d §
Ett beslut enligt 9 a eller 9 b § får överklagas hos Valprövningsnämnden. Överklagandet ska ha kommit in till nämnden inom en vecka från den dag det överklagade beslutet kungjordes. Om beslutet inte har kungjorts ska det ha kommit in inom en vecka från den dag klaganden fick del av beslutet. Lag (2024:523).
Valsedlar
10 §
Den centrala valmyndigheten utfärdar valsedlar. På valsedlarna ska en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning anges samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller sammanslutningen.
Kandidatnamnen ska förses med nummer och tas upp i nummerordning under varandra. Valsedlarna ska dessutom vara utformade så att väljarna kan lämna en särskild personröst och innehålla en upplysning om personvalets innebörd.
För en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning får det finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater. Lag (2024:523).
11 §
Valsedlarna skall vara lika till storlek och material.
12 §
Varje grupp, parti eller liknande sammanslutning vars kandidater har registrerats för valet ska tilldelas det antal valsedlar den centrala valmyndigheten beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller liknande sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln.
Valsedlar till större antal ska tillhandahållas av den centrala valmyndigheten om beställaren betalar valsedlarna i förskott. Lag (2024:523).
12 a §
Valnämnden ska under den tid som röstmottagningen i vallokalen pågår tillhandahålla valsedlar för de grupper, partier eller liknande sammanslutningar vars kandidater har registrerats för valet.
I anslutning till vallokalen ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlarna ska läggas ut och där väljarna var för sig kan ta sina valsedlar utan insyn. Om en sådan plats inte kan anordnas i anslutning till vallokalen får den i stället ordnas inne i lokalen.
Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Lag (2024:523).
Röstning
13 §
Den som har rösträtt till Sametinget får rösta antingen i vallokal eller genom att med post sända sin valsedel till länsstyrelsen i det län där Sametinget har sitt säte (brevröstning). Lag (2004:538).
14 §
Valnämnden ska besluta på vilka orter röstning kan ske i vallokal.
Valnämnden ska se till att det finns lämpliga lokaler som kan användas som vallokaler och som i fråga om läge och tillgänglighet ger väljarna goda möjligheter att rösta. En vallokal ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljaren inte hindras eller störs under röstningen.
Vallokalerna ska hållas öppna för röstning mellan klockan 8.00 och 20.00 på valdagen. Lag (2024:523).
Röstmottagare
14 a §
Röstmottagare förordnas av valnämnden. Som röstmottagare får endast den förordnas som har fått en sådan utbildning som behövs för uppdraget.
Valnämnden ansvarar för utbildningen av röstmottagare. Vid utbildningen ska det utbildningsmaterial som tillhandahålls av den centrala valmyndigheten användas. Valnämnden får dock ersätta delar av materialet eller komplettera det om det behövs med hänsyn till lokala förhållanden. Lag (2024:523).
14 b §
För varje vallokal ska det utses minst fyra röstmottagare, varav en ordförande och en ersättare för ordföranden.
Vid röstmottagning ska minst tre av röstmottagarna vara närvarande. En av dessa ska vara ordföranden eller ordförandens ersättare. Lag (2024:523).
Röstning i vallokal
15 §
Vid röstning i vallokal ska väljaren ta en valsedel, lägga in valsedeln i ett valkuvert utan att vika den och försluta kuvertet.
Den väljare som vill lämna en särskild personröst ska markera det på valsedeln genom att fylla i det särskilda utrymmet för personröst som finns vid den kandidat som väljaren helst vill se vald.
Väljaren ska lämna valkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till röstmottagaren. Lag (2024:523).
15 a §
Röstmottagaren ska
kontrollera att väljaren har gjort i ordning bara ett valkuvert, och att kuvertet inte är försett med någon obehörig märkning,
i väljarens närvaro lägga in valkuvertet i ytterkuvertet och klistra igen det,
ta hand om ytterkuvertet, och
anteckna väljarens namn på en särskild förteckning.
Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. En väljare som inte är känd för röstmottagaren ska legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. Den som inte gör det får inte rösta. Lag (2024:523).
16 §
Är valkuvertet försett med obehörig märkning får det inte tas emot. Har väljaren lämnat mer än ett valkuvert får endast ett av dem tas emot. Om väljaren begär det, skall samtliga valkuvert återlämnas till väljaren. Lag (2006:803).
17 §
Vid röstning i vallokal gäller också 7 kap. 3 § samt 8 kap. 2 a-5 och 7 a §§ vallagen (2005:837).
Om röstningen avbryts ska mottagna ytterkuvert förvaras på ett betryggande sätt. Lag (2024:523).
18 §
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.