Gymnasieförordning (1992:394)

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

I denna förordning finns bestämmelser om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).

Definitioner

2 §

I förordningen avses med

• arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• fullständigt program: betyg från kurser i en omfattning om 2 500 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,

• garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 § skollagen (2010:800),

• gymnasial lärlingsutbildning: utbildning inom ett yrkesprogram som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,

• gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i programmen i den omfattning som framgår av bilaga 3 till skollagen,

• gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs,

• karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,

• nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra intressenter enligt 6 a § och som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 6 §,

• programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 5 kap. 17 §,

• programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver den omfattning som anges i bilaga 3 till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla elever på programmet,

• riksrekryterande utbildning: en utbildning till vilken sökande från hela landet ska tas emot i första hand,

• studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,

• särskild variant: en utbildning som enligt 2 kap. 2 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,

• undervisningstid: tid för arbete som planerats av lärare och elever tillsammans och som eleverna genomför under en lärares ledning,

• yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens till vilken en kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning leder,

• yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

Förordning (2010:1040).

Läroplan

3 §

För gymnasieskolan gäller en läroplan.

Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för gymnasieutbildningen.

Läroplanen fastställs av regeringen.

Examensmål

4 §

För varje nationellt program ska det finnas ett examensmål som regeringen meddelar föreskrifter om.

Förordning (2010:235).

Kurser och kursplaner

5 §

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

6 §

För varje ämne ska det finnas en ämnesplan i vilken varje kurs i ämnet ingår. Ämnesplanen ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:

• ämnets syfte,

• det centrala innehållet för varje kurs,

• hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och

• kunskapskraven för varje kurs.

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela föreskrifter om ämnesplaner. Av föreskrifterna får det framgå att vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

Förordning (2010:235).

Nya kurser

6 a §

En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.

En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.

Skolverket får meddela föreskrifter om ansökan.

Förordning (2010:235).

7 §

Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd.

Förordning (2010:1040).

8 §

Har upphävts genom förordning (2010:235).

Särskilda föreskrifter om kursplaner m.m.

9 §

I 9 kap. 5 § och 10 kap. 7 § finns särskilda föreskrifter om kursplaner m.m. för döva och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever.

Poängplan

10 §

Poängplan för gymnasieskolans nationella och specialutformade program finns i bilaga 2 till skollagen (1985:1100). Förordning (1999:844).

Undervisningstid

11 §

Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för gymnasiearbetet samt om fördelningen av undervisningstiden.

Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Förordning (2010:1040).

Individuell studieplan

12 §

För varje elev skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall innehålla uppgifter om elevens studieväg och om de val av kurser eleven gjort. Av studieplanen skall det också framgå om eleven följer ett fullständigt, utökat eller reducerat program. Om eleven följer ett utökat program skall det framgå vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet. Förordning (2007:641).

Arbetsplaner

13 §

För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan.

Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen.

Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.

Förordning (1995:1269).

Skolhälsovård

14 §

Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt skollagen (1985:1100) ankommer på kommunen såsom huvudman för utbildningen, får i stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är ense om detta.

I de fall där ett landsting såsom huvudman skall ansvara för skolhälsovården enligt skollagen, får sådana uppgifter i stället fullgöras av en kommun om landstinget och kommunen är ense om detta.

15 §

Har upphävts genom förordning (2010:235).

2 kap. Nationella inriktningar och avvikelser inom de nationella programmen m.m.

1 §

De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1.

De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.

Förordning (2010:235).

Särskilda varianter

2 §

En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. På högskoleförberedande program får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området.

Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program.

För en idrottsutbildning gäller i stället bestämmelserna i 22-30 §§. Förordning (2010:1339).

Förutsättningar för godkännande

3 §

En särskild variant ska godkännas av Statens skolverk om villkoren i 2 § är uppfyllda och om

Förutsättningar för godkännande av särskilda varianter inom det estetiska området

3 a §

En särskild variant inom det estetiska området ska godkännas om villkoren i 2 § är uppfyllda och om

syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och

Ansökan

4 §

En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta.

Förordning (2010:235).

5 §

Ansökan ska innehålla

Förordning (2010:235).

6 §

När ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas och vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla samt ett yttrande från aktuellt lokalt programråd.

Förordning (2010:235).

7 §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan.

Förordning (2010:235).

Särskilda förkunskapskrav

8 §

För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten.

Förordning (2010:235).

Urval

9 §

Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.

Förordning (2010:235).

Handläggning och beslut

10 §

Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram. Förordning (2010:235).

11 §

Ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd.

Statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex.

Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2010:235).

Gemensamma bestämmelser om riksrekryterande utbildningar för andra än riksrekryterande idrottsutbildningar

Förutsättningar

12 §

Riksrekrytering ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar om det finns

Förutom det som anges i första stycket ska

Förutsättningar för egna examensmål

13 §

Enligt 5 kap. 35 § skollagen (1985:1100) får ett beslut om riksrekrytering innebära att utbildningen får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. Från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 till skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas.

Eget examensmål för en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om

Förordning (2010:235).

Ansökan

14 §

En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta.

Av ansökan ska det framgå vilket nationellt program den avser. Om ansökan gäller en utbildning med eget examensmål ska det framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.

Ansökan ska även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda behörighetskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan.

Förordning (2010:235).

Särskilda förkunskapskrav

15 §

För behörighet till en riksrekryterande utbildning får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.

Förordning (2010:235).

Urval

16 §

Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. Förordning (2010:235).

Beslut

17 §

Statens skolverk beslutar om riksrekrytering.

Ett beslut om riksrekrytering ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen får omfatta.

Skolverkets beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:197) som skolindex.

Förordning (2010:235).

Riksrekryterande yrkesutbildning

Förutsättningar

18 §

Riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd. Förordning (2010:235).

Ansökan

19 §

Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses. Förordning (2010:1040).

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning

Förutsättningar

20 §

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolan har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen.

Eget examensmål får inte finnas för utbildningen.

Förordning (2010:235).

Ansökan

21 §

Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som nämns i 20 § angående det nationella intresset för utbildningen. Förordning (2010:235).

Riksrekryterande idrottsutbildning

Förutsättningar

22 §

En utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande, om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En skola där en sådan utbildning anordnas kallas riksidrottsgymnasium. Förordning (2010:235).

Ansökan

23 §

En kommun får ansöka om riksrekryterande idrottsutbildning.

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan.

Förordning (2010:235).

Beslut

24 §

Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund besluta om var riksrekryterande idrottsutbildning får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla i tre år.