Förordning (1992:927) om frihandel i varuutbytet mellan Sverige och Lettland

Typ Förordning
Publicering 1992-07-08
Status Upphävd · 1995-01-01
Departement Utrikesdepartementet UDH
Källa Riksdagen
Ändringshistorik JSON API
1 §

Denna förordning gäller handeln med varor som omfattas av frihandelsavtalet mellan Sverige och Lettland samt avtalet mellan Sverige och Lettland angående handeln med jordbruksprodukter.

2 §

Tullfrihet gäller enligt denna förordning för varor som vid införsel till Sverige har ursprung i Lettland, Estland eller Litauen. En vara anses ha sådant ursprung om den uppfyller villkoren i protokoll A till avtalet, bilaga 1 (ursprungsvara). Förordning (1994:124). Tullfrihet

3 §

Tullfrihet gäller för 1. varor som är hänförliga till 25--97 kap. tulltaxelagen (1987:1068), 2. jordbruksvaror som är upptagna i bilaga 2.

4 §

En varas ursprung skall vid införsel till Sverige styrkas med intyg (varucertifikat EUR.1), utfärdat i exportlandet och upprättat enligt vad som anges i bilaga 1. Varans ursprung får även styrkas med en exportörsdeklaration upprättad enligt vad som anges i artiklarna 8, 13 och 14 i bilaga 1. Ursprungsvarornas värde får, när det gäller exportörsdeklaration som är upprättad enligt vad som anges i artikel 8.1 c, inte överstiga 39 000 kronor eller, om varorna är fakturerade i lettisk valuta, det belopp som har anmälts av Lettland. Ursprungsintyg (varucertifikat EUR.1 eller exportörsdeklaration) behöver inte visas upp för varor som utan handelssyfte införs från en enskild person och är adresserade till en enskild person, om varornas sammanlagda värde inte överstiger 3 000 kronor eller ingår i resandes personliga bagage och deras sammanlagda värde inte överstiger 8 000 kronor.

5 §

En svensk tullmyndighet utfärdar efter ansökan av exportören varucertifikat EUR.1 för en vara som skall exporteras till Lettland. Varucertifikatet skall vara upprättat enligt vad som anges i bilaga 1. Tullmyndigheten kan för en viss exportör tillämpa en förenklad procedur enligt vad som anges i artikel 13 i bilaga 1. Intyg om en varas ursprung får även upprättas av exportören enligt vad som anges i artiklarna 8, 13 och 14 i bilaga 1 (exportörsdeklaration). En tullmyndighet får medge att en exportörsdeklaration enligt artikel 13 i bilaga 1 inte behöver vara underskriven, när fakturor som i övrigt uppfyller bestämmelserna i artikeln, framställs eller överförs till importlandet genom telekommunikation eller med elektronisk databehandlingsmetod. När det gäller en exportörsdeklaration som är upprättad enligt vad som anges i artikel 8.1 c i bilaga 1 får ursprungsvarornas värde, för varor som fakturerats i svensk valuta eller i lettisk valuta, inte överstiga det belopp som anmälts av landet i fråga eller, för varor som fakturerats i ett annat lands valuta, inte överstiga det belopp som anmälts av Lettland. Förordning (1994:124).

6 §

En svensk tullmyndighet lämnar på förfrågan skriftligt besked om ursprungsintyg kan utfärdas för en vara. Sådant besked är dock inte bindande.

7 §

Vid kontroll av uppgift som lämnas i ansökan om varucertifikat EUR.1 eller exportörsdeklaration skall 63, 69, 71, 75--79 och 97 §§ tullagen (1987:1065) tillämpas.

8 §

Generaltullstyrelsen får inhämta kompletterande uppgifter om en vara från utländska tullmyndigheter. Tullrestitution

9 §

En vara får inte ges tullrestitution eller likvärdiga förmåner, -- om den är av det slag som omfattas av avtalen om handeln mellan Sverige och Lettland, -- om den inte har sitt ursprung i något av dessa länder enligt avtalen eller i Estland eller i Litauen, och -- om den har använts som material vid tillverkning av en vara för vilken ursprungsintyg utfärdats eller upprättats för införsel i Sverige eller i Lettland. Med tullrestitution eller likvärdiga förmåner avses i denna förordning sådan återbetalning av tull eller befrielse från tull som kan medges endast på grund av utförsel. Förordning (1994:124). Förfarande

10 §

Anspråk på tullfrihet enligt denna förordning för en vara som anmäls till förtullning skall framställas senast när en tulldeklaration skall ges in för varan eller, om det inte finns någon deklarationsplikt, när varan anmäls till förtullning. Ursprungsintyg skall ges in senast 15 dagar från den dag då varan anmäldes till förtullning. Vid elektroniskt uppgiftslämnande enligt 11 a § tullagen (1987:1065) får tullmyndigheten medge att den tullskyldige endast behöver visa upp intyget på begäran av myndigheten. Om det finns ett sådant medgivande, skall den tullskyldige förfoga över intyget senast när intyget annars skulle ha getts in. Om Posten Aktiebolag är tullskyldigt för en vara som har kommit in med post, får dock anspråk på tullfrihet framställas och ursprungsintyg ges in senast 30 dagar efter den dag då tulltaxeringsbeslut meddelades. Om anspråk framställs eller intyg ges in senare än vad som anges i första, andra eller tredje stycket, får återbetalning av eller befrielse från tull medges endast till den del av tullbeloppet som överstiger 300 kronor. Detsamma gäller om en tullskyldig, som enligt andra stycket skall visa upp intyg endast på begäran av en tullmyndighet, inte förfogade över intyget när detta annars skulle ha getts in enligt andra stycket. En tullmyndighet kan i det enskilda fallet medge undantag från detta krav om det finns särskilda skäl. Förordning (1994:25). Överklagande

11 §

Beslut som någon annan tullmyndighet än Generaltullstyrelsen meddelar enligt denna förordning eller föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen får överklagas hos Generaltullstyrelsen. Generaltullstyrelsens beslut får överklagas hos kammarrätten. Verkställighetsföreskrifter

12 §

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.