Högskoleförordning (1993:100)

Typ Lag
Publicering 1993-02-04
Status I kraft
Departement Utbildningsdepartementet
Källa Riksdagen
artiklar 15
Ändringshistorik JSON API

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §

I denna förordning finns det i anslutning till högskolelagen (1992:1434) bestämmelser om universitet och högskolor som staten är huvudman för. Dessa universitet och högskolor och deras benämning anges i bilaga 1 till denna förordning.

För Sveriges lantbruksuniversitet och för Försvarshögskolan finns det särskilda bestämmelser i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet respektive förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan. Förordning (2010:1064).

Definitioner

2 §

Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor, om inte något annat anges.

3 §

Har upphävts genom förordning (2010:1064).

4 §

Med student avses i denna förordning den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning, och med doktorand en student som är antagen till och bedriver utbildning på forskarnivå, allt i den utsträckning inte annat anges särskilt.

Förordning (2006:1053).

Undantag från förvaltningslagen

4 a §

Bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen (2017:900) om kommunikation och motivering av beslut behöver inte tillämpas i ärenden om antagning till eller betygssättning inom utbildningen.

Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Förordning (2018:957).

Undantag från myndighetsförordningen

5 §

Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på högskolorna:

2 § om myndighetens ledning,

4 § om ledningens ansvar,

5 § om delegering,

9-18 §§ om enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och nämndmyndigheter, och

22-24 §§ om anställningar och uppdrag.

Vid tillämpning av myndighetsförordningen ska med myndighetschef förstås rektor. Förordning (2010:1064).

Internrevision

5 a §

Följande högskolor ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228):

Förordning (2021:1223).

6 §

Har upphävts genom förordning (2010:1064).

Ledamöter i styrelsen som studenterna utser och studentrepresentanter

7 §

I studentkårsförordningen (2009:769) finns det bestämmelser om hur sådana ledamöter i styrelsen som studenterna enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) har rätt att utse, ska utses. I studentkårsförordningen finns det också bestämmelser om hur representanter för studenterna enligt 2 kap. 7 § högskolelagen ska utses.

Förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. ska tillämpas också på de ledamöter i en högskolas styrelse som utses av studenterna. Med undantag av vad som anges i 4 § tredje stycket den förordningen betalas dock ersättning även till ledamöter som utses av studenterna och som är doktorander med anställning som avses i 5 kap. 1 § denna förordning. Förordning (2024:656).

7 a §

Har upphävts genom förordning (2010:1064).

7 b §

Har upphävts genom förordning (2010:1064).

8 §

Har upphävts genom förordning (2010:1064).

9 §

Har upphävts genom förordning (2010:1064).

10 §

Har upphävts genom förordning (2010:544).

Hälsovård, studiesocialt stöd och studiemiljö

11 §

Högskolorna ska ansvara för att studenterna har tillgång till hälsovård, särskilt förebyggande hälsovård som har till ändamål att främja studenternas fysiska och psykiska hälsa.

Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö.

Förordning (2009:770).

Försäkringar

11 a §

En högskola ska ansvara för att studenterna är försäkrade för personskada. Försäkringen ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med högskoleutbildning i Sverige. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning i den utsträckning studenten har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.

Försäkringen ska tecknas genom att Universitets- och högskolerådet för högskolorna träffar en överenskommelse med Kammarkollegiet. Överenskommelsen ska träffas och ändringar i den göras med förbehåll för regeringens godkännande.

Förordning (2013:32).

11 b §

En högskola får genom en överenskommelse med Kammar- kollegiet teckna en försäkring för personskada som drabbar högskolans studenter i samband med en högskoleutbildning utanför Sverige. Försäkringen får dock bara avse studier som bedrivs vid en utländsk högskola enligt avtal mellan de berörda lärosätena. Försäkringen ska avse sådan sorts skada som avses i 11 a §.

En högskola får genom en överenskommelse med Kammarkollegiet även teckna en försäkring för sjuk- och tandvård samt olycksfall under fritid i Sverige för studenter som enligt 5 § förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor ska betala en studieavgift. Försäkringen ska bidra till att uppfylla det krav på heltäckande sjukförsäkring som enligt 5 b kap. 9 § första stycket 2 utlänningslagen (2005:716) utgör en förutsättning för uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning.

Förordning (2019:1213).

11 c §

En högskola ska genom överenskommelse med Kammarkollegiet teckna försäkring för doktorander vars studiefinansiering består av stipendium. Försäkringen ska gälla för den tid då

1.

doktorandens stipendium bortfaller på grund av frånvaro från studierna vid sjukdom eller föräldraledighet, eller

2.

doktorandens studier förlängs till följd av sjukdom eller föräldraledighet, utan att doktoranden får stipendium för den förlängda studietiden.

Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning om doktoranden har rätt till motsvarande ersättning enligt någon annan försäkring. Förordning (2017:947).

Uppgifter till Universitetskanslersämbetet

12 §

Högskolorna ska till Universitetskanslersämbetet lämna de uppgifter om sin verksamhet som myndigheten begär.

Förordning (2012:712).

Att få använda undervisningslokaler

13 §

En högskola är skyldig att låta en demokratiskt uppbyggd förening för studenter vid högskolan använda undervisningslokalerna vid en sammankomst som föreningen anordnar för sina medlemmar, om sammankomsten hålls för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk. Den som av föreningen har bjudits in för att medverka vid sammankomsten får inte vägras tillträde till möteslokalerna.

Vad som sägs i första stycket skall inte gälla om det är antagligt att det vid sammankomsten kommer att uppstå någon allvarlig ordningsstörning eller inträffa någonting som strider mot lag. Första stycket gäller inte heller om föreningens användning av lokalerna är oförenlig med högskoleverksamhetens behöriga gång eller med högskolans förpliktelser mot tredje man. Förordning (1998:1003).

Kursvärderingar

14 §

Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.

Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).

15 §

Har upphävts genom förordning (2010:1064).

Råd och stöd i fråga om god forskningssed

16 §

En högskola ska se till att medarbetare kan få råd och stöd i frågor om god forskningssed och avvikelser från sådan sed. Förordning (2019:1151).

Hantering av misstankar om avvikelser från god forskningssed

17 §

En högskola ska pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas särskilt enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

En högskola ska fastställa riktlinjer för sin prövning av misstänkta avvikelser från god forskningssed.

Förordning (2019:1151).

18 §

En högskola ska till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning senast den 30 mars varje år i avidentifierad form redovisa uppgifter om avvikelser från god forskningssed som under föregående kalenderår har prövats inom högskolan.

Förordning (2019:1151).

Behandling av personuppgifter

19 §

Bestämmelserna i 20-21 §§ kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här benämnd EU:s dataskyddsförordning.

Förordning (2019:1151).

20 §

Vid behandling av personuppgifter enligt 17 § första stycket och 18 § gäller lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, om inte annat följer av 22 och 23 §§. Förordning (2019:1151).

21 §

Artikel 13.3 i EU:s dataskyddsförordning om informationsskyldighet för den personuppgiftsansvarige gäller inte när en högskola behandlar personuppgifter för att pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forsk-

ningssed och prövning av oredlighet i forskning.

Förordning (2019:1151).

22 §

Bestämmelsen i 3 kap. 3 § andra stycket lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning om sökförbud i fråga om känsliga personuppgifter gäller inte när en högskola behandlar personuppgifter för att pröva andra misstänkta avvikelser från god forskningssed än de som ska prövas enligt lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Förordning (2019:1151).

23 §

Personuppgifter som behandlas av en högskola enbart för att pröva misstänkta avvikelser från god forskningssed enligt 17 § första stycket får användas för att vidta åtgärder i fråga om den registrerade endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den registrerades vitala intressen.

Förordning (2019:1151).

2 kap. Styrelse, rektor och övrig organisation

1 §

Styrelsen för en högskola ska bestå av ordföranden och fjorton andra ledamöter, om inte annat framgår av andra stycket. Ordföranden får inte vara anställd vid högskolan. Av 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) framgår att rektor ingår i styrelsen.

Regeringen får efter framställning från en högskola besluta att styrelsen för högskolan ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, om det finns skäl för det med hänsyn till högskolans behov.

Styrelsen ska utse vice ordförande inom sig.

Förordning (2018:1131).

Styrelsens uppgifter

2 §

Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) och 2 kap. 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Vidare ska styrelsen själv besluta

1.

i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation,

2.

om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt samt säkerställa att det vid högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, i vilken det ingår att förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter,

3.

om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter,

4.

om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 § internrevisionsförordningen

(2006:1228),

5.

i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna,

6.

i viktigare frågor om verksamhetens säkerhet,

7.

i frågor som enligt 15 § ska avgöras av en personalansvarsnämnd, om det inte har inrättats en personalansvarsnämnd vid högskolan eller om Statens ansvarsnämnd inte ska besluta enligt 4 kap. 16 §,

8.

om den antagningsordning som anges i 6 kap. 3 § andra stycket,

9.

om en arbetsordning med viktigare föreskrifter om högskolans övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten, om inte annat är föreskrivet i lag eller förordning,

10.

om en anställningsordning,

11.

om viktigare föreskrifter i övrigt, och

12.

i övriga frågor som är av principiell vikt.

Av 2 kap. 8, 10 och 15 §§ framgår att styrelsen också beslutar om förslag på rektor, utser rektors ställföreträdare och beslutar om inrättande av en personalansvarsnämnd.

Förordning (2025:320).

3 §

Andra frågor än de som avses i 2 § skall avgöras av rektor, om inte

1.

annat är föreskrivet i lag eller förordning, eller

2.

styrelsen har beslutat något annat.

Har det i denna förordning eller annars föreskrivits att en viss uppgift ankommer på rektor får dock styrelsen inte ta över den uppgiften. Förordning (1998:1003).

Styrelseärendenas handläggning

4 §

Styrelsen är beslutför när fler än hälften av ledamöterna, bland dem ordföranden och rektor, är närvarande.

Förordning (1997:1123).

4 a §

Styrelsen får uppdra åt ordföranden att efter samråd med rektor fatta beslut om delårsrapport. Förordning (2002:558).

5 §

Om ett styrelseärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden, rektor och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte är lämpligt, får ordföranden efter samråd med rektor själv avgöra ärendet.

Beslut, som fattas enligt första stycket, skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen. Förordning (1997:1123).

6 §

Ärenden skall avgöras efter föredragning. Förordning (1998:1003).

Utseende av styrelsens ledamöter

7 §

Andra styrelseledamöter än rektor ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Förordning (2018:1131).

7 a §

Lärarna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har lärarna rätt att utse två ledamöter i styrelsen. De ledamöter som lärarna utser ska utses genom val inom högskolan. Högskolan får meddela närmare föreskrifter om valförfarandet.

Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen. Om regeringen beslutar enligt 1 § andra stycket att styrelsen ska bestå av ordföranden och tio andra ledamöter, har studenterna rätt att utse två ledamöter i styrelsen.

Ordföranden och de övriga ledamöter som enligt 2 kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) ska utses av regeringen, utses efter förslag enligt 7 b §. Förslaget ska föregås av ett samråd inom och utom högskolan och avse personer med kompetens och erfarenhet från verksamhet av betydelse för högskolans uppdrag enligt 1 kap. 2 § högskolelagen. I förslaget ska en jämn könsfördelning bland ledamöterna beaktas.

De företrädare för de anställda som enligt 2 kap. 4 § andra stycket högskolelagen har närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden utses enligt bestämmelserna i personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Förordning (2018:1131).

7 b §

Ett förslag till ordförande och sådana ledamöter i en högskolas styrelse som ska utses av regeringen, ska lämnas av två nomineringspersoner som utses av regeringen, varav en av personerna efter förslag från högskolan.

Den person som utses efter förslag från högskolan ska ha god kännedom om den aktuella högskolans verksamhet. Personen får inte ha något pågående ledningsuppdrag vid högskolan. Den andra personen ska företräda ett övergripande statligt intresse.

Nomineringspersonerna ska utses för en bestämd tid, högst tre år. Tiden för förordnandena får inte vara samma tid som den som styrelsen är utsedd för.

Ett förslag till ordförande och ledamöter enligt första stycket får inte avse någon av nomineringspersonerna för den högskolan. Förordning (2016:745).

Rektor

8 §

Rektor skall anställas genom beslut av regeringen för högst sex år efter förslag av styrelsen för högskolan. Anställningen får förnyas, dock högst två gånger om vardera högst tre år.

Innan styrelsen lämnar sitt förslag skall den höra lärarna, övriga anställda och studenterna på det sätt som styrelsen har bestämt.

I sitt arbete med att föreslå rektor, skall styrelsen så långt möjligt ta fram såväl kvinnliga som manliga kandidater.

Styrelsen skall för regeringen redovisa hur jämställdhetsaspekten har beaktats. Förordning (2002:558).

9 §

Har upphävts genom förordning (1994:1101).

10 §

Rektor ska ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst.

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.