LegalizeLag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
En riksdagsledamot är berättigad till ekonomiska förmåner enligt denna lag. Om ledamoten har beviljats ledighet under minst en månad i följd, lämnas förmånerna för ledighetstiden endast om skälet är offentligt uppdrag, militärtjänstgöring, sjukdom eller annat förhållande som omfattas av bestämmelserna om rätt till ledighet för arbetstagare hos riksdagen.
Förmånerna lämnas inte för tid då en ledamot är statsråd eller statssekreterare.
För ersättare gäller, om inte annat sägs i denna lag, samma bestämmelser som för ledamot. Lag (2009:679).
2 §
Bestämmelserna i 3-6 kap. och 15 kap. tillämpas från och med den dag då ledamoten tar plats i riksdagen till och med 30 dagar efter det att uppdraget att vara ledamot upphör.
För den som ersätter annan ledamot än talmannen eller ett statsråd eller en statssekreterare tillämpas 3-6 kap. och 15 kap. endast för den tid som ersättaren enligt bevis från riksdagen skall fullgöra uppdraget. Om uppdraget upphör tidigare tillämpas 3-6 kap. och 15 kap. till och med 30 dagar efter den dag uppdraget upphör, dock längst till och med den dag som anges i beviset. Lag (1998:1717).
2 a §
Riksdagsförvaltningen får kompensera en ersättare för förlorad semester för den del av tjänstgöringen i riksdagen som understiger tolv månader. Lag (2006:998).
3 §
Med hela år avses i denna lag 365 dagar. Kan vid beräkning av antalet hela år viss tid inte tillgodoräknas som helt år skall, om denna tid uppgår till minst 270 dagar, tiden anses som ett helt år. Lag (1996:305).
4 §
Med offentligt uppdrag avses i denna lag annat offentligt uppdrag än tjänst.
5 §
Riksdagsförvaltningen får meddela tillämpningsföreskrifter till denna lag. Lag (2000:432).
6 §
I denna lag avses med
prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§
socialförsäkringsbalken,
förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 8 §§ socialförsäkringsbalken,
inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken,
inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 10-12 §§
socialförsäkringsbalken, och
balansindex: balansindex enligt 58 kap. 22-24 §§
socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1259).
2 kap. Ekonomiska villkor för talmannen
1 §
Talmannen erhåller ett arvode som motsvarar arvodet till statsministern.
2 §
Har upphävts genom lag (2006:998).
3 §
Har upphävts genom lag (2009:1582).
4 §
Har upphävts genom lag (2009:1582).
5 §
Arvodet till talmannen vid avgångstillfället utgör underlag för inkomstgarantin.
6 §
Har upphävts genom lag (2009:1582).
7 §
Övriga bestämmelser i denna lag gäller, där annat inte följer av 1 och 5 §§ eller framgår av sammanhanget, även talmannen. Lag (2009:1582).
8 §
Har upphävts genom lag (2009:1582).
9 §
Har upphävts genom lag (2009:1582).
10 §
Har upphävts genom lag (2009:1582).
11 §
En talman har inte rätt att uppbära statlig egenpensionsförmån för tid då talmansarvode eller avgångsersättning på grund av uppdrag som statsråd betalas ut. Lag (1997:1067).
3 kap. Arvode
1 §
Ledamotsarvode betalas med ett belopp för månad som Riksdagens arvodesnämnd fastställer.
2 §
Tilläggsarvode betalas för månad till vice talman med 30 procent, till ordförande i utskott med 20 procent och till vice ordförande i utskott med 15 procent av ledamotsarvodet. Lag (1995:1513).
3 §
Ledamotsarvode och tilläggsarvode anses som inkomst av anställning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (1991:1047) om sjuklön. Ledamot anses därvid som arbetstagare. Lag (2010:1259).
4 §
Om en ledamot är ledig från sitt uppdrag på grund av sjukdom, ska avdrag göras för samma tid från arvodet och tilläggsarvodet och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4 och 6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ i enlighet med de bestämmelser om sjukavdrag som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Avdraget ska dock beräknas på grundval av arvodet eller arvodena delat med antalet kalenderdagar i månaden.
Om en ledamot är föräldraledig och för samma tid får arvode och tilläggsarvode och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4, och 6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, ska arvodet eller arvodena minskas i enlighet med de bestämmelser som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Lag (2012:887).
5 §
Om en ledamot av särskilda skäl beviljats ledigt kortare tid än en månad under tid då arbetsplenum pågår, ska när ledamoten begär det avdrag göras för samma tid från arvodet och tilläggsarvodet och andra fasta arvoden enligt 1 § 2, 4 och 6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Avdraget ska beräknas på arvodet eller arvodena delat med antalet kalenderdagar i månaden. Lag (2012:887).
4 kap. Resekostnadsersättning
1 §
Med tjänsteresa avses en resa som en ledamot företar som ett led i utövandet av sitt uppdrag som riksdagsledamot. Ledamotens bostad på hemorten betraktas därvid som tjänsteställe. Lag (1996:296).
2 §
En ledamot har rätt till ersättning för kostnader för tjänsteresor med belopp motsvarande den faktiska kostnaden.
Kostnader för tjänsteresa med egen bil, förmånsbil eller motorcykel ersätts med de belopp som Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2011:749).
2 a §
Ledamoten skall efter avslutad tjänsteresa lämna en reseräkning till Riksdagsförvaltningen snarast, dock senast sex månader efter det att resan eller förrättningen avslutades. Lag (2011:749).
3 §
Ledamoten beslutar själv om inrikes tjänsteresor och om lämpligt färdmedel med hänsyn tagen till kostnads-, tids- eller miljöaspekter.
Riksdagsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om användning av färdmedel och resetjänster för vilka särskilt avtal träffats mellan Riksdagsförvaltningen och en leverantör. Lag (2011:749).
3 a §
Riksdagsstyrelsen eller den som riksdagsstyrelsen bestämmer fattar beslut om en riksdagsledamots utrikes tjänsteresa.
Riksdagsstyrelsen fastställer ett belopp per valperiod för en riksdagsledamots enskilda utrikes tjänsteresa. Medel som inte använts till sådan tjänsteresa ska överföras till Riksdagsförvaltningen.
Regler om utrikes tjänsteresa på uppdrag av partigrupp i riksdagen finns i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Lag (2014:804).
5 kap. Traktamente m.m.
1 §
En ledamot har rätt till traktamente enligt 2-6 §§ om förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader är uppfyllda enligt 12 kap. 6 och 6 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2006:998).
Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning
2 §
Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning på annan ort i Sverige än Stockholm betalas för varje hel dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar en etthundratjugondel av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. Har förrättningen påbörjats kl. 12.00 eller senare avresedagen eller avslutats kl. 19.00 eller tidigare hemresedagen betalas halvt dagtraktamente.
Har ledamoten fått en fri måltid under en tjänsteresa ska dagtraktamentet minskas med ett av Riksdagsförvaltningen fastställt belopp, om inte måltiden obligatoriskt ingår i priset för transporten på allmänna transportmedel. Lag (2011:749).
Stockholmstraktamente vid flerdygnsförrättning
3 §
Ersättning vid flerdygnsförrättning i Stockholm (stockholmstraktamente) betalas för varje hel och halv dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar hälften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) avrundat till närmaste tiotal kronor. Stockholmstraktamente utbetalas inte för dag som berättigar till dagtraktamente enligt 2 §, utlandstraktamente enligt 6 § eller förrättningstillägg enligt 7 §.
Stockholmstraktamentet skall inte reduceras om ledamoten fått fria måltider under förrättningen. Lag (2006:998).
Nattraktamente
4 §
Ersättning för logikostnad i Sverige (nattraktamente) betalas med belopp motsvarande visad kostnad upp till ett högsta belopp som Riksdagsförvaltningen bestämmer. Vid särskild tjänsteförrättning i Sverige mer än 50 km från bostaden betalas dock ersättning för faktisk logikostnad som föranleds av förrättningen.
Någon ersättning för logi betalas dock inte
om Riksdagsförvaltningen tillhandahåller logi utan kostnad för ledamoten, eller
vid särskild tjänsteförrättning som äger rum inom 50 km från Riksdagshuset om Riksdagsförvaltningen tillhandahåller logi utan kostnad för ledamoten eller om ersättning för logi betalas för annan bostad belägen inom denna 50-kilometersgräns.
Oavsett vad som sägs i första och andra styckena betalas ersättning för faktisk logikostnad vid konferens med utskott, delegation, kommitté eller liknande inom riksdagen samt vid konferens med partigrupp i riksdagen. Lag (2006:998).
5 §
Kan ledamoten inte visa vilka utgifter han eller hon har haft för logi betalas ersättning för hel natt med hälften av maximibeloppet enligt 12 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229). Sådan ersättning betalas inte när resenären tillbringat natten på tåg, fartyg eller flygplan och inte heller då fritt logi tillhandahållits av en myndighet, ett trafikföretag eller motsvarande. Lag (2006:998).
Flerdygnsförrättning utomlands
6 §
Vid flerdygnsförrättning utomlands betalas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp som gäller för tjänstemän inom Riksdagsförvaltningen. Lag (2011:749).
Förrättningstillägg
7 §
Vid endagsförrättning utomlands som varar mer än fyra timmar betalas ersättning för ökade levnadskostnader enligt de villkor och med de belopp som gäller för arbetstagare hos riksdagen. Lag (2006:998).
Ersättning för logikostnad i vissa fall
8 §
Om en ledamot eller en ersättare, som inte har kunnat få bostad i riksdagens hus, har högre logikostnader än det högsta belopp som betalas enligt 4 § första stycket får Riksdagsförvaltningen, om det finns särskilda skäl, betala högre ersättning. Lag (2011:749).
Ersättning för logikostnad vid ledighet
9 §
Efter ledighet i mer än nittio dagar i följd betalas inte någon ersättning för logikostnad om det inte finns särskilda skäl. Lag (2006:998).
Ersättning för bostad på folkbokföringsorten i vissa fall
10 §
Om det finns synnerliga skäl får Riksdagsförvaltningen, efter ansökan av ledamot, betala ersättning för kostnad som är förenad med den bostad där ledamoten är folkbokförd men där nattraktamente inte betalas för denna eller någon annan egen bostad. Ersättningen får inte överstiga det högsta belopp som betalas enligt 4 § första stycket. Lag (2011:749).
6 kap. Viss teknisk utrustning
1 §
Riksdagen tillhandahåller ledamöter sådan teknisk utrustning som är av väsentlig betydelse för utförande av uppdraget som ledamot i riksdagen. Lag (2006:998).
2 §
En ledamot som är ledig får behålla den tekniska utrustningen. Om det finns särskilda skäl kan sådan utrustning krävas tillbaka under ledigheten. Lag (2006:998).
3 §
Riksdagsförvaltningen får besluta om ersättning för de kostnader en ledamot har för att han eller hon använder privat teknisk utrustning i riksdagsuppdraget. Lag (2006:998).
8 kap. Ålderspension
1 §
En ledamot som tillgodoräknas pensionsrätt enligt bestämmelserna i detta kapitel har rätt till ålderspension. Lag (2009:1582).
Pensionsrätt
2 §
Pensionsrätt tillgodoräknas en ledamot för varje månad som han eller hon har fått arvode som avses i 4 § eller sjukpension enligt denna lag. Pensionsrätt för tid före 2010 tillgodoräknas dock enligt vad som anges i 5 §. Lag (2009:1582).
3 §
Pensionsrätten för en månad utgör 0,72 procent av den del av underlaget enligt andra och tredje styckena som inte överstiger 0,625 inkomstbasbelopp och 2,40 procent av den del av underlaget som överstiger 0,625 men inte 2,5 inkomstbasbelopp.
Underlaget för pensionsrätten utgörs av sådant arvode som avses i 4 § som har betalats under månaden med tillägg för avdrag som gjorts enligt 3 kap. 4 §.
Om ledamoten under månaden har fått sjukpension, och inte haft rätt till arvode som avses i 4 §, utgörs underlaget för pensionsrätten i stället av arvode som ligger till grund för sjukpensionen, omräknat med förändringen av inkomstindex mellan det år arvodet avser och det år pensionsrätten avser. Lag (2009:1582).
4 §
Arvode som ligger till grund för pensionsrätt är
talmansarvode enligt 2 kap. 1 §,
ledamotsarvode enligt 3 kap. 1 §,
tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, och
arvode enligt 1 § 2, 4 och 6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
Lag (2012:887).
5 §
Pensionsrätt för tid före 2010 utgör
för tid som talman 2 520 kronor, multiplicerat med det antal dagar före 2010 som talmansuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4
för tid som ledamot 773 kronor, multiplicerat med det antal dagar före 2010 som ledamotsuppdraget har fullgjorts, delat med 30,4, och
2,40 procent av tilläggsarvode enligt 3 kap. 2 §, arvode enligt 1 § 1-4 och 6 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ som utbetalats under åren 2001-2009 och arvode enligt 1 § 3 nämnda lag i dess lydelse före den 1 juli 2003 för uppdrag i Riksdagens revisorer under tiden 2001-juni 2003.
Med tid som ledamot jämställs tid med sjukpension, dock att tid med sjukpension som grundar sig på talmansarvode jämställs med tid som talman.
Med tid som ledamot jämställs tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009.
Pensionsrätt enligt denna paragraf tillgodoräknas inte om ledamoten har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning.
Pensionsrätt tillgodoräknas inte för tid som tillgodoräknas ledamoten som pensionsgrundande enligt artikel 28 Europaparlamentets beslut nr 684/2005/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga. Lag (2012:887).
Ålderspensionens storlek
6 §
Ålderspension utgör för år summan av de pensionsrätter som tillgodoräknas multiplicerat med 1,19. Varje pensionsrätt räknas därvid om med förändringen av inkomstindex mellan det år pensionsrätten avser och det år ålderspensionen börjar betalas ut. Pensionsrätt enligt 5 § anses vid omräkningen avse 2009. Om balansindex har fastställts för det år ålderspensionen börjar betalas ut ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index.
Om pensionsrätt tillgodoräknas för fler än 360 månader grundas ålderspensionen endast på pensionsrätterna för de senaste 360 månaderna. Pensionsrätt som tillgodoräknas enligt 5 § anses därvid avse det antal månader som motsvarar antalet tjänstgöringsdagar enligt 5 § första stycket 1 och 2 delat med 30,4. Lag (2009:1582).
7 §
Om ålderspensionen börjar tas ut före den månad ledamoten fyller 65 år minskas pensionen med 0,5 procent för varje månad som återstår till den månad då han eller hon fyller 65 år.
Om uppehåll görs i utbetalningen före den månad ledamoten fyller 65 år ska ålderspensionen, när den åter utges, minskas med 0,5 procent för varje månad som den tidigare har tagits ut och som vid den fortsatta utbetalningen återstår till den månad då ledamoten fyller 65 år. Till den del ålderspensionen grundas på pensionsrätt för tid efter det tidigare uttaget ska minskningen inte avse det antal månader som ålderspensionen tidigare tagits ut. Lag (2009:1582).
8 §
Ålderspensionen räknas varje år om med hänsyn till förändringen av inkomstindex för föregående år och det år pensionsutbetalningen avser dividerat med talet 1,016. För år då balansindex fastställts ska beräkningen i stället göras med hänsyn till detta index. Lag (2009:1582).
Tilläggsbelopp
9 §
En ledamot som vid sin avgång, dock senast vid utgången av riksmötet 2013/14, har fyllt 50 år och fullgjort minst sex hela år i riksdagen har rätt till ett tilläggsbelopp till ålderspensionen enligt vad som anges i denna paragraf.
Tilläggsbeloppet utgör skillnaden mellan jämförelsebeloppet enligt 10 § eller 11 § och ålderspensionen för samma år. Om ålderspensionen har tagits ut före den månad ledamoten fyller 65 år bortses från den minskning som detta föranleder.
I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. I antalet fullgjorda hela år i riksdagen inräknas också tid då en ledamot varit statsråd om statsrådstiden påbörjats före 2003 och inte gett rätt till statsrådspension.
Tilläggsbelopp betalas inte för tid före den månad ledamoten fyller 65 år.
Tilläggsbelopp betalas inte till en ledamot som har rätt till egenpension enligt lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens ledamöter eller motsvarande äldre lagstiftning. Lag (2009:1582).
10 §
Jämförelsebeloppet beräknas som antalet fullgjorda hela år, högst tolv, i riksdagen, senast vid utgången av riksmötet 2013/14, delat med talet tolv och multiplicerat med
11,5 procent av den del av underlaget enligt andra stycket som inte överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp,
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.