LegalizeVäxtförädlarrättslag (1997:306)
1 kap. Förvärv av växtförädlarrätt
1 §
Den som i Sverige har framställt en ny växtsort eller dennes rättsinnehavare kan få ensamrätt att utnyttja växtsorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).
Den som utomlands har framställt en ny växtsort eller dennes rättsinnehavare kan få växtförädlarrätt till växtsorten, om framställaren är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.
Växtförädlarrätt kan också förvärvas av
den som har framställt en ny växtsort i en främmande stat som är ansluten till den internationella konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter eller i en stat som är medlem i en mellanstatlig organisation som i sin tur är ansluten till denna konvention eller av en sådan persons rättsinnehavare, eller
den som är medborgare eller har hemvist i en sådan stat och som i annat fall än som anges under 1 har framställt en ny växtsort utomlands eller av en sådan persons rättsinnehavare.
Första-tredje styckena gäller även den som har upptäckt och vidareutvecklat en ny växtsort eller dennes rättsinnehavare.
Växtförädlarrätt förvärvas genom registrering av växtsorten.
2 §
Regeringen får förordna att växtförädlarrätt får förvärvas även i andra fall än som anges i 1 §, om det är av betydande intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodlingen.
Regeringen får vidare föreskriva om lagens tillämpning med avseende på andra länder under förutsättning av ömsesidighet eller om det följer av ett sådant avtal med en främmande stat eller mellanfolklig organisation som riksdagen har godkänt.
3 §
Med växtsort avses i denna lag en samling växter inom en och samma botaniskt systematiska enhet av lägsta kända nivå, om denna samling kan
definieras genom kännetecken som har sitt ursprung i en viss genotyp eller kombination av genotyper,
skiljas från varje annan grupp av växter genom åtminstone ett av dessa kännetecken, och
betraktas som en enhet när det gäller dess lämplighet att förökas i oförändrat skick.
2 kap. Växtförädlarrättens omfattning
1 §
Växtförädlarrätten omfattar
den växtsort som registrerats i enlighet med vad som före-
skrivs i denna lag,
samlingar av växter som inte tydligt skiljer sig från den registrerade sorten,
växtsorter som är väsentligen avledda från den registrerade sorten, om den registrerade sorten inte i sin tur är väsentligen avledd, och
växtsorter som kan framställas endast genom upprepad an-
vändning av den registrerade sorten.
En växtsort skall anses som väsentligen avledd om den
till övervägande del har avletts från den ursprungliga sorten, eller från en sort som i sig till övervägande del är avledd från den ursprungliga sorten, och då har bibehållit de väsentliga kännetecken som är ett resultat av den ursprungliga sortens genotyp eller kombination av genotyper,
klart kan särskiljas från den ursprungliga sorten, och
bortsett från de skillnader som beror på avledningsförfarandet överensstämmer med den ursprungliga sorten när det gäller de väsentliga kännetecken som är ett resultat av den ursprungliga sortens genotyp eller kombination av genotyper.
2 §
Med de undantag som anges i 3 och 4 §§ innebär växtförädlarrätten att ingen utan samtycke av innehavaren av växtförädlarrätten får utnyttja en växtsort eller en annan samling växter som omfattas av växtförädlarrätten genom att
producera eller reproducera förökningsmaterial,
bearbeta förökningsmaterial för förökningsändamål,
bjuda ut förökningsmaterial till försäljning,
sälja eller på något annat sätt tillhandahålla förökningsmaterial,
exportera förökningsmaterial från Sverige,
importera förökningsmaterial till Sverige, eller
lagerhålla förökningsmaterial för något av de ändamål som anges under 1-6.
Om innehavaren av växtförädlarrätten inte har haft någon rimlig möjlighet att göra sin rätt gällande med avseende på visst förökningsmaterial, får ingen utan hans eller hennes samtycke utnyttja växtsorten genom att vidta sådana åtgärder som anges i första stycket 1-7 med skördat material som har framställts med hjälp av detta förökningsmaterial.
3 §
Växtförädlarrätten omfattar inte
utnyttjande som sker privat och för icke-kommersiella ändamål,
utnyttjande för experiment, och
utnyttjande för framställning av nya växtsorter.
4 §
Växtförädlarrätten omfattar inte utnyttjande av växtmaterial som har bringats i omsättning inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av innehavaren av växtförädlarrätten eller med dennes samtycke.
Första stycket gäller inte utnyttjande som innefattar export av växtmaterial som kan användas för förökningsändamål, om exporten sker till ett främmande land där sorter av växtsläktet eller växtarten i fråga inte kan skyddas och det exporterade materialet inte är avsett för slutlig förbrukning.
5 §
Vad som sägs om undantag från ensamrätten i artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om ge- menskapens växtförädlarrätt och i de tillämpningsföreskrifter som har meddelats med stöd av artikeln skall också tillämpas på en växtsort som registrerats enligt denna lag. Vad som i artikeln och tillämpningsföreskrifterna sägs om gemenskapens växtförädlarrätt skall avse växtförädlarrätt enligt denna lag.
3 kap. Villkor för registrering
1 §
En växtsort får registreras endast om den är
ny,
särskiljbar,
enhetlig med avseende på dess väsentliga kännetecken och
stabil.
2 §
En växtsort skall anses som ny, om inte förökningsmaterial eller skördeprodukter av sorten med samtycke från förädlaren eller dennes rättsinnehavare har sålts eller på annat sätt avyttrats till andra i syfte att utnyttja sorten
här i landet tidigare än ett år före dagen för registreringsansökan,
utomlands tidigare än sex år före dagen för registreringsansökan, när denna gäller träd eller vin, eller
utomlands tidigare än fyra år före dagen för registreringsansökan, när denna gäller något annat växtslag än träd eller vin.
3 §
En växtsort skall anses som särskiljbar, om den tydligt skiljer sig från andra sorter som är kända vid tidpunkten för registreringsansökan.
En växtsort skall anses som känd, om material av den yrkes- mässigt bjudits ut till försäljning, sålts eller på annat sätt tillhandahållits. Växtsorten skall också anses som känd, om den registrerats för växtförädlarrätt, tagits in i en officiell sortlista, förekommer i en allmänt tillgänglig referenssamling, beskrivits i en allmänt tillgänglig skrift eller på något annat sätt kommit till allmänhetens kännedom.
Även en växtsort som inte har kommit till allmänhetens känne- dom skall anses som känd, om en ansökan om ensamrätt eller om intagning i officiell sortlista har gjorts i något land och ansökan senare bifalls.
4 §
Vid bedömningen av om en växtsort är enhetlig bortses från de variationer som kan förväntas med hänsyn till särskilda förhållanden vid sortens förökning.
5 §
En växtsort skall anses som stabil, om dess väsentliga kännetecken förblir oförändrade efter upprepad förökning eller, när sorten har en särskild förökningscykel, vid slutet av varje sådan cykel.
6 §
Om sökanden eller någon från vilken sökanden härleder sin rätt tidigare har ansökt om skydd för en växtsort antingen i någon stat som är ansluten till den internationella konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter, eller i någon stat som är ansluten eller något område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO), och sedan ansöker om registrering av växtsorten här i landet inom tolv månader från dagen för den tidigare ansökan, skall vid tilllämpningen av 2-5 §§ den här ingivna ansökan anses gjord samtidigt med den tidigare ansökan, om sökanden yrkar det (prioritet).
Sådan prioritet får även medges från en ansökan om skydd som avser någon annan stat eller något annat område, om motsvarande prioritet från en svensk ansökan om skydd för växtsort medges där den tidigare ansökan gjorts och om den där gällande lagstiftningen i huvudsak stämmer överens med konventionen. Om skydd har sökts i flera stater eller områden, räknas tolvmånadersfristen från den dag då den första ansökan om skydd gjordes. Lag (2000:1159).
6 a §
En sökande som vill få prioritet enligt 6 § skall
begära prioritet samtidigt som ansökan görs,
inom tre månader från dagen för ansökan ge in en kopia till Statens jordbruksverk av den tidigare ansökan samt
inom fem år från dagen för den tidigare ansökan ge in de ytterligare handlingar och det material till Statens jordbruksverk som behövs för att prioritetsfrågan skall kunna prövas.
Kopian som avses i första stycket 2 skall vara bestyrkt av den myndighet som tog emot den tidigare ansökan.
Om den tidigare ansökan har avslagits eller återkallats, får Statens jordbruksverk bestämma en annan frist än den som sägs i första stycket 3.
Om föreskrifterna i första-tredje styckena inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet. Lag (2005:1216).
7 §
En växtsort får inte registreras, om den redan är registrerad för gemenskapens växtförädlarrätt enligt rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt.
4 kap. Sortbenämning
1 §
En registrerad växtsort ska ha en sortbenämning. Denna ska göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.
En sortbenämning får inte godtas, om den
består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna sorter på det sättet,
uppenbarligen är ägnad att vilseleda allmänheten,
strider mot lag eller annan författning eller mot allmän ordning eller är ägnad att väcka förargelse,
kan förväxlas med en sortbenämning som för en sort inom växtarten eller en näraliggande växtart införts i eller föreslagits för införande i växtsortregistret, ett motsvarande utländskt register eller en annan officiell sortlista eller som används på förökningsmaterial av en sådan sort,
kan förväxlas med ett varumärke, ett företagsnamn eller ett annat namn eller någon annan beteckning för vilken någon annan än sökanden har skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke för material av en växtsort eller för varor av liknande slag,
kan förväxlas med ett sådant varumärke för material av en växtsort eller för varor av liknande slag för vilket sökanden har skydd.
Regeringen får under förutsättning av ömsesidighet förordna att en sortbenämning som har registrerats eller sökts registrerad i en främmande stat ska registreras i Sverige trots första och andra styckena, om det inte finns synnerliga skäl mot detta. Lag (2018:1672).
2 §
Den som bjuder ut förökningsmaterial av en registrerad växtsort till försäljning eller på något annat sätt tillhandahåller sådant material skall använda den registrerade sortbenämningen. Detta gäller även sedan skyddstiden har gått ut eller växtförädlarrätten av någon annan anledning har upphört.
En registrerad benämning på en sort eller en med denna för- växlingsbar benämning får inte användas för en annan sort av samma eller närstående växtart eller för material av en sådan sort så länge registreringen av benämningen består.
5 kap. Ansökningsförfarandet
1 §
Registrering enligt denna lag sker i det växtsortregister som förs av Statens jordbruksverk.
När en växtsort registreras skall även sortens benämning registreras. Lag (2005:1216).
2 §
En ansökan om registrering av en växtsort skall göras skriftligen hos Statens jordbruksverk.
Ansökan skall innehålla
en tydlig beskrivning av sorten med särskilt angivande av det eller de kännetecken som skiljer sorten från andra sorter,
uppgift om sortens härstamning,
förslag till benämning på sorten, och
uppgift om förädlarens namn.
Om någon annan än förädlaren söker registrering, skall sökanden styrka sin rätt till sorten.
Till ansökan skall fogas en av sökanden egenhändigt underskriven försäkran på heder och samvete att sorten, såvitt sökanden känner till, inte före den dag då ansökan görs eller enligt 3 kap. 6 § skall anses ha blivit gjord har avyttrats på ett sådant sätt att den enligt 3 kap. 2 § inte skall anses som ny.
I samband med ansökan skall sökanden tillhandahålla växtmaterial av sorten i den mängd som behövs för att prova sorten.
Sökanden skall betala föreskriven ansökningsavgift. Lag (2005:1216).
3 §
En ansökan får gälla registrering av endast en växtsort.
4 §
Statens jordbruksverk får förelägga en sökande som inte har hemvist i Sverige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivning i ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hos verket. Om sökanden inte följer föreläggandet, får delgivning ske genom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste kända adress.
Delgivning skall anses ha skett när detta har blivit fullgjort. Lag (2005:1216).
5 §
Om sökanden inte har iakttagit vad som är föreskrivet om ansökan eller om det finns något annat hinder för bifall till ansökan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid yttra sig eller vidta rättelse.
Om sökanden underlåter att inom förelagd tid ge in yttrande eller vidta rättelse, skall ansökan avskrivas. En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.
6 §
Finns det något hinder för bifall till ansökan även efter det att sökanden yttrat sig och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall ansökan avslås, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.
7 §
Om någon inför Statens jordbruksverk påstår sig ha bättre rätt till växtsorten än sökanden och saken är oviss, kan verket förelägga honom eller henne att väcka talan vid domstol inom viss tid vid påföljd att påståendet annars lämnas utan avseende vid ansökans fortsatta prövning.
Om en tvist om bättre rätt är inledd vid domstol, kan registreringsansökan förklaras vilande i väntan på att målet slutligt avgörs. Lag (2016:215).
8 §
Om någon inför Statens jordbruksverk visar att han eller hon har bättre rätt till växtsorten än sökanden, skall verket på yrkande överföra ansökan på honom eller henne. Den som får ansökan överförd på sig skall betala ny ansökningsavgift.
Om överföring yrkas, får ansökan inte avskrivas, avslås eller bifallas förrän yrkandet slutligt har prövats. Lag (2005:1216).
9 §
Om ansökan är fullständig och det inte finns något hinder för registrering, skall Statens jordbruksverk kungöra ansökan för att bereda allmänheten tillfälle att framställa invändningar mot ansökan.
Invändningar skall göras skriftligen hos Statens jordbruksverk inom den tid som verket bestämmer. Lag (2005:1216).
10 §
Statens jordbruksverk skall se till att material av växtsorten provas, om inte detta av särskilda skäl är onödigt.
Sökanden skall betala föreskriven avgift för utförd provning. Lag (2005:1216).
11 §
Sedan tiden för att framställa invändning mot ansökan har gått ut och provning med material av växtsorten har slutförts skall ansökan tas upp till fortsatt prövning. Vid denna prövning är 4-8 §§ tillämpliga.
Sökanden skall ges tillfälle att yttra sig över framställda invändningar och utförd provning.
12 §
Om en ansökan om registrering av en växtsort bifalls och beslutet vinner laga kraft, skall sorten tas in i växtsortregistret och registreringen kungöras.
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.