Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om försäkring för inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension samt om premiepension till efterlevande.
2 §
Försäkringen och kostnaderna för förvaltningen av den skall finansieras genom ålderspensionsavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), allmänna pensionsavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift samt genom avkastning på avgiftsmedel. Lag (2000:986).
3 §
Inkomstpension och premiepension skall beräknas utifrån de pensionsrätter för respektive pension som fastställts för en försäkrad. Tilläggspension skall beräknas utifrån de pensionspoäng som tjänats in av en försäkrad. Pensionsrätt och pensionspoäng skall fastställas årligen och grundas på de inkomster och andra belopp som är pensionsgrundande enligt denna lag. Inkomstpensionens storlek är också beroende av den allmänna inkomstutvecklingen och storleken av premiepensionen är beroende av värdeutvecklingen på de medel som fonderats.
Tilläggspensionens storlek är vidare genom följsamhetsindexering beroende av den allmänna inkomstutvecklingen.
4 §
I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och anmälan, m.m.
Om allmänt ombud för socialförsäkringen finns särskilda bestämmelser. Lag (2009:996).
Indexering
5 §
Vissa beräkningar enligt denna lag ska göras med ledning av ett inkomstindex. Detta index ska visa den relativa förändringen av genomsnittet av de försäkrades årliga pensionsgrundande inkomster utan den begränsning som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, efter avdrag för allmän pensionsavgift, vilka har uppburits av dem som under inkomståret har fyllt minst 16 år och högst 64 år.
Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år ska motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som anges i första stycket under en period av tre år före det år inkomstindexet avser. Vid beräkningen av inkomsterna ska den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet ska därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år före det år indexet avser och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det året.
Regeringen ska för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det har beräknats av Pensionsmyndigheten. För år 1999 ska inkomstindexet vara lika med 100,00. Lag (2009:996).
5 a §
Regeringen ska för varje år fastställa ett balanstal.
Detta tal ska visa förhållandet mellan fördelningssystemets avgiftstillgång och fördelningssystemets pensionsskuld vid utgången av det andra året före det år balanstalet avser. Vid denna beräkning ska till avgiftstillgången läggas medelvärdet av de redovisade marknadsvärdena av tillgångarna hos Första- Fjärde och Sjätte AP-fonderna vid utgången av det andra, tredje respektive fjärde året före det år balanstalet avser.
Med avgiftstillgång avses avgiftsinkomsterna till fördelningssystemet multiplicerade med medelvärdet av den tid i år räknat som förflyter från det att en pensionsrätt tjänas in till det att den betalas ut i form av pension (omsättningstiden). Med pensionsskuld avses det totala pensionsåtagandet i fördelningssystemet. Lag (2009:1018).
5 b §
Avgiftsinkomsterna beräknas som
genomsnittet av inkomsterna det andra-fjärde året före det år balanstalet avser, multiplicerat med
den beräknade årliga relativa förändringen av inkomsterna under det andra-femte året före det år balanstalet avser. Vid beräkningen av den relativa förändringen av inkomsterna ska den årliga förändringen i det allmänna prisläget räknat från juni månad till juni månad under samma period frånräknas. Det framräknade värdet ska därefter omräknas med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad tre år före det år balanstalet avser och det allmänna prisläget i juni månad året efter det förstnämnda året.
Omsättningstiden beräknas som medianen av omsättningstiden för det tredje, fjärde och femte året före det år balanstalet avser.
Pensionsskulden beräknas för det andra året före det år balanstalet avser, som summan av
pensionsbehållningar enligt 5 kap. 2 §,
det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension enligt 4 kap. 2-6 §§,
utbetalad pension för varje åldersgrupp i december månad multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalningar av ett genomsnittligt pensionsbelopp för samma åldersgrupp justerat med den räntefaktor som anges i 5 kap. 12 § andra stycket, och
det beräknade värdet av kommande utbetalningar av tilläggspension för dem som inte påbörjat uttag av sådan pension.
Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagens bestämmelser om beräkning av balanstal meddelas av regeringen. Beräkningarna ska göras av Pensionsmyndigheten. Lag (2009:996).
5 c §
Understiger balanstalet för ett år 1,0000 skall regeringen för det året fastställa ett balansindex som skall användas vid vissa beräkningar enligt denna lag. Ett balansindex skall därefter fastställas för varje år fram till dess att det minst når samma värde som inkomstindex. För en sådan period skall balansindexet första gången räknas fram på så sätt att balanstalet multipliceras med inkomstindexet för samma år. För varje därpå följande år under perioden skall det fastställda balansindexet multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet efter årsskiftet och inkomstindexet före årsskiftet och därefter med det balanstal som skall gälla efter årsskiftet. Lag (2003:301).
6 §
Regeringen skall för varje år fastställa ett inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet skall räknas fram genom att bastalet 43 313 multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet för det år inkomstbasbeloppet skall avse och inkomstindexet för år 2005. Det omräknade beloppet skall avrundas till närmaste hundratal kronor. Lag (2005:328).
Definitioner m.m.
7 §
har upphävts genom lag (1999:802).
8 §
I denna lag avses, där inte annat föreskrivs, med
år: kalenderår,
månad: kalendermånad,
intjänandeår: det kalenderår en inkomst som är pensions-
grundande har uppburits respektive det kalenderår för vilket ett annat pensionsgrundande belopp än pensionsgrundande inkomst skall fastställas, och
fastställelseår: kalenderåret efter intjänandeåret.
Om en inkomst som är pensionsgrundande har uppburits under ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår skall den inkomsten anses ha uppburits under kalenderåret närmast före taxeringsåret.
9 §
Har upphävts genom lag (1999:802).
10 §
Har upphävts genom lag (2001:492).
2 kap. Pensionsgrundande inkomst
1 §
Inkomster av anställning enligt 3-5 §§ samt inkomster av annat förvärvsarbete enligt 6-8 §§ är pensionsgrundande om inte annat föreskrivs i 9-17 §§. Sådana inkomster skall beräknas enligt 18-22 §§ och var för sig avrundas till närmaste lägre hundratal kronor. Summan av en försäkrads inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete under ett år utgör den försäkrades pensionsgrundande inkomst det året.
Vid beräkning av en försäkrads pensionsgrundande inkomst skall det bortses från inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete till den del summan av dessa överstiger sju och en halv gånger det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet. Sådana belopp som det skall bortses ifrån skall i första hand räknas av från den försäkrades inkomster av annat förvärvsarbete.
2 §
För varje år som en person har varit försäkrad och har haft inkomster här i landet som är pensionsgrundande, skall hans eller hennes pensionsgrundande inkomst fastställas. Detta gäller dock endast om summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgått till minst 42,3 procent av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
För det år då den försäkrade har avlidit skall pensionsgrundande inkomst inte fastställas i annat fall än om överföring av pensionsrätt för premiepension till den avlidnes make skall göras för det året. Pensionsgrundande inkomst skall inte heller fastställas för den som är född år 1937 eller tidigare. Lag (2002:981).
Inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete
Inkomster av anställning
3 §
Lön eller annan ersättning i pengar eller annan skatte- pliktig förmån som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst, är pensionsgrundande som inkomst av anställning. Med lön likställs kostnadsersättning som inte undantas vid beräkning av skatteavdrag enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483). Sådan skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som har utgetts på grund av kundtrohet eller liknande, skall också anses som inkomst av anställning, om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.
Ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört arbete, dock inte pension, samt tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits självständigt är pensions- grundande som inkomst av anställning, även om mottagaren inte har varit anställd hos den som betalat ut ersättningen. Den som har utfört arbetet likställs i sådana fall med en arbetstagare och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare.
I 6 § andra stycket, 7 §, 8 § och 10 § andra stycket finns bestämmelser om att ersättning för utfört arbete som avses i första och andra styckena i vissa fall inte skall anses som inkomst av anställning.
4 §
Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas även stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst, om stipendiet har betalats ut av en fysisk person bosatt i Sverige eller av en svensk juridisk person. Den som har betalat ut ett sådant stipendium anses som arbetsgivare. Lag (1999:1301).
5 §
Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare
sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning eller särskild arbetsskadeersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,
ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård,
ersättning som har utgetts enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,
delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,
dagpenning från arbetslöshetskassa,
aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,
utbildningsbidrag för doktorander,
ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),
dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga,
bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver, samt
inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap. lagen om allmän försäkring.
Lag (2004:784).
Inkomster av annat förvärvsarbete
6 §
Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är
inkomst av en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 §
inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet,
tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet,
ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner,
sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som har utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-3,
stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.
Första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall räknas som inkomst av anställning, såvida inte inkomsten utgör ersättning för utfört arbete från ett handelsbolag eller en europeisk ekonomisk intressegruppering till en delägare i handelsbolaget respektive en medlem i intressegrupperingen. Lag (1999:1367).
7 §
Ersättning för utfört arbete som avses i 3 § räknas, i annat fall än om den har betalats ut från semesterkassa, som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete om den har betalats ut till en mottagare som hade en F-skattsedel antingen när ersättningen bestämdes eller när den betalades ut. Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har åberopats skriftligen.
Den som har lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer skall anses ha haft en sådan skattsedel.
Uppgiften om innehav av en F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedel som avses i första stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den som har betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om innehav av F-skattsedel var oriktig. Lag (1999:1060).
8 §
Som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete räknas också ersättning för arbete som avses i 3 § om
utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,
den ersättning som har betalats ut inte har utgjort utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit,
ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret har understigit 10 000 kronor,
utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 3 kap. 2 a § andra stycket 2 d lagen (1962:381) om allmän försäkring, och
det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken. Lag (1999:1060).
Övriga bestämmelser
9 §
Som pensionsgrundande inkomst skall inte räknas
ersättning som avses i 3 §, om ersättningen härrör från en och samma arbetsgivare och under ett år inte har uppgått till sammanlagt 1 000 kronor,
inkomst som avses i 6 § första stycket 1 eller 2 om denna under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor,
ersättning som avses i 6 § första stycket 3 eller i 7 eller 8 §, om ersättningen från den för vilken arbetet utförts under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor, eller
stipendium som avses i 4 § eller 6 § första stycket 5 om stipendiet under ett år inte har uppgått till 1 000 kronor.
10 §
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.