Inkomstskattelag (1999:1229)

(avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs, eller

Lag (2023:759).

Räkenskapsenlig avskrivning

18 §

Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då verksamhetsavyttringen sker eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2023:759).

Fiktiv avräkning m.m.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES

19 §

Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som, utan att villkoret i 7 § är uppfyllt, uppfyller villkoren i 2 § från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2015:617).

Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person

20 §

Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om

• tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en verksamhetsavyttring om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,

• överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,

• överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och

• överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2023:759).

38 a kap. Partiella fissioner

Innehåll

1 §   I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag överlåter tillgångar till ett annat företag genom en partiell fission.

I 22 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en partiell fission om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).

Definitioner

2 §   Med partiell fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:

3 §   Om det vid en partiell fission finns flera övertagande företag, gäller vad som sägs om det övertagande företaget vart och ett av dem. Lag (2006:1422).

4 §   Med företag avses i detta kapitel

Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2006:1422).

5 §   Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal.

Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2015:617).

Villkor för undantag från omedelbar beskattning

Inledning

6 §   Bestämmelserna i 10-20 §§ ska tillämpas om villkoren i 7-9 §§ är uppfyllda. Lag (2007:1419).

Skattskyldighet

7 §   Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.

Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. Lag (2007:1419).

8 §   Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. Lag (2007:1419).

Ersättningens storlek

9 §   Summan av de övertagna förpliktelserna och ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget får inte understiga summan av de skattemässiga värdena för de överlåtna tillgångarna. Lag (2006:1422).

Beskattningen

Hos det överlåtande företaget

10 §   Det överlåtande företaget ska inte ta upp någon annan intäkt på grund av den partiella fissionen än vad som framgår av 11 §. Lag (2007:1419).

11 §   För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det överlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.

Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp. Lag (2007:1419).

12 §   Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det överlåtande företaget på grund av den partiella fissionen ska inte tas upp respektive får inte dras av. Lag (2007:1419).

13 §   Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte återföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget. Lag (2007:1419).

Hos det övertagande företaget

14 §   Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp enligt 11 §.

I fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Lag (2007:1419).

Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton

15 §   Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det överlåtande företaget ska tas över av det övertagande företaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och fått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår avdragen faktiskt hänför sig till.

Högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder får tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de överlåtna tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det överlåtande företaget vid tidpunkten för den partiella fissionen. Lag (2011:1256).

16 §   Om det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida utgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till den verksamhetsgren som överlåts, ska avdragen inte återföras hos det överlåtande företaget utan hos det övertagande företaget, om företagen begär det. Lag (2007:1419).

17 §   Det övertagande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §. Lag (2018:1206).

18 §   Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes dra av underskott från beskattningsåret före det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes.

Begränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes. Lag (2007:1419).

19 §   Bestämmelsen i 18 § tillämpas inte om koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs.

Bestämmelsen i 18 § tillämpas dock om

(avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs, eller

Räkenskapsenlig avskrivning

20 §   Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då den partiella fissionen sker eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).

Fiktiv avräkning m.m.

Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES

21 §   Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en partiell fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2015:617).

Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person

22 §   Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om

• tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en partiell fission om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,

• överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,

• överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och

• överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.

En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).

Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget

23 §   När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om

• beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,

• utdelning i 24 kap. 7 § och 42 kap. 16 b §,

• beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och överlåtande företaget i 48 kap. 18 a och 18 c §§,

• turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och

• kvalificerade andelar i 57 kap. 7-7 d, 15, 20 b-20 e, 23 a, 24 och 24 a §§. Lag (2025:1361).

39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer

1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

• försäkringsföretag i 2-13 §§,

• utländska tjänstepensionsinstitut i 13 a-13 f §§,

• investmentföretag i 14-19 §§,

• kooperativa föreningar i 21-24 §§,

• privatbostadsföretag i 25-27 §§,

• sambruksföreningar i 28 §, och

• samfälligheter i 29 §. Lag (2018:1396).

Försäkringsföretag

Definitioner

2 §

Med livförsäkringsföretag avses

Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag.

Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1. Lag (2019:787).

Livförsäkringsföretag

3 §

Livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av.

Bestämmelserna i 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § gäller för livförsäkringsföretag som tillhandahåller PEPP-produkter. Lag (2022:1753).

4 §

Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1 och 2 som avses i 2 kap. 11 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) och klass I b och IV som avses i 2 kap. 12 § samma lag eller 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2019:787).

5 §

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för livförsäkringsföretag.

Skadeförsäkringsföretag

6 §

För skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, att

följande ska tas upp:

följande ska dras av:

7 §

Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses sådana avsättningar enligt 4 kap. 9 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. Lag (2004:1181).

8 §

Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara faktorer till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en tillfredsställande konsolidering.

8 a §

Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Lag (2018:1206).

8 b §

Ett skadeförsäkringsföretag ska ta upp säkerhetsreserven om

Lag (2018:1206).

8 c §

Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. 10-12 §§ och vid tillämpning av 6 § 2 (minskning av säkerhetsreserv) gäller följande om

• den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och

• säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.

Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av minskningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet tas upp.

Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska minskningen inte tas upp. Lag (2018:1752).

8 d §

Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. 10-12 §§ och vid tillämpning av 6 § 7 (ökning av säkerhetsreserv) gäller följande om

• den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och

• säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.

Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet dras av.

Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska ökningen inte dras av. Lag (2018:1752).

8 e §

En delägare som har varit skattskyldig för lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska, om sådan skattskyldighet upphör, ta upp sin andel av säkerhetsreserven. Andelen ska tas upp det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör.

Om den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträde, ska delägaren i stället ta upp sin andel av skillnaden mellan säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.

Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska delägaren ta upp sin andel av säkerhetsreserven enligt första stycket eller sin andel av skillnaden enligt andra stycket bara till den del andelen överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten inträder igen det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, delägarens andel av säkerhetsreserven eller skillnaden helt eller delvis inte tas upp.

Vid tillämpningen av denna paragraf ska delägarens andel motsvara delägarens andel av kapitalet i den utländska juridiska personen vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Vid sådana innehav som avses i 39 a kap. 4 § beräknas delägarens andel även enligt första strecksatsen i den paragrafen. Lag (2018:1752).

9 §

Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen.

Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. Lag (2011:68).

10 §

Har upphävts genom lag (2001:1185).

Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter

11 §

Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).

Övertagande av hela försäkringsbeståndet

12 §

Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas över av ett annat försäkringsföretag, ska det överlåtande företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om

Hänvisningar

13 §

Bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar finns i 17 kap. 17, 18 och 20-21 §§. Lag (2019:787).

Utländska tjänstepensionsinstitut

13 a §

Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett institut som hör hemma i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepen- sionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.

Utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som institutet bedriver från fast driftställe här. Lag (2019:787).

13 b §

Utländska tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för arbetsgivares räkning enligt avtal om tjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsavtal. Influtna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av.

Bestämmelserna i 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § gäller för utländska tjänstepensionsinstitut som tillhandahåller PEPP- produkter. Lag (2022:1753).

13 c §

Utländska tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal. Lag (2007:1419).

13 d §

Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som

• 2 kap. 11 § första stycket, och

• 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2011:68).

13 e §

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för utländska tjänstepensionsinstitut. Lag (2005:1170).

13 f §

Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).

Investmentföretag

Huvudregler

14 §

För investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:

10-18 §§.

16 § ska dock inte dras av.

Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2018:1206).

Definition

15 §

Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening

• som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar,

• vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och

• som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.

Avskattning av investmentföretag

16 §

Om det inträffar en sådan förändring i ett investmentföretag eller i ägandet av detta att företaget inte längre kan räknas som investmentföretag enligt 15 §, ska avskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskattning ska dock inte ske om företaget upplöses genom likvidation eller förenklad avveckling. Lag (2018:722).

17 §

Investmentföretaget ska som avskattningsintäkt ta upp 16 procent av marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget innehar vid ingången av beskattningsåret. Innehav av sådana delägarrätter som inte räknas in i underlaget enligt 14 § 2 ska inte beaktas. Om marknadsvärdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året, ska intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden.

Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i företaget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, är avskattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första stycket som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar i företaget.

Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid såväl ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets beskattningsår ska anses ha avyttrats under beskattningsåret. Lag (2007:1419).

Avskattning av andelar i investmentföretag

18 §

Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett investmentföretag vid utgången av investmentföretagets beskattningsår andelar i företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar ska, om personen begär det, avskattning ske av de andelar i företaget som personen ägde vid ingången av beskattningsåret. Avskattningen medför att andelarna ska anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett pris som motsvarar marknadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och köpts tillbaka för samma pris. Lag (2007:1419).

Anskaffningsutgiften för delägarrätter

19 §

De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan det inträffade en sådan förändring som anges i 16 §, ska anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet vid tidpunkten för förändringen. Lag (2007:1419). 20 § Har upphävts genom lag (2011:1271).

Kooperativa föreningar

21 §

Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening som är öppen på det sätt som anges i 4 kap. 1 och 2 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och som tillämpar lika rösträtt. Om en ekonomisk förening bedriver försäljning till personer som inte uppfyller kraven för inträde i föreningen, ska föreningen för att anses som öppen ge dem samma rätt till återbäring på köpta varor som medlemmarna får.

Att en förening med stöd av 1 kap. 8 § lagen om ekonomiska föreningar har antagit investerande medlemmar ska inte anses innebära att föreningen inte tillämpar lika rösträtt.

Kooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna även om de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar som uppfyller centralorganisationens krav på stadgar, skötsel och soliditet och även om bara ett enda företag inom varje område antas som medlem. När det gäller kravet på lika rösträtt anses centralorganisationer som kooperativa även om rösträtten utövas i förhållande till föreningarnas medlemsantal. Lag (2018:722).

21 a §

Med medlemsfrämjande förening avses en kooperativ förening som uppfyller kraven i 1 kap. 5 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Lag (2018:722).

22 §

Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar ska dras av.

Om föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som enligt 42 kap. 14 § inte ska tas upp hos dem och det inte är fråga om bara enstaka sådana medlemmar, får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent. Vid beräkningen av medlemmarnas omsättning med föreningen medräknas även medlemmarna i en medlemsfrämjande förening som har andelar i den utdelande föreningen. Lag (2016:1239).

23 §

Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §.

Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. Lag (2020:670).

23 a §

Utdelning i form av andelar i det övertagande företaget vid en partiell fission får inte dras av enligt 22 eller 23 §. Lag (2006:1422).

24 §

Den utdelning som ska dras av enligt 22 eller 23 § ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2007:1419).

24 a §

En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar). Lag (2020:670).

Privatbostadsföretag

25 §

Ett privatbostadsföretag ska i fråga om en fastighet i Sverige, utöver vad som sägs i 26 och 27 §§, inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till fastigheten. Lag (2007:1419).

26 §

Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska fastighetens andel av inkomster och utgifter i samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter ska dock tas upp eller dras av bara om det är fråga om

27 §

Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska utdelning från samfälligheten tas upp av privatbostadsföretaget. Lag (2007:1419).

Sambruksföreningar

28 §

Lönetillägg och liknande ersättningar som en sambruksförening lämnar till en medlem eller någon annan med hänsyn till resultatet av verksamheten ska dras av. Lag (2007:1419).

Samfälligheter

29 §

Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en samfällighet enligt 6 kap. 6 § första stycket ska dra av utdelning som lämnas till delägarna.

Utdelningen ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2007:1419).

30 §

Har upphävts genom lag (2018:1396).

31 §

Har upphävts genom lag (2018:1396).

39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska juridiska personer

Innehåll

1 §   I detta kapitel finns bestämmelser om beskattning i vissa fall av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. I utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska vid tillämpning av detta kapitel inte behandlas som juridiska personer.

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på

• inkomster i ett sådant dödsbo som avses i 4 kap. 3 §, och

• inkomster som delägare i den utländska juridiska personen ska beskattas för enligt 5 kap. 2 a §. Lag (2007:1419).

Delägare i en utländsk juridisk person

2 §   En skattskyldig anses vid tillämpning av detta kapitel som delägare i en utländsk juridisk person om vid utgången av delägarens beskattningsår andelar med tillsammans minst 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller röster, direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer, innehas eller kontrolleras av delägaren eller av delägaren och personer i intressegemenskap med delägaren.

En begränsat skattskyldig ska anses som delägare bara om andelarna är knutna till ett fast driftställe i Sverige.

Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handelsbolag likställs med direkt innehav. Lag (2007:1419).

Personer i intressegemenskap

3 §   Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte annat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om

Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.

Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt första stycket 3, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen. Lag (2018:1752).

Beräkning av andel

4 §   Vid ett indirekt innehav eller ett innehav genom ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska vid tillämpning av detta kapitel innehavarens andel av

• kapitalet anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i varje led av ägarkedjan, och

• rösterna anses utgöras av den lägsta röstandelen i något led av ägarkedjan. Lag (2007:1419).

Lågbeskattade inkomster

Huvudregel

5 §   Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person ska anses som delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.

Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska juridiska personen är positiv.

I nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än bestämmelserna i detta kapitel.

Vid beräkning av om nettoinkomsten är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande. Lag (2018:1752).

6 §   Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen enligt 5 § tillämpas 10-12 §§ med följande undantag:

Om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som beräkningen avser.

Andra stycket gäller även vid beräkning av sådant avdrag för underskott som avses i första stycket 2. Lag (2018:1752).

Kompletteringsregler

7 §   Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.

Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, avses i bilaga 39 a med uttrycken

Om Sverige har ingått ett skatteavtal, som inte är begränsat till att omfatta inkomst från internationell sjö- eller luftfart, med den stat där den utländska juridiska personen hör hemma gäller bestämmelserna i första och andra styckena bara för sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten. Lag (2007:1419).

7 a §   Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad och inte undantagen enligt 7 § ska en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.

Vid prövningen av om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda ska särskilt beaktas

Rederiverksamhet

8 §   Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad till den del den utländska juridiska personens inkomster härrör från internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller annan juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befinner sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet. Lag (2007:1419).

Filialregel

9 §   Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe utanför den stat eller jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma och driftställets resultat inte beskattas i denna stat eller jurisdiktion, ska driftstället behandlas som en självständig juridisk person och inkomster som hänför sig till det fasta driftstället ska anses hänförliga till denna person. Vid bedömningen av om ett fast driftställe föreligger ska, vid tillämpning av 2 kap. 29 §, det som sägs om Sverige i stället avse den stat eller jurisdiktion där verksamheten bedrivs.

Ett fast driftställe som enligt första stycket ska behandlas som en självständig juridisk person ska anses höra hemma i den stat eller jurisdiktion där det fasta driftstället finns.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte vid tillämpning av 7 § andra stycket eller 8 § i fall då en utländsk juridisk person har ett fast driftställe i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).

Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster

10 §   Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster ska den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige och som inte är ett investmentföretag. Vid tillämpning av en bestämmelse som ställer krav på skattskyldighet i Sverige ska den utländska juridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav.

Om en annan utländsk juridisk person än en sådan som i utlandet delägarbeskattas innehar andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska inkomsterna i denna, till den del som motsvarar den utländska juridiska personens ägarandel, tas upp hos personen som har ägarandelen.

Motsvarande gäller vid indirekta innehav av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Lag (2007:1419).

11 §   Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar för den utländska juridiska personen. Resultat- och balansräkningarna ska

(1999:1078),

Om resultat- och balansräkningarna har upprättats i utländsk valuta, ska de räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen ska principerna i 5-7 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. tillämpas på motsvarande sätt. Om principerna i den lagen inte kan tillämpas, ska omräkningen göras på något annat lämpligt sätt.

Inkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de som avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade redovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är tillräckliga för beskattningen. Lag (2018:1752).

Beskattningsår

12 §   Som beskattningsår för en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster räknas den period för vilken inkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där personen hör hemma. Saknas sådan period ska som beskattningsår i stället räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i den staten. Lag (2007:1419).

Beskattning av lågbeskattade inkomster

13 §   En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av 10-12 §§ som svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräknade andel av kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp till beskattning av en begränsat skattskyldig delägare ska det inte tas upp av en obegränsat skattskyldig delägare.

En delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet bara dra av sådant underskott som dragits av vid beräkningen av beskattningsårets nettoinkomst hos den utländska juridiska personen enligt 6 §. Om periodiseringsfonder helt eller delvis inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § ska underskottet minskas med motsvarande belopp. Om säkerhetsreserv helt eller delvis inte har tagits upp på grund av bestämmelserna i 39 kap. 8 e § tredje stycket, ska underskottet minskas med motsvarande belopp.

Överskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska juridiska personens beskattningsår. Om den utländska juridiska personen och delägaren inte har samma beskattningsår, ska överskottet i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter den utländska juridiska personens beskattningsår. Lag (2018:1752).

Hänvisningar

14 §   När det gäller utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns även särskilda bestämmelser om

• att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §,

• förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 §,

• beskattningsinträde i 20 a kap.,

• undantag från uttagsbeskattning i 22 kap. 13 §,

• periodiseringsfonder i 30 kap. 2 och 10 a §§, och

• säkerhetsreserv i 39 kap. 8 c-8 e §§. Lag (2018:1752).

39 b kap. Särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet av viss rederiverksamhet

Innehåll

1 §   I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet av viss rederiverksamhet (tonnagebeskattning).

Det finns bestämmelser om

• tillämpningsområde (2 §),

• definitioner (3-7 §§),

• beräkning av tonnageinkomst (8-10 §§),

• blandad verksamhet (11-14 §§),

• tidigare års underskott (15 §),

• tidigare gjorda avdrag för avsättningar (16 §),

• tidigare gjorda avskrivningar av inventarier (17-26 §§),

• överkapitalisering (27 §),

• oriktig prissättning (28 §), och

• hänvisningar (29 §). Lag (2016:887).

Tillämpningsområde

2 §   Bestämmelserna i detta kapitel gäller för företag som är godkända för tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).

Bestämmelsen i 28 § gäller även för andra företag. Lag (2016:887).

Definitioner

Kvalificerad rederiverksamhet

3 §   Med kvalificerad rederiverksamhet avses

• transport av gods eller passagerare till sjöss med kvalificerat fartyg (sjötransport),

• verksamhet som är nödvändig för eller nära anknuten till en sjötransport och som ingår i ersättningen för sjötransporten,

• transport utanför hamnområdet som ingår i ersättningen för en sjötransport, om den som bedriver verksamheten har förvärvat transporten mot en marknadsmässig ersättning av ett annat företag,

• uthyrning av kvalificerat fartyg med besättning, och

• uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning under högst tre år under en tioårsperiod och till högst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten. Lag (2016:887).

4 §   Med kvalificerad rederiverksamhet avses även följande verksamheter ombord på fartyg som används för sådan sjötransport som anges i 3 §:

• försäljning av varor för konsumtion ombord,

• restaurangverksamhet,

• uthyrning av lokaler, och

• enklare underhållning och annan förströelse som ingår i ersättningen för sjötransporten. Lag (2016:887).

5 §   Rederiverksamheten är kvalificerad bara om följande villkor är uppfyllda i fråga om de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten:

• minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten hänför sig till fartyg som ägs av den som bedriver verksamheten eller är inhyrda utan besättning,

• minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och

• andelen av den sammanlagda bruttodräktigheten som hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom EES bibehålls eller ökas under beskattningsåret.

Om minst 60 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten i företaget, eller i den koncern som företaget ingår i, hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom EES, är rederiverksamheten kvalificerad även om andelen inte bibehålls eller ökas. Lag (2016:887).

Kvalificerat fartyg

6 §   Med kvalificerat fartyg avses fartyg som

• har en bruttodräktighet på minst 100,

• har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige, och

• huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. Lag (2016:887).

Koncern

7 §   Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2016:887).

Beräkning av tonnageinkomst

8 §   För varje kvalificerat fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverk-samheten ska en inkomst baserad på fartygets nettodräktighet beräknas. Inkomsten per påbörjat dygn som företaget äger eller hyr in fartyget är summan av följande framräknade tal:

Fartygets nettodräktighet multipliceras med

som överstiger 0 men inte 1 000 0,000214 procent av

prisbasbeloppet

som överstiger 1 000 men inte 0,000159 procent av

10 000 prisbasbeloppet

som överstiger 10 000 men inte 0,000103 procent av

25 000 prisbasbeloppet

som överstiger 25 0000 0,000055 procent av

prisbasbeloppet

Om ett fartyg ägs eller hyrs in av flera företag, ska den inkomst som har beräknats per påbörjat dygn enligt första stycket fördelas mellan företagen efter deras andel i fartyget. Lag (2016:887).

9 §   Inkomsten av den kvalificerade rederiverksamheten beräknas genom att inkomsterna för respektive fartyg, beräknade enligt 8 §, läggs samman (tonnageinkomst). Lag (2016:887).

10 §   Tonnageinkomsten ska tas upp som intäkt. Från intäkten får avdrag inte göras. Lag (2016:887).

Blandad verksamhet

Vad som gäller vid inträde i tonnagebeskattningssystem och vid nyanskaffning

11 §   Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet och annan näringsverksamhet ska hänföra tillgångar och förpliktelser till den verksamhet som dessa tillhör.

Om en tillgång eller förpliktelse ska delas upp mellan verksamheterna, ska fördelningen göras efter vad som är skäligt, om inte något annat följer av 12 §. Lag (2016:887).

12 §   Inventarier som till någon del används i den kvalificerade rederiverksamheten ska i sin helhet hänföras till den verksamheten. Lag (2016:887).

Beskattningskonsekvenser vid blandad verksamhet

13 §   Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet och annan näringsverksamhet ska ta upp intäkter och dra av kostnader i den verksamhet som dessa tillhör. Om en intäkt eller kostnad ska delas upp mellan verksamheterna, ska fördelningen göras efter vad som är skäligt.

Finansiella intäkter och kostnader ska dock fördelas i förhållande till tillgångarnas bokförda värde i respektive verksamhet, om det inte klart framgår att en annan fördelning bättre motsvarar verkliga förhållanden. Lag (2016:887).

Koncernbidrag

14 §   Koncernbidrag ska alltid hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).

Tidigare års underskott

15 §   Tidigare års underskott ska i sin helhet hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).

Tidigare gjorda avdrag för avsättningar

16 §   Tidigare gjorda avdrag för avsättning till periodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).

Tidigare gjorda avskrivningar av inventarier

Beräkning av skillnadsbelopp

17 §   Om det bokförda värdet på de inventarier som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten överstiger det skattemässiga värdet vid utgången av beskattningsåret närmast före det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske, ska skillnaden beräknas (skillnadsbelopp).

Med bokfört värde avses det värde som följer av god redovisningssed för sådana företag som klassificeras som större företag enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2016:887).

Beskattning av skillnadsbelopp

18 §   Skillnadsbeloppet ska tas upp som en intäkt det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske.

Intäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).

Överskrivningsfond

19 §   Avdrag får göras enligt bestämmelserna i 20-22 §§ det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske för belopp som sätts av till överavskrivningsfond.

Avdrag respektive återföring av avdrag ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).

20 §   När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för bolaget. Lag (2016:887).

21 §   Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Lag (2016:887).

22 §   Avdraget får uppgå till högst samma belopp som skillnadsbeloppet. Lag (2016:887).

Återföring av avdrag

23 §   Om inte annat följer av 24 och 25 §§ ska avdraget återföras till beskattning med minst 25 procent senast vart femte beskattningsår från och med det beskattningsår då avdraget gjordes.

Om nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten vid utgången av en femårsperiod enligt första stycket, har minskat med mer än 25 procent i förhållande till vad som gällde fem beskattningsår tidigare, ska dock en så stor del som motsvarar minskningen återföras. Lag (2016:887).

24 §   Om både den nettodräktighet som utgör underlag för beräkning av tonnageinkomst och nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten har ökat vid utgången av det femte beskattningsåret i förhållande till vad som gällde fem beskattningsår tidigare, ska tidpunkten för respektive återföring enligt 23 § flyttas fram med fem beskattningsår. Lag (2016:887).

25 §   Avdraget ska återföras till beskattning i sin helhet, om

• ett godkännande för tonnagebeskattning återkallas enligt 13 a kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244),

• företaget går i likvidation eller konkurs eller upplöses till följd av ett beslut om förenklad avveckling.

Avdraget ska återföras det sista beskattningsår då tonnagebeskattning sker eller, vid återkallelse enligt 13 a kap. 10 § 2-4 skatteförfarandelagen (2011:1244), det beskattningsår då återkallelsen sker. Lag (2018:722).

Schablonintäkt

26 §   Den som har en överavskrivningsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 1,67 procent av fondens storlek vid beskattningsårets ingång.

Schablonintäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).

Överkapitalisering

27 §   Om det främmande kapitalet någon gång under beskattningsåret understiger hälften av det egna kapitalet, ska en schablonintäkt tas upp. Intäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet.

Intäkten ska beräknas genom att den största skillnaden mellan hälften av det egna kapitalet och det främmande kapitalet under beskattningsåret multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet. Lag (2016:887).

Oriktig prissättning

28 §   Överföring av en tillgång eller tjänst från en kvalificerad rederiverksamhet till annan näringsverksamhet ska behandlas som om överföringen har skett mot en ersättning som motsvarar tillgångens eller tjänstens marknadsvärde. Lag (2016:887).

Hänvisningar

29 §   Särskilda bestämmelser för företag som är godkända för tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) finns även när det gäller

• räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 13 a och 14 §§,

• beskattningsinträde i 20 a kap. 1 § första stycket 7,

• uttagsbeskattning i 22 kap. 5 § 6,

• underprisöverlåtelser i 23 kap. 2 § första stycket 4,

• tidigare års underskott i 40 kap. 21 a §, och

• allmänt avdrag för debiterade egenavgifter i 62 kap. 5 § första stycket. Lag (2016:887).

40 kap. Tidigare års underskott

1 §

I detta kapitel finns

• en huvudregel i 2 §,

• definitioner i 3-8 §§,

• bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott hos företag efter ägarförändringar i 9-19 d §§,

• bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution i 20 och 21 §§,

• bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut i 22 §,

• bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och

• hänvisningar i 24 §. Lag (2022:987).

Huvudregel

2 §

Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i detta kapitel eller i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 29 §, om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 21-26 och 28 §§, om verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §, om partiella fissioner i 38 a kap. 17 § eller om underskott av andelshus i 42 kap. 33 §. Lag (2007:1419).

Definitioner

3 §

Med företag avses i detta kapitel

• svenskt aktiebolag,

• svensk ekonomisk förening,

• svensk sparbank,

• svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,

• svensk stiftelse,

• svensk ideell förening, och

• utländskt bolag.

4 §

Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett underskott det föregående beskattningsåret eller som har ett eget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har fått dras av än på grund av koncernbidragsspärren i 18 § eller bestämmelserna om rätt till avdrag för underskott efter kvalificerade fusioner eller fissioner i 37 kap. 24 och 25 §§, efter verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 a och 17 b §§ eller efter partiella fissioner i 38 a kap. 18 och 19 §§. Lag (2006:1422).

5 §

Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt

• 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551),

• 1 kap. 10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,

• 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller

• 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).

En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. Lag (2020:670).

6 §

Med koncern avses i detta kapitel

• en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,

• när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och

• en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är ett utländskt bolag. Lag (2000:1341).

7 §

Med moderföretag avses i detta kapitel

• ett företag som är moderföretag enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,

• en svensk ideell förening som är moderföretag enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och

• ett utländskt bolag som skulle ha varit moderbolag om det hade varit ett svenskt aktiebolag.

8 §

Med ägarförändring avses i detta kapitel sådana förändringar i det bestämmande inflytandet eller ägandet som anges i 10-14 §§.

Begränsningar hos företag efter ägarförändringar

Innehåll

9 §

I 10-14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa ägarförändringar. Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar finns i 15-19 §§.

Ägarförändringar

10 §

Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr.

Beloppsspärren inträder dock inte om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen. Beloppsspärren inträder inte heller om

• underskottsföretaget före ägarförändringen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,

• Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att en ägarförändring sker och att beloppsspärren inte ska tillämpas, och

• Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget. Lag (2020:1075).

11 §

I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av

En fysisk person och närstående till honom räknas som en enda person. Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett svenskt handelsbolag där den fysiska personen själv eller en närstående fysisk person är delägare. Vad som sägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte dödsbo.

12 §

I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller 11 § inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av högst tre på varandra följande beskattningsår när ett företag är ett underskottsföretag, sådana förvärvare som avses i 11 § dels var och en har förvärvat andelar som representerar minst 20 procent av samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat andelar som representerar mer än 50 procent av samtliga röster i underskottsföretaget. Med förvärv av andel i ett underskottsföretag likställs förvärv av andel i ett moderföretag till ett underskottsföretag.

Som förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första stycket räknas också förvärv som gjorts av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som en sådan person har det bestämmande inflytandet över.

Vid tillämpning av denna paragraf gäller bestämmelserna i 11 § andra stycket. Vid tillämpningen gäller också att förvärv av andelar i förhållande

till tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för andelsägarna inte ska räknas in i antalet förvärvade andelar. Lag (2024:1131).

12 a §

Om en beloppsspärr inträder enligt 12 § ska de förvärv som har medfört ägarförändringen inte räknas med vid en senare bedömning av om en ägarförändring har skett enligt 12 §. Lag (2024:1131).

13 §

Bestämmelserna i 11 § gäller inte

Bestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i ägandet som sker på grund av arv, testamente eller bodelning. Lag (2024:1131).

14 §

En koncernbidragsspärr inträder också vid ägarförändringar som innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett underskottsföretag får det bestämmande inflytandet över ett annat företag.

Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.

Beloppsspärren

15 §

Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del underskotten överstiger 300 procent av utgiften för att förvärva

Om förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma koncern, ska avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras andel av koncernens sammanlagda underskott. Lag (2024:1131).

15 a §

Om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen har lämnats till underskottsföretaget tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av utgiften enligt 15 § första stycket bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde av tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen i underskottsföretaget. Vid beräkningen av värdet av tillgången ska kapitaltillskottet inte räknas med.

Vid bedömningen enligt första stycket ska hänsyn inte tas till tillgångar som underskottsföretaget kan antas ha förvärvat i samråd med den nya ägaren.

Vid tillämningen av denna paragraf likställs en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag med underskottsföretaget om de både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern. Lag (2024:1131).

16 §

Utgiften enligt 15 § första stycket ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen men tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde. Detsamma gäller, med undantag för kapitaltillskott enligt 15 a §, kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen. Utgiften ska också minskas med kapitaltillskott som under samma tid har lämnats till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.

Första stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget. Lag (2016:1055).

16 a §

Har upphävts genom lag (2016:1055).

17 §

Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen annars inte skulle genomföras.

17 a §

Om underskotten har utgjort det övervägande skälet till en sådan ägarförändring som anges i 10-13 §§, upphör dock underskottsföretagets rätt att dra av underskott från tidigare beskattningsår i sin helhet.

Bedömningen av om underskotten har utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen ska göras med hänsyn till omständigheterna. Det ska särskilt beaktas om det i förvärvet inte har ingått

Lag (2022:267).

Koncernbidragsspärren

18 §

Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder, med högre belopp än beskattningsårets överskott före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 kap. 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 24 kap. 26 § samt beräknat utan hänsyn till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap.

Om en del av underskotten inte får dras av på grund av beloppsspärren, gäller första stycket för den återstående delen.

Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket eller bestämmelsen i 19 a § inte har kunnat dras av ska dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning då. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte beskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde. Lag (2020:1077).

19 §

Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen ska vid tillämpning av 18 § räknas med i överskottet. Koncernbidraget ska dock inte räknas med i överskottet om ett företag som inte tillhörde samma koncern före ägarförändringen genom fusion har gått upp i det företag som lämnar bidraget. Koncernbidraget ska inte heller räknas med till den del det motsvaras av koncernbidrag från något annat företag som inte ingick i samma koncern före ägarförändringen. Lag (2007:1419).

Justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott

19 a §

Ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt vad som anges antingen i 19 b eller 19 c §, om företaget

• enligt 18 § helt eller delvis inte får dra av underskott som kvarstår från tidigare beskattningsår, och

• enligt 24 kap. 24 § helt eller delvis inte får dra av ett negativt räntenetto. Lag (2020:1077).

19 b §

Om ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a §, men inte minska avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, får de ökade underskottsavdragen inte uppgå till ett högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det sätt som anges i 19 d §. Lag (2020:1077).

19 c §

Om ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a § och minska avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, får skillnaden mellan de ökade underskottsavdragen och det minskade avdraget för negativt räntenetto inte uppgå till ett högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det sätt som anges i 19 d §.

Av 24 kap. 25 b § framgår hur det minskade avdraget för negativt räntenetto förhåller sig till de ökade underskottsavdragen. Lag (2020:1077).

19 d §

Vid tillämpning av 19 b eller 19 c § ska beskattningsårets överskott beräknas före minskningen av avdrag för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a § samt utan hänsyn till avdragen för underskott enligt 19 a § eller till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. I överskottet ska dock koncernbidrag räknas med i samma utsträckning som följer av 19 §. Lag (2020:1077).

Begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta kapitalinstrument

20 §

Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs, får underskott som uppkommit före konkursen inte dras av.

Om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full betalning, ska avdrag göras för underskott som på grund av konkursen inte har kunnat dras av tidigare. Lag (2007:1419).

21 §

Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i får ackord utan konkurs, skuldsanering, F-skuldsanering eller en skulduppgörelse i en under företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan, ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av de skulder i näringsverksamheten som fallit bort genom ackordet, skuldsaneringen, F-skuldsaneringen eller skulduppgörelsen.

Om den skattskyldige får nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen (2015:1016) om resolution, ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten. Lag (2022:987).

Begränsningar efter återkallelse av ett godkännande för tonnagebeskattning

21 a §

Om ett godkännande för tonnagebeskattning har återkallats enligt 13 a kap. 10 § första stycket 2-4 skatteförfarandelagen (2011:1244), får underskott som har uppkommit i den kvalificerade rederiverksamheten det beskattningsår då beslutet om återkallelse meddelades eller under de tidigare beskattningsår som återkallelsen omfattar inte dras av. Lag (2016:887).

Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut

22 §

Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som avses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. Lag (2004:438).

Avdrag efter ombildningar

23 §

Vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) tar det övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel.

Vid sådana ombildningar av ekonomiska föreningar till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars aktier skiftas ut över den ekonomiska föreningens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel. Lag (2000:1341).

Hänvisningar

24 §

I 14 kap. 17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för underskott om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, en kommun eller till ett bolag som helt eller till övervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller en kommun.

I 37 kap. 21-26 och 28 §§, 38 kap. 17-17 b §§ samt 38 a kap. 17-19 §§ finns bestämmelser om behandlingen av avdrag för underskott vid kvalificerade fusioner och fissioner, vid verksamhetsavyttringar respektive vid partiella fissioner. Lag (2006:1422).

AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL

41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital

1 §

Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter

• på grund av innehav av tillgångar och skulder, och

• i form av kapitalvinster och kapitalförluster.

Till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

2 §

Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses

• vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,

• kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta, och
• vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal.

Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.

3 §

Till inkomstslaget kapital räknas också

22 §§,

46 kap. 18 § och 48 kap.,

15 §, och

43 kap. Lag (2020:1068).

4 §

Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.

5 §

Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i de fall som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital utan till inkomstslaget tjänst.

Avskattning vid karaktärsbyte

6 §

Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall att han skulle avyttra den, inte längre ska beskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (avskattning).

Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp ska den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas.

I 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde tillgången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).

Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet

7 §

Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, ska ränteutgifter som avser fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de avser tid efter övergången. Har räntor som avser tid efter övergången betalats före övergången, behandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången.

Motsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.

Första stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir privatbostadsrätt. Lag (2007:1419).

Beskattningstidpunkten

Huvudregler

8 §

Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras.

Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. Lag (2020:1034).

9 §

Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.

Förskottsräntor ska dras av som kostnad det beskattningsår då de betalas bara till den del de avser tid intill utgången av januari månad året efter beskattningsåret. Den återstående delen ska dras av som kostnad med lika belopp varje beskattningsår under resten av den tid som förskottsbetalningarna avser.

I 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som avses i 3 § 5 ska dras av. Lag (2007:1419).

Kapitalvinster och kapitalförluster

10 §

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. För sådana vinster och förluster finns bestämmelser om beskattningstidpunkten i 44 kap. 26-32 §§ och 54 kap. 5 §.

Räntekompensation

11 §

Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.

Av 42 kap. 24 a § framgår att förvärvaren av ett skuldebrev i vissa fall inte får dra av räntekompensation som kostnad om skuldebrevet har förvarats på förvärvarens investeringssparkonto. Lag (2011:1271).

Resultatet

12 §

Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.

För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 och 10 §§. Lag (2009:197).

42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital

1 §

Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.

Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Lag (2024:1177).

Hänvisningar

2 §

I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om

• mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap. 14 §,

• utgifter för representation i 16 kap. 2 §,