Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

Förordningen gäller för myndigheter som lyder omedelbart under regeringen.

För affärsverken gäller 1 kap. 2 §, 2 kap. 3 och 5-8 §§, 4 kap., 5 kap. 1-6 och 8-14 §§, 7 kap. 2 och 3 §§, 8 kap. 1 § tredje stycket första och andra meningarna samt 10 kap. I de fall affärsverken disponerar anslag på statens budget gäller även 6 kap. 1 § och 9 kap. 3 §. Förordning (2018:1342).

2 §

Förordningen skall tillämpas om något annat inte följer av lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen.

Gemensamma bestämmelser om årsredovisning och budgetunderlag

3 §

Myndigheten ska årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning och budgetunderlag.

Handlingarna ska kortfattat ge underlag för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet. Förordning (2017:862).

4 §

Årsredovisningen och budgetunderlaget ska avse all den verksamhet som myndigheten ansvarar för, oavsett hur verksamheten finansieras eller i vilken form verksamheten bedrivs. Förordning (2017:862).

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning

1 §

Myndigheten skall senast den 22 februari varje år lämna en årsredovisning till regeringen avseende det senast avslutade räkenskapsåret.

2 §

Myndigheten ska, samtidigt som den lämnar årsredovisningen till regeringen, lämna kopior av årsredovisningen till Riksrevisionen och Statskontoret. Förordning (2025:1200).

3 §

Myndigheten ska senast den 15 februari varje år lämna det underlag Statskontoret behöver för årsredovisningen för staten. Förordning (2025:1200).

Årsredovisningens innehåll

4 §

Årsredovisningen ska bestå av

• resultatredovisning,

• resultaträkning,

• balansräkning,

• anslagsredovisning, och

• noter.

För en myndighet som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har haft både en balansomslutning och kostnader om minst en miljard kronor ska årsredovisningen även innehålla en finansieringsanalys.

Myndighetens årsredovisning ska även innehålla en sammanställning över väsentliga uppgifter från resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning. Sammanställningen ska även innehålla uppgifter om låneram, anslagskredit samt vissa nyckeltal.

Myndigheten ska i årsredovisningen även lämna information om andra förhållanden av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten.

Förordning (2007:1440).

Överskådlighet och god redovisningssed

5 §

Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed.

Rättvisande bild

6 §

Årsredovisningens delar skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Andra grundläggande redovisningsprinciper

7 §

När årsredovisningen upprättas skall följande iakttas:

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med 5 och 6 §§, får avvikelser göras från vad som föreskrivs i första stycket. I så fall skall upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på verksamhetens resultat samt på kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning lämnas i en not.

Årsredovisningens undertecknande

8 §

Årsredovisningen ska skrivas under av myndighetens ledning.

Underskriften innebär att ledningen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat och av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Förordning (2023:566).

Intern styrning och kontroll

9 §

Ledningen vid en myndighet som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska i anslutning till underskriften i årsredovisningen lämna en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Om ledningen bedömer att det har funnits väsentliga brister i den interna styrningen och kontrollen, ska dessa kortfattat redovisas.

Myndigheten ska i årsredovisningen lämna en redovisning av vad som legat till grund för ledningens bedömning. I redovisningen ska det även ingå en övergripande beskrivning av myndighetens arbete med intern styrning och kontroll. Förordning (2023:566).

3 kap. Resultatredovisning

1 §

Resultatredovisningen ska utformas så att den kan utgöra ett underlag för regeringens bedömning av myndighetens resultat och genomförande av verksamheten. Den ska utgå från de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion samt de mål och krav som regeringen har angett i regleringsbrev eller något annat beslut. Redovisningen ska innehålla analyser och bedömningar av verksamhetens resultat och dess utveckling.

För ärendeslag som omfattar ett stort antal ärenden ska antalet och styckkostnaden för handläggningen av dessa ärenden redovisas.

Den individbaserade statistik som ingår i resultatredovisningen ska vara uppdelad efter kön, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Förordning (2018:1342).

2 §

Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Myndigheten ska fördela verksamhetens totala intäkter och kostnader enligt indelningen.

Om regeringen har beslutat en investeringsbudget eller en avgiftsbudget för verksamheten, ska myndigheten följa upp dessa och kommentera väsentliga avvikelser.

Förordning (2018:1342).

Kompetensförsörjning

3 §

Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 § första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter.

Förordning (2008:747).

4 kap. Resultaträkning och balansräkning

1 §

Resultaträkningen skall i sammandrag redovisa myndighetens samtliga intäkter och kostnader under räkenskapsåret.

Balansräkningens innehåll

2 §

Balansräkningen skall i sammandrag redovisa myndighetens samtliga tillgångar och skulder samt kapital på balansdagen.

Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen.

5 kap. Värderingsregler

1 §

Med anläggningstillgång förstås en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Med omsättningstillgång förstås annan tillgång.

2 §

Utgifter för utveckling som är av väsentligt värde för myndighetens verksamhet under kommande år skall tas upp som immateriell anläggningstillgång. Detsamma gäller utgifter för koncessioner, patent, licenser och liknande rättigheter.

Utgifter för forskning får inte tas upp som anläggningstillgång. Förordning (2001:722).

Anskaffningsvärde för anläggningstillgångar

3 §

Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning (anskaffningsvärdet), om inte annat följer av andra och tredje styckena, 4, 5, 6, 7, 11 eller 13 §.

En anläggningstillgång som tas emot utan ersättning, eller till en ersättning som väsentligt understiger tillgångens marknadsvärde, ska vid förvärvstidpunkten tas upp till marknadsvärdet.

Vid överföring av anläggningstillgångar mellan myndigheter får Statskontoret föreskriva vilka värderingsprinciper som ska gälla vid tidpunkten för överföringen. Förordning (2025:1200).

Avskrivning av anläggningstillgångar

4 §

Anläggningstillgångar med begränsad nyttjandeperiod ska skrivas av systematiskt över denna period.

Nyttjandeperioden för en immateriell anläggningstillgång som avses i 2 § ska anses uppgå till högst fem år, om inte en annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas.

Om en sådan längre avskrivningstid tillämpas, ska upplysning om och skälen för detta lämnas i en not.

Avskrivningar ska redovisas i resultaträkningen.

Förordning (2014:1322).

Nedskrivning av anläggningstillgångar

5 §

Har en anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det värde som följer av 3 § och 4 § första stycket eller 7 §, ska tillgången skrivas ned till detta lägre värde, om det kan antas att värdenedgången är bestående.

En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen även om det inte kan antas att värdenedgången är bestående.

En nedskrivning enligt första eller andra stycket ska återföras, om det inte längre finns skäl för den.

Nedskrivningar och återföringar som avses i första-tredje styckena ska redovisas i resultaträkningen.

Förordning (2014:1322).

Uppskrivning av anläggningstillgångar

6 §

Materiella eller finansiella anläggningstillgångar som har ett tillförlitligt och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde enligt 3 §, 4 § första stycket, 5 § första-tredje styckena eller 11 § får skrivas upp till högst detta värde.

Det belopp med vilket uppskrivning sker ska redovisas under myndighetskapital. Förordning (2014:1322).

Aktier och andelar i hel- eller delägda företag

7 §

Vid värdering av aktier och andelar i hel- och delägda företag ska 3-5 §§ tillämpas (anskaffningsvärdemetoden).

Med delägt företag avses ett företag som staten äger minst 20 procent av aktierna eller andelarna i. Förordning (2019:577).

Värdering av omsättningstillgångar

8 §

Omsättningstillgångar ska, om inte annat följer av fjärde och femte styckena, 7, 9, 11 eller 13 §, tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

Med anskaffningsvärde förstås, om inte annat följer av 10 §, utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning.

Med nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om en omsättningstillgång inte innehas för att ge ekonomiska fördelar, får återanskaffningsvärdet eller något annat värde som är förenligt med 2 kap. 5 och 6 §§ användas i stället för nettoförsäljningsvärdet.

En omsättningstillgång som tas emot utan ersättning, eller till en ersättning som väsentligt understiger tillgångens nettoförsäljningsvärde, ska vid förvärvstidpunkten tas upp till nettoförsäljningsvärdet.

Vid överföring av omsättningstillgångar mellan myndigheter får Statskontoret föreskriva vilka värderingsprinciper som ska gälla vid tidpunkten för överföringen. Förordning (2025:1200).

Värdering av pågående arbeten

9 §

Pågående arbeten för någon annans räkning får värderas till belopp som överstiger anskaffningsvärdet, om det finns särskilda skäl och det står i överensstämmelse med 2 kap. 5 och 6 §§.

Varulagrets anskaffningsvärde

10 §

Anskaffningsvärdet för varulager av likartade tillgångar får beräknas enligt först-in-först-ut-principen, enligt vägda genomsnittspriser eller enligt någon annan liknande princip.

Sist-in-först-ut-principen får inte tillämpas.

Redovisning till bestämd mängd och fast värde

11 §

Materiella anläggningstillgångar, råvaror och förnödenheter som omsätts och vilkas sammantagna värde är av underordnad betydelse för myndigheten får tas upp till en bestämd mängd och ett fast värde, om deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt.

Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta

12 §

Fordringar och skulder i utländsk valuta skall omräknas enligt växelkursen på balansdagen, om detta står i överensstämmelse med 2 kap. 5 och 6 §§.

Värdering av vissa finansiella instrument

13 §

Finansiella instrument som primärt innehas för att generera avkastning eller värdestegringar ska värderas till verkligt värde, om inte annat följer av 14 §.

Värdeförändringen sedan föregående balansdag ska redovisas i resultaträkningen. Förordning (2014:1322).

14 §

Följande finansiella instrument får inte värderas enligt 13 §:

Värdering enligt 13 § får inte heller göras om en sådan värdering inte skulle ge ett tillförlitligt värde på det finansiella instrumentet. Förordning (2014:1322).

6 kap. Anslagsredovisning och finansieringsanalys

1 §

I anslagsredovisningen ska myndigheten redovisa utfallet på de anslag myndigheten disponerar och de inkomsttitlar som myndigheten redovisar mot i enlighet med den indelning som framgår av regleringsbrev eller något annat beslut av regeringen. Utfallet ska ställas mot tilldelade belopp per anslag eller anslagspost respektive beräknade belopp per inkomsttitel. Avvikelser ska analyseras.

Av anslagsredovisningen ska det även framgå i vilken utsträckning myndigheten med stöd av ett sådant bemyndigande som avses i 17 § första stycket anslagsförordningen (2011:223) beställt varor eller tjänster eller beslutat om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under följande budgetår. Anslagsredovisningen ska också omfatta utestående åtaganden av detta slag som ingåtts med stöd av bemyndiganden som beslutats tidigare år.

Av anslagsredovisningen ska det också framgå hur myndigheten har uppfyllt andra finansiella villkor som regeringen har angett. Förordning (2018:1342).

Finansieringsanalys

2 §

Finansieringsanalysen skall visa myndighetens betalningar fördelade på drift, investeringar, uppbörd och transfereringar.

Av analysen skall framgå hur dessa verksamheter har finansierats och hur myndighetens likvida ställning har förändrats. I anslutning till finansieringsanalysen skall myndigheten lämna de kommentarer och förklaringar som är nödvändiga för att bedöma finansieringsanalysen.

7 kap. Tilläggsupplysningar

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna förordning ska årsredovisningen innehålla de tilläggsupplysningar som Statskontoret föreskriver.

Förordning (2025:1200).

2 §

Myndigheten skall i årsredovisningen redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som avtalats för var och en av

För dessa personer skall myndigheten också uppge uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag.

3 §

Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron skall anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

Uppgift skall också lämnas om

Sjukfrånvaron för varje grupp som avses i andra stycket 2 och 3 skall anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Sådan uppgift skall inte lämnas om antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

Bestämmelserna i första-tredje styckena gäller inte myndigheter och affärsverk i vilka antalet anställda under de senaste två räkenskapsåren i medeltal uppgått till högst tio.

Förordning (2002:1061).

8 kap. Delårsrapport

1 §

Regeringen kan besluta att en myndighet ska lämna en delårsrapport. En sådan rapport ska lämnas till regeringen senast sex veckor efter utgången av den period som rapporten ska avse.

Delårsrapporten ska bestå av

• resultaträkning,

• balansräkning, och

• anslagsredovisning enligt 6 kap. 1 § första och tredje styckena.

Delårsrapporten ska skrivas under av myndighetens ledning. Underskriften innebär att ledningen intygar att delårsrapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader och intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Bestämmelserna om årsredovisningen i 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 4 § fjärde stycket och 5-7 §§ ska tillämpas när delårsrapporten upprättas. Förordning (2017:862).

9 kap. Budgetunderlag och underlag för fördjupad prövning

1 §

Myndigheten skall, om förslag lämnas som beräknas leda till ökade kostnader eller minskade intäkter, redovisa förslag till åtgärder inom den egna verksamheten som leder till motsvarande minskning av kostnaderna. Om det finns särskilda skäl får förslagen även avse andra verksamheter.