Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl

1 §

I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om anmälan m.m. Lag (2004:852).

1 a §

Ärenden enligt denna lag handläggs av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten enligt den fördelning mellan myndigheterna som följer av 21 a och 21 b §§. Lag (2009:1006).

2 §

Bostadstillägg enligt denna lag kan utges till den som uppbär 1. hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller hel garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, 2. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 3. änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, 4. änkepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, 5. särskild efterlevandepension enligt lagen om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, 6. hustrutillägg enligt lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension, eller 7. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att förmånen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1-6. Bostadstillägg kan också utges till en änka som enbart på grund av bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn inte uppbär änkepension. Bostadstillägg kan också utges när sjukersättning eller aktivitetsersättning har vilandeförklarats enligt 16 kap. 16 § lagen om allmän försäkring eller har dragits in i fall som avses i 16 kap. 20 § samma lag. Bostadstillägg kan också utges till en person som enbart på grund av bestämmelserna i 16 a kap. 4 § lagen om allmän försäkring inte uppbär sjukersättning. Lag (2008:867).

3 §

Bostadstillägg utges trots bestämmelserna i 2 § inte till 1. en pensionär som enbart uppbär ålderspension för tid före den månad då han eller hon fyller 65 år, 2. en kvinna som beviljats änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 och som är född år 1945 eller senare, eller 3. en kvinna som enbart uppbär änkepension för tid från och med den månad då hon fyller 65 år.

4 §

Särskilt bostadstillägg kan utges enligt 20 och 21 §§ till den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag.

5 §

En bidragsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make skall likställas med ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta. Sambor skall likställas med makar. Kommer det fram omständigheter som gör det sannolikt att två personer är sambor, skall dessa likställas med sambor, om inte den som ansöker om bostadstillägg eller som sådant bidrag betalas ut till visar att de inte är sambor. Lag (2006:366).

6 §

I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.

7 §

Bostadstillägg utges endast för den bostad där den bidragsberättigade har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och tvåbäddsrum. En bidragsberättigad som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i ett liknande boende är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga permanentbostad under högst sex månader från det att den handläggande myndigheten har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande. I fråga om den som är intagen i anstalt och avtjänar fängelsestraff som överstiger två år utges bostadstillägg under längst två månader efter det att vistelsen i anstalt inleddes eller verkställigheten av fängelsestraffet på annat sätt påbörjades. Bostadstillägg får dock utges för tiden från och med den tredje månaden före den månad då frigivning ska ske eller från och med den månad då den intagne påbörjar en vistelse utanför anstalt enligt 58 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Lag (2009:1006).

8 §

Bostadstillägg utges inte för sådan bostadskostnad som fastställs med beaktande av den bidragsberättigades inkomst. Bostadstilläggets storlek

9 §

Bostadstillägg utges med 93 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för den som är gift. För var och en av makar ska bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. Vid beräkningen av bostadskostnaden enligt första stycket, för makar den gemensamma, ska även hemmavarande barns andel av bostadskostnaden medräknas under förutsättning att barnet inte har fyllt 20 år och inte är självförsörjande. Detsamma ska gälla så länge barnet får förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395). Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del den överstiger 2 250 kronor per månad för var och en av de boende vid boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform. Bostadstillägg utges inte för bostadskostnad till den del bostadskostnaden motsvaras av preliminärt bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. Lag (2009:1486).

10 §

Storleken på det bostadstillägg som skall utges är beroende av den sökandes, och om sökanden är gift även makens, bidragsgrundande inkomst och reduceringsinkomst. Med bidragsgrundande inkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under den närmaste tiden. Med reduceringsinkomst avses den inkomst som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 18 och 19 §§.

11 §

Bostadstillägget skall minskas med 62 procent av reduceringsinkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del reduceringsinkomsten överstiger detta belopp minskas bostadstillägget med 50 procent av inkomsten. Beräkning av bidragsgrundande inkomst

12 §

Den bidragsgrundande inkomsten beräknas med utgångspunkt i 1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229), 2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 13 §, och 3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 14 § för året före det år då ansökan om bostadstillägg görs. Till de sammanlagda beräknade överskotten skall läggas belopp enligt 15-17 §§. I fråga om en bidragsberättigad som är gift beräknas den bidragsgrundande inkomsten för den bidragsberättigade och hans eller hennes make var för sig. Lag (2002:326).

13 §

Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas med - avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, och - avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. inkomstskattelagen.

14 §

Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital beräknat enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas respektive minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget med undantag för - avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, - avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och - avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen. Föreligger ett överskott enligt första stycket ska detta minskas med schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § inkomstskattelagen. Lag (2009:1486).

15 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för 1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital, 2. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag, 3. skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000 kronor per månad, 4. ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före år 1991, 5. vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag, och 6. etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Lag (2010:206).

16 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstillägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som anges i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Lag (2009:1054).

17 §

Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det framräknade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor. I fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag enligt första stycket.

17 a §

När den bidragsgrundande inkomsten beräknas skall bortses från sådan förändring i utbetalning av aktivitetsersättning, sjukersättning, pensionsförmåner, äldreförsörjningsstöd och livränta som föranleds av att den bidragsberättigade är häktad, är intagen i kriminalvårdsanstalt, är intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård eller på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453). Lag (2002:305). Beräkning av reduceringsinkomst

18 §

Reduceringsinkomsten utgörs av summan av - pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §, - pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstiftning, - inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3, - tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, - 50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som utgör arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), - 50 procent av de delar av inkomster enligt 15 § 1 som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, och - 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 19 §. Vad som föreskrivs i 17 a § om beräkning av bidragsgrundande inkomst gäller också när reduceringsinkomsten beräknas. Lag (2009:198).

19 §

Det fribelopp som avses i 18 § skall motsvara 2,17 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,935 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. Uppbär den bidragsberättigade sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller motsvarande utländsk förmån skall i stället för vad som anges i första stycket ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning enligt 9 kap. 8 och 9 §§ lagen om allmän försäkring. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den bidragsberättigade fyller 65 år. Om den bidragsberättigade uppbär mer än en förmån som enligt 2 § berättigar till bostadstillägg, skall avdrag enligt ovan göras med det belopp som är mest förmånligt för den bidragsberättigade. Inkomsten efter reducering enligt första eller andra stycket är den bidragsberättigades reduceringsinkomst. I fråga om makar skall reduceringsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda reduceringsinkomst. Beräkning av särskilt bostadstillägg

20 §

Särskilt bostadstillägg ska utges med det belopp som den bidragsberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå, allt räknat per månad. En skälig levnadsnivå enligt första stycket ska anses motsvara en tolftedel av 1,3546 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet för den som är gift. En bostadskostnad som uppgår till högst 6 200 kronor för den som är ogift och 3 100 kronor för den som är gift, ska anses som skälig bostadskostnad enligt första stycket. Lag (2009:1486).

21 §

Vid tillämpning av 20 § skall följande inkomster beaktas: 1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första stycket 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av tilllämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). Om det för den bidragsberättigade inte kan beslutas någon tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas som följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut hade kunnat fattas. 2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 12 § första stycket 3 efter avdrag med 30 procent. 3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 § 1 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av bestämmelserna i 1 och 2 om inkomsten inte hade undantagits från beskattning i Sverige på grund av 3 kap. 9-14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller skatteavtal. 4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 15 § 2-4, 16 och 17 §§. 5. Bostadstillägg enligt 11 §. Inkomsterna enligt första stycket 1-3 skall sammanlagda alltid anses utgöra lägst en tolftedel av det för den bidragsberättigade gällande beloppet enligt 19 § efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första stycket 1. I fråga om makar skall inkomsterna för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster. För den som är född 1938 eller senare skall från och med den månad då han eller hon fyller 65 år inkomsterna, i stället för de belopp som anges i 19 § första stycket, alltid anses utgöra lägst en tolftedel av 2,13 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,9 gånger prisbasbeloppet för den som är gift efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt första stycket 1. Lag (2007:113). Handläggande myndighet

21 a §

Försäkringskassan handlägger ärenden som avser bostadstillägg till bidragsberättigad som uppbär sådan ersättning som anges i 2 § första stycket 2 eller sådan utländsk invaliditetsförmån som avses i 2 § första stycket 7 samt i de fall som avses i 2 § tredje och fjärde styckena. Lag (2009:1006).

21 b §

Pensionsmyndigheten handlägger ärenden som avser bostadstillägg till bidragsberättigad som uppbär eller har rätt till någon annan av de förmåner som anges i 2 § än sådana som enligt 21 a § ska handläggas av Försäkringskassan. Pensionsmyndigheten handlägger ärenden som avser bostadstillägg till makar om någon av makarna uppbär sådan förmån som enligt första stycket ska handläggas av Pensionsmyndigheten. Om ett ärende om bostadstillägg vid tillämpning av 21 a § och första stycket denna paragraf ska handläggas av såväl Försäkringskassan som Pensionsmyndigheten ska Pensionsmyndigheten handlägga ärendet. Lag (2009:1006). Ansökan

22 §

Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan ska göras skriftligen hos den myndighet som enligt 21 a eller 21 b § ska handlägga ärendet. Ansökan ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökandens rätt till bostadstillägg. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete av sökanden och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make. Lag (2009:1006). Utbetalning av bostadstillägg

23 §

Bostadstillägg utges från och med den månad som anges i ansökan. Bostadstillägg får dock inte utges för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Bostadstillägg får beviljas för en tid av tolv månader. Om det finns särskilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för en tid av 36 månader.

24 §

Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv. Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut. Om särskilt bostadstillägg ingår eller om äldreförsörj- ningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd betalas ut, skall dock bostadstillägget alltid betalas ut. Lag (2001:854).

25 §

Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till en bidragsberättigad, vars make har uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bostadstillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha utgivits om beslut om båda ersättningarna hade förelegat samtidigt. Ändrade förhållanden

26 §

Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till den handläggande myndigheten 1. om de inkomster som avses i 12 § första stycket 1 och 2 samt 15 § väsentligt har ökat för bidragstagaren eller dennes make, 2. om han eller hon byter bostad eller om boendeförhållandena ändras, eller 3. om han eller hon gifter sig eller äktenskapet upplöses. Lag (2009:1006).

27 §

Bostadstillägg ska omprövas när något förhållande som bestämmer tilläggets storlek har ändrats. Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal. Detsamma ska gälla när ändring sker av - sådant belopp som avses i 19 §, - preliminärt bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, eller - taxeringsvärde för annan fastighet än sådan som avses i 5 § lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Lag (2009:1054).

28 §

En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden efter den månad då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden. Uppgiftsskyldighet

29 §

Banker och andra penninginrättningar ska på begäran lämna domstol, Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan sådana uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse för tillämpningen av denna lag. Lag (2009:1006). Återbetalning

30 §