Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §
I denna förordning meddelas föreskrifter om kommunal vuxenutbildning utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).
2 §
Genom kommunal vuxenutbildning ger kommunen stöd för vuxnas lärande. Detta stöd, som skall utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar, kan ha formen av undervisning, handledning och vägledning samt bedömning av måluppfyllelse och kunskaper.
Stödet för vuxnas lärande skall utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier i andra skolformer inom det offentliga skolväsendet för vuxna.
3 §
Den som enbart får vägledning eller sina kunskaper bedömda på det sätt som anges i 4 kap. 16 och 19 §§ behöver inte vara intagen som elev i kommunal vuxenutbildning.
Förordning (2004:640).
4 §
För att uppnå syftet med den kommunala vuxenutbildningen enligt 11 kap. 2 § skollagen (1985:1100) ska kommunens stöd för lärande utöver 1 kap. 9 § skollagen och läroplanen utgå från
nationellt eller lokalt fastställda mål i kursplaner inom olika kunskapsområden för grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning, eller
den enskildes utbildningsmål som har dokumenterats enligt en individuell studieplan för en eller flera sådana individuella kurser som avses i 2 kap. 7 §.
Förordning (2009:134).
5 §
Varje studerande bör erbjudas vägledning som stöd för sitt beslut om studie- och yrkesval.
Verksamhetspoäng och gymnasiepoäng
6 §
Med verksamhetspoäng avses i denna förordning ett mått på studieomfattningen inom kommunal vuxenutbildning.
7 §
Inom kommunal vuxenutbildning beräknas 20 verksamhetspoäng för en veckas heltidsstudier.
Inom gymnasial vuxenutbildning beräknas en verksamhetspoäng för varje gymnasiepoäng; en veckas heltidsstudier motsvarar i genomsnitt 20 gymnasiepoäng.
En årsstudieplats motsvarar 800 verksamhetspoäng.
Förordning (2004:640).
8 §
Verksamhetspoängen skall framgå av den enskildes individuella studieplan.
Rektor
9 §
Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor.
10 §
I de fall kommunal vuxenutbildning anordnas enligt 11 kap. 6 § skollagen (1985:1100) får den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter endast överlämnas till uppdragstagaren om uppdragstagaren har fått ett tillstånd enligt förordningen (2010:253) om betygsrätt för vuxenutbildning.
Även om myndighetsutövning överlämnats enligt första stycket har en kommun eller ett landsting sådan uppgiftsskyldighet som avses i 6 kap. 9-11 §§ studiestödsförordningen (2000:655). Förordning (2010:254).
2 kap. Utbildningen
1 §
För kommunal vuxenutbildning gäller en läroplan.
Läroplanen fastställs av regeringen.
Kurser
2 §
Inom grundläggande vuxenutbildning finns nationella kurser och lokala kurser.
Inom gymnasial vuxenutbildning finns nationella kurser, lokala kurser, individuella kurser och projektarbete. Med projektarbete avses ett större arbete som genomförs inom ramen för utbildningen. Förordning (2009:134).
3 §
Styrelsen för utbildningen får besluta att nationella kurser och lokala kurser delas upp i delkurser.
4 §
Styrelsen för utbildningen bestämmer genom vilka kurser eller delkurser som stöd skall ges. Rektorn beslutar om individuella kurser.
5 §
Lokala kurser skall ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan.
6 §
I grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning får orienteringskurser inrättas som lokala kurser.
En orienteringskurs skall ha ett eller flera av följande syften
- medverka till väl underbyggda beslut om studie- eller yrkesval,
- ge ökade studietekniska färdigheter,
- utgöra en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden,
- ge tillfälle till bedömning av en studerandes kunskaper och färdigheter inom olika kunskapsområden i förhållande till kursplanemål och andra kunskapskrav.
En orienteringskurs får inte överstiga 200 verksamhetspoäng.
7 §
En individuell kurs skall syfta till att tillgodose deltagarens individuella kunskapsbehov i de fall dessa inte kan tillgodoses genom nationella eller lokala kurser.
Kursplaner
8 §
För varje nationell och lokal kurs och för projektarbete skall det finnas en kursplan. Av kursplanen skall framgå dels kursens mål eller målen för projektarbetet, dels den kunskapsnivå som alla deltagare minst skall ha uppnått vid kursens slut eller vid genomfört projektarbete.
8 a §
Har upphört genom förordning (2006:1277).
9 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner för kärnämnen och övriga nationella kurser samt för projektarbete.
Förordning (2006:1277).
10 §
Kursplaner för lokala kurser fastställs av styrelsen för utbildningen.
11 §
Kursplaner för ämnen med yrkesinriktad profil (yrkesämnen) skall fastställas efter samråd med parterna på arbetsmarknaden.
12 §
Inom gymnasial vuxenutbildning skall det av kursplanen för varje kurs och för projektarbete framgå hur många gymnasiepoäng kursen eller projektarbetet omfattar. När styrelsen för utbildningen delar upp en kurs på flera delkurser, skall styrelsen bestämma hur många gymnasiepoäng som hänför sig till varje delkurs. För orienteringskurser och individuella kurser beräknas inte gymnasiepoäng.
En kurs skall omfatta minst 50 gymnasiepoäng och bör inte överstiga 200 gymnasiepoäng. Poängtalet skall vara jämnt delbart med 50.
Individuella studieplaner
13 §
Rektor ansvarar för att individuella studieplaner upprättas för samtliga deltagare. Av planen skall den enskildes utbildningsmål och verksamhetspoäng framgå.
Den individuella studieplanen skall utarbetas i samverkan med den enskilde. Planen skall upprättas i nära anslutning till intagningen och skall vid behov revideras.
Målen för individuella kurser skall framgå av den individuella studieplanen. Förordning (2004:640).
14 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om utformningen av individuella studieplaner.
Grundläggande vuxenutbildning
15 §
Grundläggande vuxenutbildning anordnas i form av kurser inom olika kunskapsområden.
16 §
Kunskapsområden inom grundläggande vuxenutbildning är svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap.
Förordning (2004:640).
17 §
Kärnämnen inom grundläggande vuxenutbildning är svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap.
Gymnasial vuxenutbildning
18 §
Gymnasial vuxenutbildning får förekomma som kurser inom alla ämnen som före den 1 juli 2011 finns i gymnasieskolan med undantag av specialidrott. Dessutom får projektarbete förekomma.
Därutöver får gymnasial vuxenutbildning förekomma som kurser med syftet att ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar den som utbildningen i gymnasieskolan ska ge.
Förordning (2011:561).
19 §
Kärnämnen inom gymnasial vuxenutbildning är svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap.
För döva och hörselskadade får teckenspråk vara kärnämne.
Kurser inom detta ämne kan då ersätta andra kärnämneskurser, dock inte svenska. Beslut om detta fattas av rektorn eller den rektorn bestämmer. Förordning (2011:561).
20 §
Har upphävts genom förordning (2009:134).
21 §
Har upphävts genom förordning (2004:640).
22 §
Har upphävts genom förordning (2004:640).
23 §
Har upphävts genom förordning (2004:640).
24 §
Har upphävts genom förordning (2004:640).
25 §
Har upphävts genom förordning (2004:640).
26 §
Har upphävts genom förordning (2004:640).
3 kap. Deltagare i utbildningen
1 §
I 11 kap. 10 och 19 §§ skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om vem som är behörig att delta i kommunal vuxenutbildning. I 2-7 §§ detta kapitel meddelas ytterligare bestämmelser om behörighet.
2 §
För att vara behörig att tas emot till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning ska den sökande dels sakna eller ha brister i sådana kunskaper som kursen syftar till att ge, dels ha förutsättningar att följa utbildningen.
Förordning (2009:134).
3 §
Behörig att tas emot till en kurs i ämnet modersmål är endast den som har det aktuella språket som sitt modersmål.
4 §
Behörig att tas emot till en kurs i ämnet svenska som andraspråk inom gymnasial vuxenutbildning är den som har ett annat språk än svenska som modersmål.
5 §
En elev i gymnasieskolan är inte behörig att tas emot i kommunal vuxenutbildning i en kurs som eleven under någon del av kurstiden i kommunal vuxenutbildning studerar i gymnasieskolan.
6 §
Har upphävts genom förordning (2008:628).
7 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav till kurser inom gymnasial vuxenutbildning.
Styrelsen för utbildningen får meddela föreskrifter om särskilda förkunskapskrav till lokala kurser.
Förordning (2009:134).
Urval
8 §
Om samtliga behöriga sökande till gymnasial vuxenutbildning inte kan tas emot till sådan utbildning, skall ett urval ske.
Vid detta urval skall företräde, i den ordning som anges nedan, ges till den som har kort tidigare utbildning och som
önskar fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad individuell studieplan,
behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program eller för annan behörighetskomplettering,
behöver utbildningen för pågående yrkesverksamhet, eller
behöver utbildningen för planerat eller kommande yrkesval.
9 §
Har upphävts genom förordning (2009:134).
9 a §
Har upphävts genom förordning (2005:1183).
10 §
Har upphävts genom förordning (2004:640).
4 kap. Bedömning
1 §
Betyg skall sättas på genomförd kurs eller delkurs och på projektarbete. På orienteringskurser och individuella kurser skall betyg inte sättas.
2 §
För en deltagare som har fått betyg från samtliga delkurser av en kurs skall ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet.
3 §
Som betyg inom grundläggande vuxenutbildning ska någon av följande beteckningar användas:
Icke godkänt (IG)
Godkänt (G)
Väl godkänt (VG). Förordning (2009:134).
4 §
Som betyg inom gymnasial vuxenutbildning skall någon av följande beteckningar användas:
Icke godkänt (IG)
Godkänt (G)
Väl godkänt (VG)
Mycket väl godkänt (MVG).
Förordning (2006:1277).
5 §
Betyg skall sättas av läraren. Om två eller flera lärare skall bedöma deltagaren och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.
6 §
Det ska finnas betygskriterier för sådana kurser som enligt 1 § ska betygssättas och för projektarbete. Statens skolverk får meddela föreskrifter om betygskriterier för nationella kurser och för projektarbete. Styrelsen för utbildningen fastställer betygskriterier för lokala kurser. Vid betygssättningen ska läraren använda dessa betygskriterier.
Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper som krävs enligt kursplanen för att deltagaren ska få betygen Godkänt eller Väl godkänt, samt för kurser och projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning även betyget Mycket väl godkänt.
Om det finns särskilda skäl, får läraren bortse från enstaka betygskriterier eller från enstaka delar av betygskriterier.
Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för eleven att uppfylla kraven för ett visst kriterium. De kriterier som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.
Lärarna bör använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Skolverket får meddela föreskrifter om de nationella proven. Skolverket beslutar också om utformningen av proven. Förordning (2008:120).
7 §
Betygen för samtliga deltagare ska föras i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgifterna i ett sådant intyg som avses i 19 §. Betygskatalogen ska utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts och de intyg som har getts. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Betygen och intygen ska kunna sammanställas för varje enskild deltagare. Förordning (2008:120).
Samlat betygsdokument
8 §
Den som har slutfört kurser inom kommunal vuxenutbildning har rätt att få ett dokument som visar vilka kurser eller delkurser som deltagaren har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som deltagaren har fått på de skilda kurserna (samlat betygsdokument). Den som vill ha ett samlat betygsdokument får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som skall ingå i dokumentet.
Det som sägs i första stycket om kurser gäller också för projektarbete inom gymnasial vuxenutbildning.
Slutbetyg
9 §
Den som har fått minst betyget Godkänt i den grundläggande vuxenutbildningens samtliga kärnämnen ska få slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning.
Den som har fler betyg från grundläggande vuxenutbildning än som avses i första stycket får själv bestämma vilka övriga betyg som ska ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå om deltagaren har fått betyg på kursen i sin helhet.
I slutbetyget får betyg från kommunal vuxenutbildning tas in.
Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Förordning (2008:628).
10 §
Rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning har den som har betyg i
samtliga kärnämneskurser, och
andra kurser, delkurser eller projektarbete som enligt kursplanerna uppgår till sammanlagt minst 1 750 gymnasiepoäng.
Den som har fått betyg i kurser eller delkurser utöver vad som följer av första stycket har rätt att välja vilka kurser eller delkurser utöver kärnämneskurserna som ska ingå i slutbetyget.
Detsamma gäller för projektarbete. De kurser, delkurser eller projektarbete som utöver kärnämneskurserna ingår i slutbetyget får sammanlagt inte uppgå till mer än 1 799 gymnasiepoäng.
I slutbetyget ska deltagarens gymnasiepoäng specificeras.
Förordning (2008:120).
11 §
I slutbetyg som avses i 10 § får betyg tas in från gymnasial vuxenutbildning i den kommunala vuxenutbildningen samt från gymnasieskolan eller motsvarande på projektarbete och på de kurser som får förekomma i gymnasial vuxenutbildning.
I slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå, om deltagaren har fått ett sammanfattande betyg på kursen i dess helhet. I slutbetyget får inte heller betyg ingå från de kurser i ämnena idrott och hälsa respektive estetisk verksamhet som före den 1 juli 2011 är kärnämneskurser i gymnasieskolan. Förordning (2011:561).
12 §
Om ett betyg på en lokal kurs skall ingå i slutbetyget, skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.
För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara kurser skall det högre betyget tas in i slutbetyget.
Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det.
13 §
För den som tidigare har fått ett slutbetyg från en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program eller motsvarande får ett sådant slutbetyg som avses i 10 § inte utfärdas.
14 §
Har upphävts genom förordning (2009:134).
Utfärdande av betygsdokument
15 §
Betygsdokument skall utfärdas av rektorn.
Anteckning om att slutbetyg har utfärdats och om betygets innehåll skall göras i betygskatalogen.
Prövning
16 §
Den som vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning skall få genomgå prövning i alla kurser som får förekomma inom kommunal vuxenutbildning, utom orienteringskurser och individuella kurser, samt i projektarbete. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller projektarbetet.
Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte genomgå prövning i en kurs eller ett projektarbete, om eleven har fått minst betyget Godkänt på kursen eller projektarbetet.
Prövning får göras endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller projektarbete, utbildning inom det kunskapsområde som projektarbetet avser.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning. Förordning (2006:1277).
17 §
Har upphävts genom förordning (2004:640).
18 §
Bestämmelserna om betygssättning och utfärdande av betyg i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning enligt 16 §. Förordning (2004:640).
Intyg
19 §
Den som har genomgått en individuell kurs eller en orienteringskurs eller som vill få sina kunskaper och färdigheter dokumenterade på annat sätt än genom betyg skall få ett intyg.
Intyg utfärdas av rektorn. Förordning (2004:640).
Utformning av betygsdokument och intyg
20 §
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument, slutbetyg samt intyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning skall Statens skolverk samråda med Högskoleverket.
Rättelse av betyg och intyg
21 §
I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg och intyg. Avser rättelsen en handling som har lämnats ut till deltagaren skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen när rättelsen avser en betygshandling.
5 kap. Deltagare bosatta i utlandet
1 §
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.