LegalizeUtlänningsförordning (2006:97)
1 kap. Förordningens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser
1 §
I denna förordning finns bestämmelser om
- förordningens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
- resehandlingar (2 kap.),
- visering (3 kap.),
- uppehållsrätt (3 a kap.),
- uppehållsstatus och bevis för gränsarbetare som kompletterar bestämmelserna i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (3 b kap.),
- uppehållstillstånd (4 kap.),
- uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair- arbete (4 a kap.),
- arbetstillstånd (5 kap.),
- EU-blåkort (5 a kap.),
- tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT (5 b kap.),
- tillstånd för säsongsarbete (5 c kap.),
- kontroll- och tvångsåtgärder (6 kap.),
- underrättelseskyldighet (7 kap.), och
- avvisning, utvisning, avgifter m.m. (8 kap.).
Förordning (2020:941).
2 §
Med Schengenkonventionen avses i denna förordning konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.
Med Schengenstat avses en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen eller som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med konventionsstaterna.
3 §
Med inre och yttre gräns avses i denna förordning inre och yttre gränser enligt artikel 2.1 och 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Förordning (2018:1103).
4 §
Med EES-stat avses i denna förordning en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses dock även sådana svenska medborgare som anges i 3 a kap. 2 § andra stycket utlänningslagen (2005:716), såvida inte något annat framgår av denna förordning. Förordning (2014:185).
5 §
Med Schengenvisering avses i denna förordning en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).
Förordning (2011:706).
6 §
Med rörlighetsdirektivet avses i denna förordning Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG. Förordning (2014:185).
6 a §
Med utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU avses i denna förordning avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergi-gemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7). Förordning (2020:941).
7 §
Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399. Förordning (2018:1103).
2 kap. Bestämmelser om resehandlingar
1 §
En utlänning som har permanent uppehållstillstånd eller som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) behöver inte ha pass vid vistelse i Sverige. Detsamma gäller för en utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 6 § utlänningslagen. Kravet på pass vid vistelse i Sverige gäller inte heller för en utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § eller 12 kap. 16 b eller 18 § utlänningslagen om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling.
En utlänning under sexton år behöver inte ha eget pass för inresa eller vistelse i Sverige, om han eller hon följer med en vuxen person vars pass innehåller de uppgifter som behövs för att fastställa barnets identitet. Förordning (2021:813).
1 a §
En utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå behöver inte ha pass vid vistelse i Sverige om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling. Förordning (2021:813).
1 b §
En utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716) i ett säkerhetsärende enligt 1 kap. 7 § samma lag eller som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 kap. 14 § lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar behöver inte ha pass vid vistelse i Sverige om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling. Förordning (2024:29).
2 §
Besättningsmän som avses i 3 kap. 1 § 10 behöver inte ha pass vid inresa eller vistelse i landet. Förordning (2024:600).
3 §
En utlänning som inte behöver ha pass ska på begäran av Polismyndigheten eller en polisman visa att passfrihet gäller för honom eller henne. Förordning (2014:1192).
Hemlandspass
4 §
En resehandling får godtas som pass (hemlandspass), om handlingen är utfärdad av en behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare samt uppfyller de förutsättningar som anges i andra-fjärde styckena.
I handlingen skall det finnas
uppgifter om innehavarens medborgarskap och fullständiga namn samt födelsedatum och födelseort,
uppgift om handlingens giltighetstid,
innehavarens namnteckning,
uppgift om vilken myndighet som har utfärdat handlingen,
uppgift om handlingens giltighet för resa till Sverige, och
ett välliknande fotografi av innehavaren.
En handling får inte godtas som pass om den inte tillåter återresa till hemlandet eller inresa till tredje land.
Handlingen skall vara avfattad på svenska, danska, norska, engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller vara försedd med en bestyrkt översättning till något av dessa språk.
5 §
Om det finns särskilda skäl, får en sådan resehandling som avses i 4 § godtas som hemlandspass även om den inte uppfyller kraven i 4 § andra stycket 3 eller fjärde stycket.
För barn under fem år som har egen resehandling och som reser med vårdnadshavare, får en sådan resehandling som avses i 4 § godtas som hemlandspass, även om den inte uppfyller kraven i 4 § andra stycket 1 eller 6 vad avser födelsedatum eller fotografi. Födelseår skall dock framgå.
Innehavarens identitet måste alltid kunna fastställas med stöd av handlingen.
6 §
Ett hemlandspass som har utfärdats för makar gemensamt godtas för inresa och vistelse i Sverige såväl när makarna följs åt som när endast en av dem reser in.
Resedokument
7 §
Ett resedokument skall utfärdas i de fall som anges i konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (SÖ 1954:55), konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning (SÖ 1965:54) eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som äro sjömän (SÖ 1959:16).
8 §
Ett resedokument ska utfärdas med en giltighetstid om högst två år. Om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan har förlorat ett tidigare resedokument ska giltighetstiden dock vara ett år, om inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka att ett tidigare resedokument inom samma tid har varit föremål för missbruk.
Migrationsverket får besluta om förlängning av giltighetstiden för ett resedokument.
Ett resedokument får, då det utfärdas, förses med en anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt.
Förordning (2021:1052).
9 §
Ett resedokument som utfärdats enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716) gäller som pass vid inresa och vistelse i Sverige.
10 §
Om den som har ett av Migrationsverket utfärdat resedokument upphör att vara flykting eller statslös, skall resedokumentet återlämnas till Migrationsverket.
Provisorisk resehandling
11 §
En resehandling som har upprättats i enlighet med rådets direktiv (EU) 2019/997 av den 18 juni 2019 om införande av en provisorisk EU-resehandling och om upphävande av beslut 96/409/GUSP, i den ursprungliga lydelsen, gäller som pass vid inresa och vistelse i Sverige. Förordning (2024:996).
Främlingspass
12 §
Har upphört genom förordning (2014:781).
13 §
Ett främlingspass ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan har förlorat ett tidigare främlingspass ska giltighetstiden dock vara ett år, om inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka att ett tidigare främlingspass inom samma tid har varit föremål för missbruk.
Ett främlingspass får, antingen då det utfärdas eller senare, förses med en anteckning som begränsar dess giltighetsområde. För sådana främlingspass som inte utfärdas enligt 2 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen (2005:716) ska giltighetsområdet begränsas om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan har förlorat ett tidigare utfärdat främlingspass och särskilda skäl inte talar emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka att ett tidigare främlingspass inom samma tid har varit föremål för missbruk.
Ett främlingspass får, då det utfärdas, förses med en anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt.
Förordning (2021:1052).
14 §
Om en utlänning har ett omedelbart behov av att resa till eller från Sverige, får Migrationsverket utfärda ett provisoriskt främlingspass för honom eller henne.
14 a §
Främlingspass får utfärdas för den som är under 18 år om barnets vårdnadshavare lämnat medgivande. Pass får utfärdas utan sådant medgivande om det finns synnerliga skäl.
Pass som endast gäller för direkt resa till Sverige får utan vårdnadshavares medgivande utfärdas för ett barn som har uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet
befinner sig i en situation där det finns risk för att dess hälsa eller utveckling skadas, eller
det annars finns särskilda skäl. Förordning (2006:443).
15 §
En ansökan om främlingspass ges in till Migrationsverket eller, om utlänningen inte befinner sig i Sverige, till en svensk beskickning eller svenskt konsulat.
15 a §
Om ett ärende gäller fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda främlingspass för ett barn under 18 år, skall Migrationsverket inhämta yttrande från en sådan kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten. Yttrande skall inhämtas från den kommun där barnet är folkbokfört eller, om barnet inte är folkbokfört, från den kommun barnet har starkast anknytning till. Förordning (2006:443).
15 b §
Ett ärende som gäller fråga om att med stöd av 14 a § andra stycket utfärda pass för ett barn under 18 år utan vårdnadshavares medgivande skall handläggas skyndsamt.
Förordning (2006:443).
16 §
Ett främlingspass skall återlämnas till Migrationsverket om den som har passet
har blivit svensk medborgare,
har fått en annan handling som gäller som pass,
skall resa till sitt hemland,
enligt särskilt beslut om avvisning eller utvisning inte längre har rätt att vistas i landet, eller
har avlidit.
Identitetskort för EES-medborgare eller medborgare i Schweiz
17 §
Ett identitetskort för en utlänning som är medborgare i den utfärdande staten som utvisar medborgarskap och som har utfärdats av en behörig myndighet i en EES-stat eller Schweiz gäller som pass vid utlänningens ankomst till och utresa från Sverige samt under den tid utlänningen har rätt att vistas här.
Detsamma gäller identitetskort som har utfärdats av behörig myndighet i en annan stat än EES-stat eller Schweiz för en schweizisk medborgares make, för deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning och för släktingar i närmast föregående led till sådan utlänning eller hans eller hennes make och som är beroende av dem, om familjemedlemmen är medborgare i den staten och medborgarskapet framgår av identitetskortet.
Första stycket gäller även för en sådan utlänning som avses i 5 kap. 2 § första stycket 4. Förordning (2006:262).
Bestämmelser om resehandlingar i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU
17 a §
I utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU finns bestämmelser om att vissa medborgare i Förenade kungariket har rätt till utresa och inresa i Sverige med ett giltigt pass eller ett nationellt identitetskort.
Förordning (2020:941).
Resehandling för en utlänning som inte är medborgare i det utfärdande landet
18 §
En resehandling som har utfärdats av en behörig utländsk myndighet för någon som saknar medborgarskap eller är medborgare i ett annat land än det där handlingen utfärdats, får godtas som pass om handlingen är upprättad enligt 4 § andra-fjärde styckena och har det innehåll som föreskrivs där.
Kollektivpass
19 §
En gemensam resehandling för flera utlänningar (kollektivpass) får godtas som pass, om utlänningarna ska resa genom landet i samlad grupp eller uppehålla sig här kortare tid för ett gemensamt ärende. Kollektivpasset får avse endast medborgare i den stat vars myndighet har utfärdat passet. Det ska uppta minst tio och högst femtio personer.
Den som är upptagen i passet ska ha en identitetshandling som är utställd av en behörig myndighet i hemlandet.
I fråga om kollektivpass som har utfärdats i enlighet med den europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass (SÖ 1968:16) och som har utställts av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar överenskommelsen, gäller överenskommelsen i stället för första stycket.
Om ett kollektivpass avser utlänningar som inte är skyldiga att ha visering, ska passet ha godkänts av en svensk beskickningschef eller konsul som är behörig att ge visering eller av Polismyndigheten. Ett sådant godkännande behövs dock inte om passet har godkänts av behörig myndighet i Danmark, Finland, Island eller Norge för inresa i respektive land.
Förordning (2014:1192).
Diplomatpersonal m.fl.
20 §
Bestämmelserna om krav på passinnehav i 2 kap.
utlänningslagen (2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även för främmande länders diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige samt deras familjer och betjäning.
Sådana personer skall ha hemlandspass.
21 §
En diplomatisk kurir som kommer till Sverige skall utöver hemlandspass ha en officiell handling där hans eller hennes ställning intygas och antalet kollin i kurirsändningen anges.
Medlemmar av en främmande stats militära styrka
21 a §
För personal som avses i 3 kap. 1 § första stycket 12 gäller ett militärt identitetskort utfärdat av den sändande staten i förening med en individuell eller kollektiv förflyttningsorder som pass vid inresa, utresa och vistelse i Sverige. Förordning (2024:569).
Bemyndigande
22 §
Migrationsverket får efter att ha hört Polismyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass.
Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket efter samråd med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) i ett enskilt fall godta att en annan handling gäller som pass.
Förordning (2014:1192).
3 kap. Bestämmelser om visering
1 §
Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 8 a och 10 §§ utlänningslagen (2005:716) är nedan angivna utlänningar undantagna från kravet på visering.
Den som innehar ett med "British passport" betecknat hemlandspass eller ett av behörig myndighet utfärdat identitetskort, där medborgarskapet är angivet som "British National Overseas" (BNO) och som gäller för inresa i Storbritannien.
Medborgare i Schweiz, om de har hemlandspass eller ett identitetskort som är utfärdat av en behörig myndighet i hemlandet och utvisar medborgarskap eller om de finns upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats av en behörig myndighet i hemlandet.
Innehavare av resedokument som har utfärdats i enlighet med konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (SÖ 1954:55) eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som är sjömän (SÖ 1959:16) och som har utfärdats av en svensk myndighet eller av en myndighet i en stat som tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar den europeiska överenskommelsen den 20 april 1959 om avskaffande av viseringstvång för flyktingar (SÖ 1960:75).
Flyktingar eller statslösa personer som är upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats dels av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar artikel 13 i den europeiska överenskommelsen den
16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass (SÖ 1968:16), dels enligt överenskommelsen och den av Sverige avgivna deklarationen över nämnda artikel.
De som innehar Förenta nationernas "laissez passer" och ett intyg om att de färdas i tjänsten som är utfärdat av FN eller något av dess fackorgan eller underordnade organ.
De som innehar Europeiska gemenskapernas "laissez passer".
Innehavare av vatikanpass.
Medborgare i Bolivia, Filippinerna, Förenade Arabemiraten, Makedonien (tidigare jugoslaviska republiken Makedonien), Peru, Thailand eller Turkiet som har diplomatpass eller tjänstepass samt medborgare i Indien, Marocko och Tunisien som har diplomatpass.
Besättningsmän i tjänst på luftfartyg som innehar ett flygcertifikat eller ett certifikat för flygbesättning, så länge som de inte lämnar
- flygplatsen för mellanlandningen,
- flygplatsen på bestämmelseorten,
- den kommun där flygplatsen ligger, eller
- flygplatsen annat än för att bege sig till en annan flygplats på en Schengenstats territorium.
Besättningsmän på fartyg som finns upptagna på besättningslistan för fartyget och som har en giltig sjöfartsbok eller identitetshandlingar för sjömän, så länge de endast tillfälligt lämnar sitt fartyg och uppehåller sig i den tätort som finns närmast den hamn där fartyget ligger.
Utlänningar som avses i 4 kap. 6 §.
Personal tillhörande en främmande stats militära styrka som innehar en militär identitetshandling och som besöker Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av
- avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 1997:51),
- det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ 2016:19),
- samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ 2016:18),
- avtalet den 19 juni 1951 mellan parterna i nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor,
- protokollet den 28 augusti 1952 om status för internationella militära högkvarter som inrättats i enlighet med nordatlantiska fördraget, eller
- avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.
Medlemmar av den civila komponenten i en amerikansk styrka, anhöriga till medlemmar av styrkan eller den civila komponenten samt utländska leverantörer eller anställda hos en sådan leverantör, om de omfattas av avtalet den 5 december
2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete och innehar ett identitetskort utfärdat av Amerikas förenta staters försvarsdepartement, en förflyttningsorder eller en fullmakt utfärdad av behörig amerikansk myndighet.
Utlänningar som är under 18 år och bosatta i en EES-stat men som inte är EES-medborgare om
vistelsen i Sverige avser ett kort besök som deltagare i en skolresa,
deltagarna i skolresan följs åt av en lärare som har en lista över deltagarna upprättad i enlighet med bilagan till rådets beslut om gemensam åtgärd den 30 november 1994, och
utlänningarna innehar en handling som gäller som pass vid inresa i Sverige eller deltagarlistan innehåller de uppgifter som anges i artikel 2 i rådets beslut.
Hjälppersonal vid katastrofer och olyckor i Sverige.
Medborgare i Indonesien som har biometriskt diplomatpass eller biometriskt tjänstepass och som inte förordnas för placering vid diplomatisk eller konsulär beskickning i Sverige. Undantaget från kravet på visering gäller i 30 dagar från dagen för inresan till Sverige.
Ytterligare undantag från viseringskravet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1806 av den 14 november 2018 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (kodifiering). Undantag från viseringskravet för medborgare i Georgien enligt nämnda förordning ska endast tillämpas på dem som inte har diplomatpass, tjänstepass eller särskilt pass.
Förordning (2025:656).
Schengenvisering
2 §
Bestämmelser om Schengenvisering finns i viseringskodexen.
Förordning (2011:706).
Nationell visering
3 §
En utlänning som har ansökt om förlängning av tillståndstiden för arbetstillstånd enligt 6 kap. 4 a § utlänningslagen (2005:716) får ansöka om en nationell visering, om han eller hon har behov av en sådan för att kunna resa in i Sverige efter en utlandsresa i tjänsten. Förordning (2022:306).
4 §
En ansökan enligt 3 § ska ges in till Migrationsverket och får endast göras inifrån landet. Migrationsverket ska utfärda viseringen innan utlänningen reser ut från Sverige.
Förordning (2022:306).
5 §
Har upphävts genom förordning (2011:706).
6 §
Har upphävts genom förordning (2011:706).
7 §
Har upphävts genom förordning (2011:706).
8 §
Har upphävts genom förordning (2015:92).
Diplomatpersonal m.fl.
9 §
Bestämmelserna om visering i 2 kap. utlänningslagen (2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även för främmande länders diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige, deras familjer och betjäning samt diplomatiska kurirer. Förordning (2011:1048).
Överlämnande
10 §
Om en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat överväger att avslå en ansökan om Schengenvisering på grund av att sökanden anses vara ett hot mot medlemsstaternas allmänna ordning, inre säkerhet eller folkhälsa får ansökan överlämnas till Migrationsverket för prövning.
Finns särskild anledning till det får en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat även i annat fall överlämna viseringsärenden till Migrationsverket för prövning. Innan överlämnande sker ska beskickningen eller konsulatet samråda med Migrationsverket. Förordning (2011:706).
Skyndsam handläggning för familjemedlemmar till EES-medborgare
11 §
En ansökan om visering från en sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska handläggas skyndsamt i enlighet med artikel 5.2 i rörlighetsdirektivet.
För att en ansökan ska handläggas enligt det påskyndade förfarandet krävs inte att den EES-medborgare som familjemedlemmen avser att följa med eller ansluta sig till i Sverige utövar, eller avser att utöva, sin rätt till fri rörlighet i Sverige i form av en verkningsfull vistelse.
Förordning (2023:564).
Bestämmelser om visering i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU
11 a §
I utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU finns bestämmelser om undantag från kravet på visering för innehavare av ett bevis om uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet och för innehavare av ett bevis för gränsarbetare enligt artikel 26 i utträdesavtalet.
I utträdesavtalet finns också bestämmelser om att en ansökan om visering i vissa fall ska hanteras skyndsamt.
Förordning (2020:941).
Bemyndiganden
12 §
Migrationsverket får ge en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat rätt att besluta om nationella viseringar.
Innan Migrationsverket ger en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat rätt att avslå ansökningar om nationell visering, ska Migrationsverket samråda med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får ge en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat rätt att bevilja nationella viseringar inom departementets ansvarsområde.
Förordning (2011:706).
3 a kap. Uppehållsrätt
1 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
2 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
3 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
4 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
Att få permanent uppehållsrätt i vissa fall
5 § En EES-medborgare som är arbetstagare eller egen företagare och som upphör att arbeta i Sverige har permanent uppehållsrätt, även om han eller hon inte har vistats här under en fortlöpande period av fem år, om han eller hon,
när han eller hon upphör att arbeta har arbetat i Sverige under de tolv föregående månaderna och fortlöpande har vistats i Sverige i minst tre år, samt fyllt 60 år eller, såvitt gäller arbetstagare, fått pension i förtid i samband med att arbetet upphör,
slutar sitt arbete på grund av en permanent arbetsoförmåga och fortlöpande har vistats i Sverige i mer än två år,
slutar sitt arbete på grund av en arbetsskada som berättigar till en förmån som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller
efter minst tre års fortlöpande verksamhet och vistelse i Sverige, fortsätter att arbeta i en annan EES-stat och behåller sin bostad i Sverige till vilken han eller hon återvänder minst en gång i veckan.
Om en sådan situation som avses i första stycket 1 eller 2 inträffar efter minst tre års fortlöpande yrkesverksamhet och vistelse i Sverige ska yrkesverksamma perioder i den andra staten räknas som om de tillbringats i Sverige.
Perioder av ofrivillig arbetslöshet som registrerats av Arbetsförmedlingen eller perioder av ofrivilliga avbrott i arbetet eller frånvaro från eller upphörande av yrkesverksamheten som beror på sjukdom eller olycksfall, ska anses som yrkesverksamma perioder.
Villkoren som avser vistelsens och verksamhetens längd i första stycket 1 och villkoret som avser vistelsens längd i första stycket 2 ska inte tillämpas om arbetstagarens eller den egna företagarens make, sambo eller registrerade partner är svensk medborgare. Förordning (2011:408).
6 § Om en EES-medborgare har permanent uppehållsrätt enligt 5 §, ska även hans eller hennes familjemedlem enligt 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) ha permanent uppehållsrätt.
Om EES-medborgaren avlider medan han eller hon fortfarande är verksam som arbetstagare eller egen företagare men innan han eller hon har permanent uppehållsrätt ska familjemedlemmen som har vistats tillsammans med arbetstagaren eller den egna företagaren ha permanent uppehållsrätt, om
arbetstagaren eller den egna företagaren vid sin död har vistats i Sverige i mer än två på varandra följande år, eller
hans eller hennes död var följden av en arbetsskada.
Förordning (2014:185).
6 a § En sådan familjemedlem som avses i 3 a kap. 5 b § utlänningslagen (2005:716) och som uppfyller villkoren i den bestämmelsen har, utöver vad som följer av 6 § andra stycket, permanent uppehållsrätt efter laglig vistelse i Sverige utan avbrott under minst fem år. Även en sådan familjemedlem som avses i 3 a kap. 5 d § utlänningslagen och som uppfyller villkoren i den bestämmelsen har permanent uppehållsrätt efter laglig vistelse i Sverige utan avbrott under minst fem år. Förordning (2014:185).
Bevis om uppehållsrätt m.m.
7 § Migrationsverket utfärdar intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort till en utlänning som har ansökt om sådant kort.
Intyg om inlämnad ansökan om uppehållskort ska utfärdas omedelbart. Uppehållskort och permanent uppehållskort enligt 3 a kap. 12 a § utlänningslagen (2005:716) ska utfärdas senast sex månader efter ansökan om sådant kort. Intyg om permanent uppehållsrätt enligt 3 a kap. 12 a § utlänningslagen ska utfärdas snarast möjligt.
Förordning (2014:185).
7 a § Ett uppehållskort enligt 3 a kap. 12 a § 2 utlänningslagen (2005:716) ska gälla i fem år från dagen för utfärdandet eller under den beräknade vistelsetiden för den person som uppehållsrätten härleds från om denna inte överstiger fem år.
Vistas innehavare av ett sådant uppehållskort som avses i första stycket utanför Sverige längre tid än sex månader per år, förlorar uppehållskortet sin giltighet.
Giltigheten påverkas dock inte av att innehavaren vistas utanför Sverige längre tid om
- vistelsen inte överstiger tolv månader i följd och orsakas av graviditet och förlossning, allvarlig sjukdom, studier, yrkesutbildning, utstationering på grund av arbete eller andra särskilda skäl, eller
- vistelsen är orsakad av obligatorisk militärtjänstgöring.
Förordning (2014:185).
7 b § En ansökan om permanent uppehållskort ska lämnas in till Migrationsverket innan giltigheten av ett uppehållskort enligt 3 a kap. 12 a § 2 utlänningslagen (2005:716) löper ut.
Migrationsverket ska utan särskild ansökan förnya ett permanent uppehållskort vart tionde år.
Ett permanent uppehållskort förlorar sin giltighet om innehavaren vistas utanför Sverige under två på varandra följande år. Förordning (2014:185).
8 § Har upphävts genom förordning (2014:185).
8 a § Har upphävts genom förordning (2014:185).
9 § I samband med utfärdande av uppehållskort får Migrationsverket kräva att sökanden visar upp
ett giltigt pass,
handlingar som styrker familjeanknytningen till EES-medborgaren,
handlingar som styrker att den EES-medborgare som uppehållsrätten härleds från har uppehållsrätt i Sverige eller är en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet,
vid sådan familjeanknytning som anges i 3 a kap. 2 §
första stycket 2 och 3 utlänningslagen (2005:716), handlingar som styrker att sökanden är beroende av EES-medborgaren eller hans eller hennes make eller sambo för sin försörjning, om detta är en förutsättning för sökandens uppehållsrätt, och
vid sådan familjeanknytning som anges i 3 a kap. 2 §
första stycket 4 utlänningslagen, handlingar som utfärdats av en behörig myndighet i ursprungslandet eller i det land från vilket sökanden anländer som styrker att sökanden är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll, eller handlingar som styrker att det finns allvarliga hälsoskäl som absolut kräver att EES-medborgaren ger sökanden personlig omvårdnad.
I samband med utfärdande av uppehållskort till en sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § andra stycket utlänningslagen får Migrationsverket även kräva att sökanden visar upp handlingar som styrker att sökanden har följt med eller anslutit sig till den svenska medborgaren när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet. Förordning (2014:185).
10 § I samband med utfärdande av intyg om permanent uppehållsrätt och permanent uppehållskort får Migrationsverket kräva att sökanden visar upp handlingar som styrker vistelsens längd och handlingar som styrker att villkoren i övrigt är uppfyllda. Förordning (2006:262).
11 § Uppehållskort och permanent uppehållskort ska ha den utformning och det innehåll som följer av rådets förordning (EU) 2025/1208 av den 12 juni 2025 om säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållshandlingar som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar när de utövar rätten till fri rörlighet.
Intyg om permanent uppehållsrätt ska innehålla de uppgifter som följer av artikel 6 första stycket i rådets förordning (EU) 2025/1208. Förordning (2025:966).
3 b kap. Kompletterande bestämmelser till utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU
1 § I detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (utträdesavtalet) i fråga om ansökan och bevis om uppehållsstatus och utfärdande av bevis för gränsarbetare.
Förordning (2020:941).
Ansökan om uppehållsstatus
2 § Den tidsfrist för ansökan om uppehållsstatus som avses i artikel 18.1 b första stycket i utträdesavtalet ska vara tolv månader från övergångsperiodens utgång.
En ansökan om uppehållsstatus ska ges in till Migrationsverket.
Migrationsverket ska omedelbart utfärda ett intyg om en inlämnad ansökan i enlighet med artikel 18.1 b tredje stycket i utträdesavtalet. Förordning (2021:844).
Bevis om uppehållsstatus
3 § Migrationsverket ska utfärda ett bevis om uppehållsstatus till den som beviljas uppehållsstatus. Förordning (2020:941).
4 § Bevis om uppehållsstatus ska utfärdas i form av ett sådant uppehållstillståndskort som avses i 4 kap. 22 §. På beviset ska det anges om innehavaren har uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt. Förordning (2020:941).
5 § Ett bevis om uppehållsstatus ska gälla i fem år från dagen för utfärdandet.
Migrationsverket får besluta om förlängning av giltighetstiden för ett sådant bevis. Förordning (2020:941).
6 § En ansökan om ett bevis om uppehållsstatus som avser permanent uppehållsrätt ska lämnas in till Migrationsverket innan giltighetstiden för ett bevis om uppehållsstatus som avser uppehållsrätt löper ut. Förordning (2020:941).
Utfärdande av bevis för gränsarbetare
7 § En ansökan om ett bevis enligt artikel 26 i utträdesavtalet ska ges in till Migrationsverket.
Förordning (2020:941).
8 § Ett bevis enligt artikel 26 i utträdesavtalet ska utfärdas i form av ett sådant uppehållstillståndskort som avses i 4 kap. 22 §.
Ett bevis som avses i första stycket ska gälla i fem år från dagen för utfärdandet. Migrationsverket får besluta om förlängning av giltighetstiden för ett sådant bevis.
Förordning (2020:941).
4 kap. Uppehållstillstånd
1 §
Den tid av tre månader under vilken en utlänning enligt 2 kap. 5 § utlänningslagen (2005:716) inte behöver ha uppehållstillstånd vid vistelse i Sverige (uppehållstillståndsfri tid) räknas från den tidpunkt då utlänningen reste in i Sverige eller in i en annan Schengenstat.
Om utlänningen under någon tid uppehållit sig i Sverige eller i en annan Schengenstat före inresan i Sverige, skall tiden för den vistelsen räknas in i den uppehållstillståndsfria tiden.
Den sammanlagda vistelsen inom Schengenområdet får inte överstiga tre månader under en period av sex månader räknat från första inresedag.
Av en överenskommelse med annan stat kan framgå att tidigare vistelse i annan Schengenstat inte skall räknas in i den uppehållstillståndsfria tiden.
2 §
För en utlänning som är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz skall den uppehållstillståndsfria tiden alltid räknas från inresan i Sverige.
Vad som sägs i första stycket om uppehållstillståndsfri tid skall också gälla sådana familjemedlemmar till en EES- medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) som inte själva är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz.
Förordning (2006:262).
Förteckning över säkra ursprungsländer
2 a §
Migrationsverket får meddela föreskrifter om en sådan förteckning över säkra ursprungsländer som avses i 1 kap. 6 a § utlänningslagen (2005:716).
Vid bedömningen av om ett land ska tas upp på förteckningen ska särskilt information från andra medlemsstater, Europeiska unionens asylbyrå, Förenta nationernas flyktingkommissarie (UNHCR), Europarådet och andra relevanta internationella organisationer beaktas. Förordning (2022:306).
2 b §
Migrationsverket ska regelbundet se över situationen i de länder som tagits upp på förteckningen. Om ett land inte längre bedöms vara ett säkert ursprungsland ska det omedelbart tas bort från förteckningen.
Migrationsverket ska underrätta Europeiska kommissionen om vilka länder som finns med på förteckningen.
Förordning (2021:224).
Undantag från principen om första asylland
3 §
Har upphävts genom förordning (2009:1549).
4 §
Om en utlännings asylansökan har avvisats enligt 5 kap. 1 b § första stycket 2 eller 3 utlänningslagen (2005:716), ska utlänningen få en särskild handling av vilken det framgår att de skäl för asyl som han eller hon anfört inte har prövats i sak i Sverige. Förordning (2009:1549).
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar i vissa fall
4 a §
Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till en utlänning om familjemedlemmen är make eller sambo till utlänningen eller släkting i rakt nedstigande led till utlänningen eller till hans eller hennes make eller sambo, om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år och utlänningen med stöd av 5 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen.
Uppehållstillstånd enligt första stycket får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och familjemedlemmen. Detta gäller dock inte vid en prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.
Undantag från kravet i andra stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.
Uppehållstillstånd enligt första stycket ska beviljas i samma omfattning som för den utlänning som familjemedlemmen har anknytning till. Förordning (2025:231).
4 b §
Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i fall som avses i 5 kap. 5 § tredje stycket och 10 a § utlänningslagen (2005:716). För att beviljas uppehållstillstånd ska familjemedlemmen ha sin försörjning ordnad under vistelsen.
Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.
Med familjemedlem avses make eller sambo till anknytningspersonen och barn under 18år till anknytningspersonen eller till anknytningspersonens make eller sambo. Förordning (2022:306).
4 c §
Kravet på att kunna försörja sig och familjemedlemmen i 4 a § och i 6 a kap. 9 § första stycket och 6 b kap. 14 § första stycket utlänningslagen (2005:716) är uppfyllt om anknytningspersonen har lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Beräkningen ska göras med beaktande även av vad som behövs för försörjning av familjemedlemmen. Arbetsrelaterad ersättning som lämnas tillfälligt under pågående anställning jämställs med lön. Inkomst från subventionerad anställning, ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller aktivitetsstöd får inte beaktas. Inte heller andra ersättningar med anledning av arbetslöshet får beaktas. Kravet är också uppfyllt om anknytningspersonen har inkomster från näringsverksamhet eller en förmögenhet som han eller hon kan försörja sig och familjemedlemmen på.
Förordning (2025:231).
Försörjningskrav vid uppehållstillstånd på grund av anknytning
4 d §
Kravet på att kunna försörja sig och utlänningen i 5 kap. 3 b § utlänningslagen (2005:716) är uppfyllt om anknytningspersonen har lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Beräkningen ska göras med beaktande även av vad som behövs för försörjning av utlänningen. Ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller annan liknande arbetsrelaterad ersättning jämställs med lön. Kravet är också uppfyllt om anknytningspersonen har inkomster från näringsverksamhet eller en förmögenhet som han eller hon kan försörja sig och utlänningen på.
Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga. Migrationsverket får också meddela föreskrifter om vad som ska anses vara en bostad av tillräcklig storlek och standard enligt 5 kap. 3 b § utlänningslagen. Förordning (2022:306).
Försörjningskrav vid permanent uppehållstillstånd
4 e §
Kravet på att kunna försörja sig i 5 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) är uppfyllt om utlänningen har lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Beräkningen ska endast göras med beaktande av vad som behövs för försörjning av utlänningen själv och inte eventuella familjemedlemmar. Arbetsrelaterad ersättning som lämnas tillfälligt under pågående anställning jämställs med lön. Inkomst från subventionerad anställning, ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller aktivitetsstöd får inte beaktas. Inte heller andra ersättningar med anledning av arbetslöshet får beaktas. Kravet är också uppfyllt om utlänningen har inkomster från näringsverksamhet som han eller hon kan försörja sig på. För att försörjningskravet ska anses vara uppfyllt måste försörjningsförmågan ha en viss varaktighet.
Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om försörjningsförmåga. Förordning (2024:1226).
Uppehållstillstånd för studier på uppdragsutbildningar och vissa specialiseringsutbildningar
5 §
Uppehållstillstånd ska, om inte något annat följer av 5 a eller 5 b §, beviljas en utlänning som på heltid ska delta i
en uppdragsutbildning enligt förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, eller
en specialiseringsutbildning för läkare eller tandläkare som förutsätter ett sådant särskilt förordnande som avses i
4 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
Ett uppehållstillstånd enligt första stycket ska gälla i minst ett år eller den kortare tid som utbildningen ska pågå. Tillståndstiden får efter ansökan förlängas om förutsättningarna för tillstånd är uppfyllda och utlänningen har gjort godtagbara framsteg i sin utbildning.
Förordning (2020:425).
5 a §
För att beviljas ett uppehållstillstånd enligt 5 § ska utlänningen
visa att han eller hon kommer att ha tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa,
vid vistelse som kommer att uppgå till högst ett år, visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa, och
visa vårdnadshavares medgivande, om utlänningen är under 18 år. Förordning (2020:425).
5 b §
Ett uppehållstillstånd enligt 5 § ska inte beviljas en utlänning som visar upp handlingar till stöd för sin ansökan som har förvärvats på ett bedrägligt sätt, förfalskats eller ändrats i något avseende.
Ett uppehållstillstånd enligt 5 § får vägras om det finns grundad anledning att anta att utlänningen avser att vistas i Sverige av andra skäl än dem som ansökan avser.
Förordning (2020:425).
5 c §
Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till en utlänning som har ett uppehållstillstånd enligt 5 §. För att beviljas uppehållstillstånd ska familjemedlemmen
ha sin försörjning ordnad under vistelsen, och
inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.
Med familjemedlem avses make eller sambo till anknytningspersonen och barn under 18 år till anknytningspersonen eller till anknytningspersonens make eller sambo. Förordning (2020:425).
5 d §
En ansökan om förlängning av ett uppehållstillstånd enligt 5 § eller 5 c § får bifallas även om utlänningen befinner sig i Sverige när ansökan görs eller när den prövas.
Förordning (2020:425).
Rätt till vistelse i vissa fall
6 §
Bestämmelser om rätt till vistelse i vissa fall finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 265/2010 av den 25 mars 2010 om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och av förordning (EG) nr 562/2006 vad gäller rörlighet för personer med visering för längre vistelse.
Förordning (2011:706).
Uppehållstillstånd för tillfälligt arbete
7 §
En utlänning som skall arbeta tillfälligt i Sverige under sådana förutsättningar som anges i 5 kap. 2 § första stycket 4 skall, om inte allmän ordning, säkerhet eller hälsa talar emot det, beviljas uppehållstillstånd för den tid det tillfälliga arbetet beräknas pågå.
Tidsbegränsat uppehållstillstånd för näringsverksamhet
7 a §
Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet får beviljas en utlänning som uppfyller kraven i 5 kap. 10 a § utlänningslagen (2005:716) och som
har en realistisk affärsplan,
har tillräckligt med medel för att driva verksamheten,
äger en tillräckligt stor andel för att ha ett avgörande inflytande över verksamheten,
har för verksamheten relevanta språkkunskaper i svenska eller engelska, och
avser att bedriva verksamheten i Sverige.
Förordning (2022:306).
7 b §
Har upphävts genom förordning (2019:1212).
Gemensamt tidsbegränsat uppehållstillstånd
8 §
Gemensamt tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas personer som har upptagits i ett gemensamt pass.
Uppehållstillstånd för medborgare i Schweiz och för utlänningar som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat
9 §
Uppehållstillstånd ska beviljas en utlänning som visar upp ett giltigt pass eller identitetskort och som är medborgare i Schweiz eller har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och inte enligt 2 kap. 8 b § utlänningslagen (2005:716) är undantagen från kravet på uppehållstillstånd, om han eller hon
är arbetstagare som har ett anställningsbevis eller egen företagare som genom en handling kan visa att han eller hon är egen företagare,
tillhandahåller eller tar emot tjänster och kan styrka detta genom en handling,
är egen företagare som har upphört med sin verksamhet om han eller hon
- har uppnått 65 års ålder när han eller hon upphör med sin verksamhet, bedrivit sin verksamhet i Sverige under de närmast föregående tolv månaderna och varit bosatt i Sverige i tre år, eller
- slutar sin verksamhet på grund av en bestående arbetsoförmåga och utan avbrott har bott i Sverige under minst två år, eller
- slutar sin verksamhet på grund av arbetsoförmåga som är en följd av en arbetsskada som berättigar till pension som helt eller delvis betalas av en svensk institution, eller
- efter tre års oavbruten verksamhet och bosättning i Sverige har fortsatt sin verksamhet i en annan EES-stat eller Schweiz och behållit sin bostad i Sverige till vilken han eller hon återvänt minst en gång i veckan,
är egen företagare för vilken tredje punkten inte gäller och pensionerade arbetstagare för vilka kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där inte gäller, om han eller hon får en pension som är tillräcklig för uppehället och, om han eller hon inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige,
är studerande som är inskriven vid en erkänd utbildningsanstalt och försäkrar att han eller hon har tillräckliga egna medel för sin försörjning samt, om han eller hon inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige, eller
om han eller hon har tillräckliga medel för sin försörjning och, om han eller hon inte omfattas eller kommer att omfattas av den svenska socialförsäkringen, har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige.
Rätten för en egen företagare att efter avslutad verksamhet få uppehållstillstånd enligt tredje punkten påverkas inte, om han eller hon vistas utanför Sverige högst tre månader om året eller om han eller hon lämnar Sverige för att göra militärtjänst. Rätten påverkas inte heller av att en företagare efter avslutad verksamhet under högst två år vistas utomlands. Förordning (2014:185).
10 §
Uppehållstillstånd ska beviljas för
fem år för sådana arbetstagare och egna företagare som avses i 9 § första stycket 1, 3 och 4, om anställningstiden överstiger tre månader men understiger tolv månader får dock uppehållstillstånd beviljas för den tid anställningen varar,
den tid som tjänsten utförs i de fall som avses i 9 §
första stycket 2,
den tid som utbildningen varar i de fall som avses i 9 §
första stycket 5, om utbildningen pågår längre än ett år, får dock uppehållstillstånd beviljas för ett år i taget, eller
fem år för sådana utlänningar som avses i 9 § första stycket 6.
Uppehållstillstånden som avses i 9 § första stycket 4 och 6 får omprövas efter de första två årens bosättning. När uppehållstillståndet för en utlänning som avses i 9 § första stycket 1 första gången förnyas får tillståndstiden begränsas om arbetstagaren varit ofrivilligt arbetslös längre än tolv månader i följd. Tillståndstiden får dock inte bli kortare än tolv månader. Förordning (2014:185).
11 §
Uppehållstillstånd skall beviljas medborgare i Schweiz under de förut-sättningar som sägs i artikel 2 i kommissionens förordning (EEG) nr 1251/70 av den 29 juni 1970 om arbetstagares rätt att stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit anställda där.
12 §
Har upphävts genom förordning (2006:262).
13 §
Har upphävts genom förordning (2006:262).
14 §
Har upphävts genom förordning (2006:262).
15 §
Har upphävts genom förordning (2006:262).
16 §
En utlänning som är anhörig till en medborgare i Schweiz skall beviljas uppehållstillstånd på det sätt som sägs i artikel 3 i bilaga I till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer (SÖ 2001:68).
16 a §
En utlänning som på ett sätt som avses i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) är familjemedlem till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat ska beviljas uppehållstillstånd under förutsättning att den varaktigt bosatta som utlänningen har anknytning till uppfyller något av villkoren i 9 § första stycket. Uppehållstillstånd ska beviljas i samma omfattning som för den varaktigt bosatta som utlänningen har anknytning till. Förordning (2014:185).
17 §
En ansökan om uppehållstillstånd ska kunna bifallas om ansökan görs av en EES-medborgare, en medborgare i Schweiz eller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, även om han eller hon befinner sig i Sverige eller om ansökan prövas när han eller hon befinner sig i Sverige.
Detsamma gäller för en ansökan som görs av en sådan familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) eller av en utlänning som på ett sätt som avses i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen är familjemedlem till en schweizisk medborgare eller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat.
Första stycket tillämpas även på en ansökan om uppehållstillstånd enligt 7 §. En sådan ansökan kan för utlänningens räkning göras av dennes arbetsgivare, som ska intyga de förhållanden som ligger till grund för ansökan.
Förordning (2014:185).
18 §
Uppehållstillstånd får återkallas för en sådan utlänning som avses i 9 § första stycket och som grundar sin rätt till vistelse här på avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Schweiz å andra sidan om fri rörlighet för personer, om utlänningen inte försörjer sig eller annars saknar egna medel för sitt uppehälle här.
Detsamma gäller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat och som beviljats uppehållstillstånd här. Detta gäller utöver vad som föreskrivs i 7 kap. 1-6 §§ utlänningslagen (2005:716).
Uppehållstillstånd för en utlänning som på ett sätt som avses i 3 a kap. 2 § första stycket utlänningslagen är familjemedlem till en medborgare i Schweiz eller en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat får återkallas, om anknytningen till medborgaren i Schweiz eller till den varaktigt bosatta bryts och familjemedlemmen inte har rätt att stanna i Sverige på någon annan grund.
En arbetstagare som avses i 9 § första stycket 1 ska inte få sitt uppehållstillstånd återkallat enbart därför att han eller hon antingen inte längre är anställd på grund av att han eller hon är tillfälligt oförmögen att arbeta på grund av sjukdom eller olycksfall, eller han eller hon är ofrivilligt arbetslös och detta bekräftas av Arbetsförmedlingen.
Förordning (2014:185).
19 §
Diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän samt deras familjer och betjäning får beviljas uppehållstillstånd under den tid som tjänstemannen är anställd vid en främmande stats beskickning eller konsulat i Sverige.
Utlänningar och deras familjer får beviljas uppehållstillstånd under den tid som utlänningen är anställd eller utför uppdrag i Sverige vid ett av de internationella organ som omfattas av 1 eller 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Uppehållstillståndet får återkallas om förutsättningarna för att bevilja uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.
Förordning (2022:777).
EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta
19 a §
För den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta utfärdas. Giltighetstiden ska vara minst fem år.
Bevis om ställning som varaktigt bosatt i Sverige ska utfärdas i form av ett sådant uppehållstillståndskort som avses i 4 kap. 22 §. Förordning (2013:601).
19 b §
För den som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige enligt 5 a kap. 1 a § utlänningslagen (2005:716) ska det på uppehållstillståndskortet anges "f.d. innehavare av EU-blåkort". Förordning (2013:601).
19 c §
I ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta som utfärdas för en utlänning som har flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § utlänningslagen (2005:716), ska följande anmärkning föras in: Internationellt skydd beviljat av Sverige den [datum]. Förordning (2021:813).
19 d §
Innan Migrationsverket utfärdar ett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta för en utlänning som har ett sådant tillstånd utfärdat av en annan EU-stat, vilket innehåller en anmärkning om internationellt skydd, ska Migrationsverket ställa en förfrågan till den stat som nämns i anmärkningen för att kontrollera om utlänningen fortfarande har internationellt skydd. Om utlänningen fortfarande har sådant skydd, ska Migrationsverket föra in samma anmärkning i det EU-uppehållstillstånd som Migrationsverket utfärdar.
Om Migrationsverket får en sådan förfrågan som avses i första stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket besvara den senast inom en månad. Förordning (2014:185).
19 e §
Om Sverige övertar ansvaret för det internationella skyddet av en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige, ska Migrationsverket senast inom tre månader ändra anmärkningen om internationellt skydd i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta i enlighet med detta. Förordning (2014:185).
19 f §
Om Sverige övertar ansvaret för det internationella skyddet av en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, ska Migrationsverket begära hos den stat som utfärdat EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta att denna ändrar anmärkningen i EU-uppehållstillståndet i enlighet med detta.
Om Migrationsverket får en sådan begäran som avses i första stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket ändra anmärkningen i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta senast inom tre månader. Förordning (2014:185).
19 g §
Om en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat beviljas flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 § eller alternativ skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 a § utlänningslagen (2005:716), ska Migrationsverket begära att den staten för in en sådan anmärkning som avses i 19 c § i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta.
Om Migrationsverket får en sådan begäran som avses i första stycket från en annan EU-stat, ska Migrationsverket föra in anmärkningen i EU-uppehållstillståndet för varaktigt bosatta senast inom tre månader. Förordning (2021:813).
Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd
19 h §
Det tillfälliga skydd som följer av rådets genomförandebeslut (EU) 2022/382 av den 4 mars 2022 om fastställande av att det föreligger massiv tillströmning av fördrivna personer från Ukraina i den mening som avses i artikel 5 i direktiv 2001/55/EG, med följden att tillfälligt skydd införs ska gälla även för en utlänning som lagligen befann sig i Sverige före den 22 december 2023, om han eller hon är
ukrainsk medborgare,
en utlänning som åtnjöt internationellt skydd eller motsvarande nationellt skydd i Ukraina före den 24 februari
2022, eller
en familjemedlem till en person som avses i 1 och 2. Med familjemedlem avses
make eller sambo,
barn under 18 år,
barn under 18 år till en person som avses i a), och
andra nära anhöriga som levde tillsammans och ingick i familjegemenskapen vid tidpunkten för omständigheterna kring den massiva tillströmningen av fördrivna personer och som var helt eller delvis beroende av en person som avses i 1 och 2 vid den tidpunkten.
För att skyddet ska gälla krävs att utlänningen inte är dömd för ett brott som har ett maximistraff på minst två års fängelse i straffskalan. Detta krav gäller dock inte vid ansökan om förlängning av ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Förordning (2023:870).
19 i §
Migrationsverket ska begära ett samordningsnummer hos Skatteverket för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt 21 kap. utlänningslagen (2005:716) och vars identitet det inte råder osäkerhet om. Detta gäller dock inte om särskilda skäl talar mot det. Förordning (2022:458).
Undantag från kravet på uppehållstillstånd för medlemmar av en främmande stats militära styrka
19 j §
En medlem av en främmande stats militära styrka, inklusive dess civila komponent, som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, får vistas här i landet utan uppehållstillstånd.
Första stycket gäller även den som är anhörig till en medlem av en amerikansk styrka eller en civil komponent samt den som är utländsk leverantör eller anställd hos en sådan leverantör och som omfattas av avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete. Förordning (2024:600).
Ansökan om uppehållstillstånd
20 §
En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt.
En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket.
21 §
Har upphävts genom förordning (2021:1193).
Handläggningstid
21 a §
Ett ärende om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen (2005:716) skall, om det inte finns särskilda skäl, avgöras senast inom nio månader från det att ansökan lämnades in. Förordning (2006:262).
21 b §
Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete och ett arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska avgöras senast inom fyra månader från det att ansökan lämnades in. Om det finns särskilda skäl eller om ansökan behöver kompletteras får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om förlängningen.
Om ärendet inte har avgjorts inom den tid som följer av första stycket, får sökanden begära att ärendet ska avgöras enligt 12 § förvaltningslagen (2017:900) även om kravet enligt den paragrafen på avgörande inom sex månader inte är uppfyllt.
Förordning (2019:1276).
DNA-analys
21 c §
Sådan DNA-analys som avses i 13 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716) skall utföras av Rättsmedicinalverket.
Migrationsverket skall underrätta Rättsmedicinalverket om att en provtagning för DNA-analys skall genomföras. Utlåtandet över analysen skall sändas till Migrationsverket.
Förordning (2014:38).
Medicinsk åldersbedömning
21 d §
Rättsmedicinalverket utför på begäran av Migrationsverket medicinska åldersbedömningar i ärenden om uppehållstillstånd.
Om en sökande har samtyckt till att genomgå en medicinsk åldersbedömning, ska Migrationsverket underrätta Rättsmedicinalverket om att en medicinsk åldersbedömning ska utföras. Underrättelsen ska innehålla
uppgifter om den sökandes namn, kön och ärendenummer hos Migrationsverket,
kontaktuppgifter till den sökande och, i förekommande fall, till den sökandes ställföreträdare, och
andra uppgifter som är nödvändiga för att en medicinsk åldersbedömning ska kunna utföras.
Det rättsmedicinska utlåtandet om ålder ska sändas till Migrationsverket. Förordning (2017:21).S9 (Ctrl+F9)
Bevis om uppehållstillstånd
22 §
Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av en sådan handling som avses i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (uppehållstillståndskort).
En utlänning som innehar ett bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke som förts in i utlänningens pass eller någon annan handling har rätt att byta ut detta mot ett uppehållstillståndskort. Förordning (2011:202).
22 a §
Ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd ska ha en giltighetstid om högst tre år. Detta gäller dock inte för ett uppehållstillståndskort som utfärdas enligt 19 a §. Förordning (2021:1052).
Tidsbegränsade uppehållstillstånds giltighetstid
23 §
Tidsbegränsade uppehållstillstånd får inte beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller, om inte
utlänningen är medborgare i Schweiz,
utlänningen är en sådan anhörig till en schweizisk medborgare som avses i 16 §,
utlänningen har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat,
utlänningen är en sådan anhörig till en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat som avses i 16 a §, eller
det annars finns särskilda skäl.
Förordning (2014:185).
Anmälan om bibehållet permanent uppehållstillstånd
23 a §
En sådan anmälan om bibehållet permanent uppehållstillstånd som avses i 7 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) ska ges in till Migrationsverket senast en vecka före utresan från Sverige och ska innehålla uppgift om utresedagen. Om utresedagen ställs in eller skjuts upp ska detta anmälas senast den tidigare uppgivna utresedagen.
Förordning (2014:779).
Bemyndiganden
24 §
Migrationsverket får meddela närmare föreskrifter om
- en sådan handling som avses i 4 §,
- EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta,
- kravet på försörjningsförmåga enligt 5 kap. 9 § första stycket 2 och 10 a § och 5 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716). Förordning (2022:306).
24 a §
Migrationsverket får meddela föreskrifter om giltighetstiden för uppehållstillståndskort.
Migrationsverket får även meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av bestämmelserna om uppehållstillståndskort i rådets förordning (EG) nr 1030/2002.
Förordning (2011:202).
25 §
Migrationsverket får efter att ha hört Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) meddela föreskrifter om att en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat får bevilja uppehållstillstånd för högst tre år.
26 §
Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) får meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet än som föreskrivs i 20 § första stycket. Förordning (2016:413).
27 §
Rättsmedicinalverket får meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av DNA-analys enligt 13 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716). Förordning (2006:262).
4 a kap. Uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair-
arbete
Handläggningstid
1 § Ett ärende om uppehållstillstånd ska avgöras senast
60 dagar från det att ansökan lämnades in, om ansökan avser uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1 eller 2 § utlänningslagen
(2005:716), eller
90 dagar från det att ansökan lämnades in, om ansökan avser uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3-8 eller 19 § utlänningslagen.
Om ansökan behöver kompletteras får tiden förlängas. Sökanden ska underrättas om förlängningen. Förordning (2019:1212).
Bevis om uppehållstillstånd
2 § På ett uppehållstillståndskort som utfärdas för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1-6 §§ utlänningslagen (2005:716) ska det, beroende på vilket uppehållstillstånd som utfärdas, anges "forskare", "forskare- rörlighet", "studerande", "praktikant", "volontär" eller "au pair".
För forskare och studerande som omfattas av ett unionsprogram eller ett multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgares rörlighet, eller av ett avtal mellan två eller flera läroanstalter för högre utbildning, ska också det särskilda programmet eller avtalet anges.
Förordning (2019:1212).
Underrättelse vid studerandes rörlighet för kortare vistelse
3 § En underrättelse enligt 5 b kap. 14 § utlänningslagen (2005:716) från en utlänning som har beviljats uppehålls- tillstånd för studier inom högre utbildning av en annan EU- stat ska innehålla uppgift om datum för den planerade vistelsen i Sverige och vistelsens längd samt de övriga uppgifter och handlingar som Migrationsverket behöver vid prövningen av om Migrationsverket ska invända mot utlänningens vistelse i Sverige. Förordning (2019:1212).
Underrättelser från Migrationsverket
4 § Om Migrationsverket beslutar att invända mot en utlännings planerade vistelse i Sverige enligt 5 b kap. 14 § utlänningslagen (2005:716) ska Migrationsverket underrätta den EU-stat som beviljat utlänningen ett uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning om beslutet.
Förordning (2019:1212).
5 § Om en utlänning vistas i en annan EU-stat med stöd av ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1 eller 3 § utlänningslagen (2005:716) och det uppehållstillståndet återkallas, ska Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om beslutet.
Om en utlänning som har ett uppehållstillstånd för forskning utfärdat av en annan EU-stat beviljas eller vägras ett uppehållstillstånd för forskning vid rörlighet för längre vistelse, ska Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om beslutet.
Om en utlänning har eller har haft ett uppehållstillstånd för forskning eller studier inom högre utbildning utfärdat av en annan EU-stat och Migrationsverket meddelar ett beslut som innebär att utlänningen och, när det gäller forskare, hans eller hennes familjemedlemmar ska återtas av den EU-staten, ska Migrationsverket underrätta den andra EU-staten om beslutet. Förordning (2019:1212).
Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande inom högre utbildning
6 § Uppehållstillstånd får beviljas en familjemedlem till en utlänning som har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3 eller 8 § utlänningslagen (2005:716). För att beviljas uppehållstillstånd ska familjemedlemmen
ha sin försörjning ordnad under vistelsen, och
inte utgöra ett hot mot allmän ordning, allmän säkerhet eller allmän folkhälsa.
Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.
Med familjemedlem avses make eller sambo till anknytningspersonen och barn under 18 år till anknytningspersonen eller till anknytningspersonens make eller sambo. Förordning (2019:1212).
7 § En ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har beviljats på grund av anknytning till en utlänning som har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 3 eller 8 § utlänningslagen (2005:716) får bifallas även om familjemedlemmen befinner sig i Sverige när ansökan görs eller när den prövas. Detsamma gäller om ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i 5 b kap. 15 § andra stycket 3 utlänningslagen, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd för studier på forskarnivå enligt 5 b kap. 3 § utlänningslagen. Förordning (2022:306).
Bemyndigande
8 § Migrationsverket får meddela föreskrifter om försörjningsförmågan enligt 5 b kap. 9 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716). Förordning (2019:1212).
5 kap. Arbetstillstånd
1 §
En utlänning som är medborgare i Schweiz eller har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat är undantagen från kravet på arbetstillstånd. Undantag från kravet på arbetstillstånd gäller även, oavsett medborgarskap, make eller sambo till en sådan utlänning samt deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning.
En utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § första stycket eller 15 d § utlänningslagen (2005:716) är undantagen från kravet på arbetstillstånd. Förordning (2013:641).
2 §
Utöver 1 § gäller undantag från kravet på arbetstillstånd i följande fall:
För en tid av tre månader från inresan för en utlänning som är anställd som förare av ett motorfordon som ägs eller hyrs av en person som besöker landet som turist eller som besättningsman på en turistbuss.
För en tid av tre månader från inresan för en utlänning som är anställd som vårdare av en person som besöker landet för läkarvård eller rekreation.
För en sammanlagd tid av tre månader under en tolvmånadersperiod för en forskare eller lärare inom den högre utbildningen som har kallats hit för forsknings-, undervisnings- eller föreläsningsverksamhet.
För den tid det tillfälliga arbetet pågår för en utlänning som är bosatt i en EES-stat men inte är EES-medborgare eller medborgare i Schweiz, om utlänningen har rätt att arbeta och vistas i det landet och är anställd vid ett företag i det landet och för företagets räkning ska arbeta tillfälligt i Sverige i samband med en entreprenad eller liknande.
För en tid av två månader från inresan för en montör eller teknisk instruktör som ska utföra brådskande arbete i samband med uppsättning eller reparation av maskiner eller liknande.
För den tid som
uppehållstillståndet gäller för en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1-4 eller 6-8 § utlänningslagen (2005:716), eller
en utlänning har rätt att resa in och vistas i Sverige enligt 5 b kap. 13 eller 14 § utlänningslagen.
För en tid av en månad från inresan för en utlänning som tillfälligt engagerats av Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB eller Nordisk Television AB för radio- eller televisionsutsändning.
För en sammanlagd tid av fjorton arbetsdagar under en tolvmånadersperiod för en utländsk artist samt hans eller hennes tekniker och annan turnépersonal under förutsättning att artisten inbjudits av en arrangör som finns angiven i den förteckning över etablerade arrangörer som förs av Migrationsverket efter samråd med Arbetsförmedlingen.
För en sammanlagd tid av tre månader under en tolvmånadersperiod för en utlänning som är professionell idrottsman eller funktionär och som besöker Sverige för att delta i internationella tävlingar.
För en sammanlagd tid som understiger ett år för en utlänning som har specialistuppgifter inom en internationell koncern och som i denna egenskap arbetar tillfälligt i Sverige. Undantaget gäller dock inte en utlänning som avses i
6 b kap. 1 eller 2 § utlänningslagen.
För den tid som prövningen pågår, dock längst till dess tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft, av en ansökan om uppehållstillstånd
enligt 5 b kap. 1, 3 eller 4 § utlänningslagen, om utlänningen hade uppehållstillstånd när ansökan gavs in och ansökan får ges in efter inresan i Sverige enligt 5 b kap.
15 § andra stycket utlänningslagen,
enligt 5 b kap. 2 § utlänningslagen, om giltighetstiden för det uppehållstillstånd för forskning som har utfärdats av den andra EU-staten inte har löpt ut och utlänningen har rätt att resa in och vistas i Sverige enligt 5 b kap. 13 § utlänningslagen,
enligt 5 b kap. 7 eller 8 § utlänningslagen, om antingen utlänningens uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2 eller 3 § utlänningslagen inte hade löpt ut när ansökan gavs in eller utlänningens uppehållstillstånd för forskning eller studier inom högre utbildning som har utfärdats av den andra EU-staten inte hade löpt ut när ansökan gavs in och utlänningen vid det tillfället hade rätt att resa in och vistas i Sverige enligt
5 b kap. 13 eller 14 § utlänningslagen, eller
som får ges in efter inresan i landet enligt 5 kap. 18 § andra stycket 9 utlänningslagen.
För en sammanlagd tid av tre månader under en tolvmånadersperiod för en utlänning som är anställd i ett företag i en internationell koncern och ska genomgå praktik, internutbildning eller annan kompetensutveckling hos ett företag i Sverige som ingår i koncernen.
För en sammanlagd tid av tre månader under en tolvmånadersperiod för en utlänning som inom ramen för en affärsuppgörelse ska genomgå utbildning, genomföra tester, förbereda eller avsluta leveranser eller utöva liknande aktiviteter i Sverige.
För den tid som insatsen pågår för en utlänning som deltar i en hjälpinsats vid en katastrof eller olycka i Sverige.
För den tid som tjänstgöringen pågår för en utlänning som är medlem av en främmande stats militära styrka, inklusive dess civila komponent, som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige.
För den tid som en utlänning, som är anhörig till en medlem av en amerikansk styrka eller en civil komponent eller som är en utländsk leverantör eller anställd hos en sådan leverantör, befinner sig i Sverige och omfattas av avtalet den
5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete.
Undantagen från kravet på arbetstillstånd är också en utlänning som, på grund av anställning utomlands, arbetar i Sverige som representant för ett
företag eller som medlem av personalen på järnvägståg eller på lastbil i yrkesmässig trafik. Förordning (2024:600).
2 a §
Den som ansöker om uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket samma lag behöver inte ha arbetstillstånd för den tid som prövningen pågår, om ansökan enligt 5 kap. 18 § andra stycket 8 b eller fjärde stycket utlänningslagen får ges in efter inresan i landet.
Undantaget från kravet på arbetstillstånd i första stycket gäller endast hos den arbetsgivare och inom det slag av arbete som ansökan om arbetstillstånd avser och som längst till dess att tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft. Förordning (2022:306).
3 §
Den som med stöd av 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716) har haft arbetstillstånd och som, sedan anställningen upphört men inom giltighetstiden för tillståndet, ansöker om nytt arbetstillstånd behöver inte ha arbetstillstånd för tiden till dess tillståndsfrågan har avgjorts.
Den som har haft arbetstillstånd för en tid av minst sex månader och som inom giltighetstiden för tillståndet ansöker om förlängning, behöver inte ha arbetstillstånd för tiden till dess tillståndsfrågan har avgjorts eller, om beslut om utvisning meddelas, till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft.
Har en utlännings arbetstillstånd återkallats och har samtidigt beslut meddelats om utvisning enligt 8 kap. 6 eller 10 § utlänningslagen (2005:716), är utlänningen undantagen från kravet på arbetstillstånd till dess utvisningsbeslutet har fått laga kraft. Förordning (2014:185).
4 §
Den som har ansökt om uppehållstillstånd i Sverige och anfört skäl enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlänningslagen (2005:716) är undantagen från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Undantaget gäller dock inte
en utlänning som saknar identitetshandlingar, om inte utlänningen medverkar till att klarlägga sin identitet,
om det är sannolikt att utlänningen kommer att överföras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (Dublinförordningen),
om det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas med omedelbar verkställighet enligt 8 kap. 19 § utlänningslagen, eller
en utlänning i ett säkerhetsärende enligt 1 kap. 7 § utlänningslagen eller i ett ärende enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.
Undantaget gäller fram till dess att utlänningen lämnar landet eller ett beslut om att bevilja honom eller henne uppehållstillstånd har fått laga kraft. Undantaget upphör dock att gälla om en utlänning inte medverkar till verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft.
Migrationsverket utfärdar ett särskilt bevis om undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd. Förordning (2024:29).
5 §
Har upphävts genom förordning (2008:895).
6 §
Har upphävts genom förordning (2008:895).
Yttrande från sammanslutningar av arbetsgivare och arbetstagare
7 §
I ett ärende om arbetstillstånd som är av principiell betydelse eller annars av större vikt, ska Migrationsverket lämna sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare inom det verksamhetsområde som tillståndet avser tillfälle att yttra sig. Förordning (2008:895).
7 a §
För att säkerställa att lön, försäkringsskydd och övriga anställningsvillkor inte är sämre än de villkor som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen ska Migrationsverket vid handläggningen av en ansökan om arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 §, om EU-blåkort enligt 6 a kap. 1 § och om tillstånd för säsongsarbete enligt 6 c kap. 1 § utlänningslagen (2005:716) ge sammanslutningar av arbetstagare inom det verksamhetsområde som tillståndet avser tillfälle att yttra sig i ärendet. Detsamma gäller vid handläggningen av en ansökan om ICT-tillstånd eller ICT- tillstånd för rörlighet för längre vistelse enligt 6 b kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen för att säkerställa att anställningsvillkoren inte är sämre än vad som krävs enligt 6 b kap. 1 § första stycket 2 och 2 § första stycket 1 utlänningslagen. Migrationsverket får dock avgöra ärendet utan att så har skett om arbetsgivaren redan har inhämtat ett sådant yttrande, det annars är obehövligt eller det finns särskilda skäl.
Första stycket gäller i tillämpliga delar också vid bedömningen enligt 6 d § av om förutsättningarna för arbetstillstånd fortfarande är uppfyllda och vid handläggningen av ärenden om återkallelse av uppehållstillstånd enligt 7 kap. 7 e § första stycket 1 utlänningslagen. Förordning (2022:306).
Ansökan om arbetstillstånd
8 §
En ansökan om arbetstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.