LegalizeUtlänningsförordning (2006:97)
1 kap. Förordningens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser
1 §
I denna förordning finns bestämmelser om
- förordningens innehåll, vissa definitioner och allmänna bestämmelser (1 kap.),
- resehandlingar (2 kap.),
- visering (3 kap.),
- uppehållsrätt (3 a kap.),
- uppehållsstatus och bevis för gränsarbetare som kompletterar bestämmelserna i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (3 b kap.),
- uppehållstillstånd (4 kap.),
- uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair- arbete (4 a kap.),
- arbetstillstånd (5 kap.),
- EU-blåkort (5 a kap.),
- tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT (5 b kap.),
- tillstånd för säsongsarbete (5 c kap.),
- kontroll- och tvångsåtgärder (6 kap.),
- underrättelseskyldighet (7 kap.), och
- avvisning, utvisning, avgifter m.m. (8 kap.).
Förordning (2020:941).
2 §
Med Schengenkonventionen avses i denna förordning konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.
Med Schengenstat avses en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen eller som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med konventionsstaterna.
3 §
Med inre och yttre gräns avses i denna förordning inre och yttre gränser enligt artikel 2.1 och 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna). Förordning (2018:1103).
4 §
Med EES-stat avses i denna förordning en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Med EES-medborgare avses en utlänning som är medborgare i en EES-stat. När det gäller familjeanknytning avses dock även sådana svenska medborgare som anges i 3 a kap. 2 § andra stycket utlänningslagen (2005:716), såvida inte något annat framgår av denna förordning. Förordning (2014:185).
5 §
Med Schengenvisering avses i denna förordning en visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex).
Förordning (2011:706).
6 §
Med rörlighetsdirektivet avses i denna förordning Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG. Förordning (2014:185).
6 a §
Med utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU avses i denna förordning avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergi-gemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7). Förordning (2020:941).
7 §
Bestämmelser om gränspassage finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399. Förordning (2018:1103).
2 kap. Bestämmelser om resehandlingar
1 §
En utlänning som har permanent uppehållstillstånd eller som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) behöver inte ha pass vid vistelse i Sverige. Detsamma gäller för en utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 eller 6 § utlänningslagen. Kravet på pass vid vistelse i Sverige gäller inte heller för en utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § eller 12 kap. 16 b eller 18 § utlänningslagen om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling.
En utlänning under sexton år behöver inte ha eget pass för inresa eller vistelse i Sverige, om han eller hon följer med en vuxen person vars pass innehåller de uppgifter som behövs för att fastställa barnets identitet. Förordning (2021:813).
1 a §
En utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå behöver inte ha pass vid vistelse i Sverige om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling. Förordning (2021:813).
1 b §
En utlänning som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 11 § utlänningslagen (2005:716) i ett säkerhetsärende enligt 1 kap. 7 § samma lag eller som kan beviljas eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 kap. 14 § lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar behöver inte ha pass vid vistelse i Sverige om han eller hon inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att inom rimlig tid skaffa en sådan handling. Förordning (2024:29).
2 §
Besättningsmän som avses i 3 kap. 1 § 10 behöver inte ha pass vid inresa eller vistelse i landet. Förordning (2024:600).
3 §
En utlänning som inte behöver ha pass ska på begäran av Polismyndigheten eller en polisman visa att passfrihet gäller för honom eller henne. Förordning (2014:1192).
Hemlandspass
4 §
En resehandling får godtas som pass (hemlandspass), om handlingen är utfärdad av en behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare samt uppfyller de förutsättningar som anges i andra-fjärde styckena.
I handlingen skall det finnas
uppgifter om innehavarens medborgarskap och fullständiga namn samt födelsedatum och födelseort,
uppgift om handlingens giltighetstid,
innehavarens namnteckning,
uppgift om vilken myndighet som har utfärdat handlingen,
uppgift om handlingens giltighet för resa till Sverige, och
ett välliknande fotografi av innehavaren.
En handling får inte godtas som pass om den inte tillåter återresa till hemlandet eller inresa till tredje land.
Handlingen skall vara avfattad på svenska, danska, norska, engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller vara försedd med en bestyrkt översättning till något av dessa språk.
5 §
Om det finns särskilda skäl, får en sådan resehandling som avses i 4 § godtas som hemlandspass även om den inte uppfyller kraven i 4 § andra stycket 3 eller fjärde stycket.
För barn under fem år som har egen resehandling och som reser med vårdnadshavare, får en sådan resehandling som avses i 4 § godtas som hemlandspass, även om den inte uppfyller kraven i 4 § andra stycket 1 eller 6 vad avser födelsedatum eller fotografi. Födelseår skall dock framgå.
Innehavarens identitet måste alltid kunna fastställas med stöd av handlingen.
6 §
Ett hemlandspass som har utfärdats för makar gemensamt godtas för inresa och vistelse i Sverige såväl när makarna följs åt som när endast en av dem reser in.
Resedokument
7 §
Ett resedokument skall utfärdas i de fall som anges i konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (SÖ 1954:55), konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning (SÖ 1965:54) eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som äro sjömän (SÖ 1959:16).
8 §
Ett resedokument ska utfärdas med en giltighetstid om högst två år. Om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan har förlorat ett tidigare resedokument ska giltighetstiden dock vara ett år, om inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka att ett tidigare resedokument inom samma tid har varit föremål för missbruk.
Migrationsverket får besluta om förlängning av giltighetstiden för ett resedokument.
Ett resedokument får, då det utfärdas, förses med en anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt.
Förordning (2021:1052).
9 §
Ett resedokument som utfärdats enligt 4 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716) gäller som pass vid inresa och vistelse i Sverige.
10 §
Om den som har ett av Migrationsverket utfärdat resedokument upphör att vara flykting eller statslös, skall resedokumentet återlämnas till Migrationsverket.
Provisorisk resehandling
11 §
En resehandling som har upprättats i enlighet med rådets direktiv (EU) 2019/997 av den 18 juni 2019 om införande av en provisorisk EU-resehandling och om upphävande av beslut 96/409/GUSP, i den ursprungliga lydelsen, gäller som pass vid inresa och vistelse i Sverige. Förordning (2024:996).
Främlingspass
12 §
Har upphört genom förordning (2014:781).
13 §
Ett främlingspass ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan har förlorat ett tidigare främlingspass ska giltighetstiden dock vara ett år, om inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka att ett tidigare främlingspass inom samma tid har varit föremål för missbruk.
Ett främlingspass får, antingen då det utfärdas eller senare, förses med en anteckning som begränsar dess giltighetsområde. För sådana främlingspass som inte utfärdas enligt 2 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen (2005:716) ska giltighetsområdet begränsas om sökanden inom de senaste fem åren före ansökan har förlorat ett tidigare utfärdat främlingspass och särskilda skäl inte talar emot det. Detsamma gäller om det finns anledning att misstänka att ett tidigare främlingspass inom samma tid har varit föremål för missbruk.
Ett främlingspass får, då det utfärdas, förses med en anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt.
Förordning (2021:1052).
14 §
Om en utlänning har ett omedelbart behov av att resa till eller från Sverige, får Migrationsverket utfärda ett provisoriskt främlingspass för honom eller henne.
14 a §
Främlingspass får utfärdas för den som är under 18 år om barnets vårdnadshavare lämnat medgivande. Pass får utfärdas utan sådant medgivande om det finns synnerliga skäl.
Pass som endast gäller för direkt resa till Sverige får utan vårdnadshavares medgivande utfärdas för ett barn som har uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om barnet
befinner sig i en situation där det finns risk för att dess hälsa eller utveckling skadas, eller
det annars finns särskilda skäl. Förordning (2006:443).
15 §
En ansökan om främlingspass ges in till Migrationsverket eller, om utlänningen inte befinner sig i Sverige, till en svensk beskickning eller svenskt konsulat.
15 a §
Om ett ärende gäller fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda främlingspass för ett barn under 18 år, skall Migrationsverket inhämta yttrande från en sådan kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom socialtjänsten. Yttrande skall inhämtas från den kommun där barnet är folkbokfört eller, om barnet inte är folkbokfört, från den kommun barnet har starkast anknytning till. Förordning (2006:443).
15 b §
Ett ärende som gäller fråga om att med stöd av 14 a § andra stycket utfärda pass för ett barn under 18 år utan vårdnadshavares medgivande skall handläggas skyndsamt.
Förordning (2006:443).
16 §
Ett främlingspass skall återlämnas till Migrationsverket om den som har passet
har blivit svensk medborgare,
har fått en annan handling som gäller som pass,
skall resa till sitt hemland,
enligt särskilt beslut om avvisning eller utvisning inte längre har rätt att vistas i landet, eller
har avlidit.
Identitetskort för EES-medborgare eller medborgare i Schweiz
17 §
Ett identitetskort för en utlänning som är medborgare i den utfärdande staten som utvisar medborgarskap och som har utfärdats av en behörig myndighet i en EES-stat eller Schweiz gäller som pass vid utlänningens ankomst till och utresa från Sverige samt under den tid utlänningen har rätt att vistas här.
Detsamma gäller identitetskort som har utfärdats av behörig myndighet i en annan stat än EES-stat eller Schweiz för en schweizisk medborgares make, för deras barn som är under 21 år eller som är beroende av dem för sin försörjning och för släktingar i närmast föregående led till sådan utlänning eller hans eller hennes make och som är beroende av dem, om familjemedlemmen är medborgare i den staten och medborgarskapet framgår av identitetskortet.
Första stycket gäller även för en sådan utlänning som avses i 5 kap. 2 § första stycket 4. Förordning (2006:262).
Bestämmelser om resehandlingar i utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU
17 a §
I utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU finns bestämmelser om att vissa medborgare i Förenade kungariket har rätt till utresa och inresa i Sverige med ett giltigt pass eller ett nationellt identitetskort.
Förordning (2020:941).
Resehandling för en utlänning som inte är medborgare i det utfärdande landet
18 §
En resehandling som har utfärdats av en behörig utländsk myndighet för någon som saknar medborgarskap eller är medborgare i ett annat land än det där handlingen utfärdats, får godtas som pass om handlingen är upprättad enligt 4 § andra-fjärde styckena och har det innehåll som föreskrivs där.
Kollektivpass
19 §
En gemensam resehandling för flera utlänningar (kollektivpass) får godtas som pass, om utlänningarna ska resa genom landet i samlad grupp eller uppehålla sig här kortare tid för ett gemensamt ärende. Kollektivpasset får avse endast medborgare i den stat vars myndighet har utfärdat passet. Det ska uppta minst tio och högst femtio personer.
Den som är upptagen i passet ska ha en identitetshandling som är utställd av en behörig myndighet i hemlandet.
I fråga om kollektivpass som har utfärdats i enlighet med den europeiska överenskommelsen den 16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass (SÖ 1968:16) och som har utställts av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar överenskommelsen, gäller överenskommelsen i stället för första stycket.
Om ett kollektivpass avser utlänningar som inte är skyldiga att ha visering, ska passet ha godkänts av en svensk beskickningschef eller konsul som är behörig att ge visering eller av Polismyndigheten. Ett sådant godkännande behövs dock inte om passet har godkänts av behörig myndighet i Danmark, Finland, Island eller Norge för inresa i respektive land.
Förordning (2014:1192).
Diplomatpersonal m.fl.
20 §
Bestämmelserna om krav på passinnehav i 2 kap.
utlänningslagen (2005:716) och bestämmelserna i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även för främmande länders diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän som är anställda i Sverige samt deras familjer och betjäning.
Sådana personer skall ha hemlandspass.
21 §
En diplomatisk kurir som kommer till Sverige skall utöver hemlandspass ha en officiell handling där hans eller hennes ställning intygas och antalet kollin i kurirsändningen anges.
Medlemmar av en främmande stats militära styrka
21 a §
För personal som avses i 3 kap. 1 § första stycket 12 gäller ett militärt identitetskort utfärdat av den sändande staten i förening med en individuell eller kollektiv förflyttningsorder som pass vid inresa, utresa och vistelse i Sverige. Förordning (2024:569).
Bemyndigande
22 §
Migrationsverket får efter att ha hört Polismyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass.
Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket efter samråd med Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) i ett enskilt fall godta att en annan handling gäller som pass.
Förordning (2014:1192).
3 kap. Bestämmelser om visering
1 §
Utöver vad som föreskrivs i 2 kap. 8 a och 10 §§ utlänningslagen (2005:716) är nedan angivna utlänningar undantagna från kravet på visering.
Den som innehar ett med "British passport" betecknat hemlandspass eller ett av behörig myndighet utfärdat identitetskort, där medborgarskapet är angivet som "British National Overseas" (BNO) och som gäller för inresa i Storbritannien.
Medborgare i Schweiz, om de har hemlandspass eller ett identitetskort som är utfärdat av en behörig myndighet i hemlandet och utvisar medborgarskap eller om de finns upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats av en behörig myndighet i hemlandet.
Innehavare av resedokument som har utfärdats i enlighet med konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning (SÖ 1954:55) eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som är sjömän (SÖ 1959:16) och som har utfärdats av en svensk myndighet eller av en myndighet i en stat som tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar den europeiska överenskommelsen den 20 april 1959 om avskaffande av viseringstvång för flyktingar (SÖ 1960:75).
Flyktingar eller statslösa personer som är upptagna i ett kollektivpass som har utfärdats dels av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar artikel 13 i den europeiska överenskommelsen den
16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass (SÖ 1968:16), dels enligt överenskommelsen och den av Sverige avgivna deklarationen över nämnda artikel.
De som innehar Förenta nationernas "laissez passer" och ett intyg om att de färdas i tjänsten som är utfärdat av FN eller något av dess fackorgan eller underordnade organ.
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.