Förordning (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal

Typ Förordning
Publicering 2007-05-10
Status Upphävd · 2012-01-01
Departement Näringsdepartementet
Källa Riksdagen
artiklar 1
Ändringshistorik JSON API

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §

Denna förordning gäller behörigheter, certifikat och övriga intyg för sjöpersonal.

I 4 kap. 21 § fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) finns det bestämmelser om rätt att ställa andra krav än dem som anges i denna förordning.

2 §

I denna förordning används följande beteckningar med den betydelse som anges nedan.

Beteckning Betydelse

Bruttodräktighet Det bruttodräktighetstal som

anges i fartygets mätbrev

Däckstjänstgöring Yrkesmässig tjänstgöring till

sjöss inom fartygets

däcksavdelning

Fiskefartyg Fartyg som yrkesmässigt används

för att fånga fisk eller andra

levande tillgångar ur havet

Godkänd utbildning Utbildning som berättigar till

behörighetsbevis, certifikat

eller intyg enligt denna

förordning och som godkänts av

Transportstyrelsen eller av en

administration i ett annat land

med vilket Transportstyrelsen

ingått avtal om godkännande av

utbildningar

Handelsfartyg Fartyg som används för

handelssjöfart eller annat

ändamål som hör ihop med

handelssjöfarten såsom

bogsering, isbrytning, bärgning

och dykning

Höghastighetsfartyg Fartyg som används för

handelssjöfart och som kan

uppnå en fart i meter per

sekund som uppgår till eller

överstiger 3,7 0.1667, där är

deplacement (m3) vid

konstruktionsvattenlinjen

Kvalificerad

verkstadstjänstgöring Verkstadstjänstgöring som

omfattar:

1.

tillverkning, reparation

eller montering av

framdrivningsmaskineri för

fartyg om minst 400 kW,

2.

tjänstgöring som reparatör i

maskinutrymmen på fartyg med

minst 1 500 kW maskinstyrka,

eller

3.

tjänstgöring i

maskinverkstad på

Försvarsmaktens fartyg med

minst 1 500 kW maskinstyrka

Maskinrumstjänstgöring Yrkesmässig tjänstgöring till

sjöss i fartygets

maskinutrymmen

Maskinstyrka Den axeleffekt som kan tas ut

från fartygets

framdrivningsmaskineri, angiven

i kilowatt (kW)

Motorfartyg Annat maskindrivet fartyg än

ångfartyg

Passagerarfartyg Fartyg som medför fler än 12

passagerare

Pråm Fartyg som inte är försett med

eget framdrivningsmedel

Roropassagerarfartyg Passagerarfartyg med

rorolastutrymmen eller

lastutrymmen för särskilda

lastkategorier såsom de

definieras i 1974 års

internationella konvention om

säkerhet för människoliv till

sjöss (SOLAS 74)

Snabba fartyg Fartyg som används för

handelssjöfart och som inte är

höghastighetsfartyg men som kan

framföras i 35 knop eller mer

Tjänstgöring i elektrisk

verkstad Tjänstgöring i elektrisk

verkstad eller

verkstadsavdelning på fartyg

eller i land med arbete av

sådan art att underhåll av

elektrisk utrustning i regler-

och manöversystem ingått som en

del av arbetsuppgifterna

Traditionsfartyg Sådana fartyg som

Transportstyrelsen beslutat

skall anses vara

traditionsfartyg

Vägfärja Fartyg som avses i 2 § andra

stycket väglagen (1971:948)

Ångfartyg Ångmaskindrivet fartyg Förordning (2008:1113).

3 §

Den fart i vilken ett fartyg används anges i denna förordning med nedan angivna beteckningar (fartområden).

Beteckning Betydelse

Inre fart Fart i trafik inom Sverige och

utanför kusterna, dock högst en

nautisk mil från en hamn eller

annan plats där fartyget kan

finna skydd, samt fart i

Kalmarsund och nationell fart i

Öresund. Som inre fart anses

också fart i fartområde D,

såsom detta definieras i

fartygssäkerhetsförordningen

(2003:438).

Närfart Fart till och från orter vid

Östersjön eller farvatten som

har förbindelse med Östersjön,

dock inte bortom linjen

Hanstholm-Lindesnäs, samt fart

genom Kielkanalen till

Cuxhafen.

Europafart Fart från en punkt N 68 O 14 -

Shetlands nordpynt, därifrån

västerut till V 11, längs denna

longitud över Irlands västkust

till N 30, därifrån österut

längs denna latitud.

Oceanfart All annan fart än ovan angivna.

4 § Transportstyrelsen prövar om behörighetsvillkoren är uppfyllda samt utfärdar, efter ansökan, behörighetsbevis och certifikat.

Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om ansökningsförfarandet.

Certifikat får efter Transportstyrelsens medgivande utfärdas av utbildningsanordnare.

För att behörighetsvillkoren ska vara uppfyllda ska minst bestämmelserna i den av Internationella sjöfartskonferensen år 1995 reviderade konventionen om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (STCW 95) vara uppfyllda. Vad avser radiopersonal ska även minst bestämmelserna i 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS 74) samt bestämmelserna i Internationella teleunionens radioreglemente (ITU:s RR) vara uppfyllda.

Förordning (2011:451).

5 §

Den som har behörighet för en viss befattning på fartyg på grund av examens-, utbildnings- eller annat kompetensbevis över behörighetsgrundande utbildning som utfärdats i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz skall efter ansökan hos Transportstyrelsen få behörighetsbevis för motsvarande svensk behörighet om sökanden uppfyller villkoren enligt styrelsens föreskrifter. Detsamma gäller specialbehörigheter enligt 3 kap.

Den som har behörighet för en viss befattning på fartyg på grund av examens-, utbildnings- eller annat kompetensbevis över behörighetsgrundande högre utbildning som utfärdats i något annat land än länderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz får efter ansökan hos Transportstyrelsen få behörighetsbevis för motsvarande svensk behörighet om sökanden uppfyller villkoren enligt styrelsens föreskrifter.

Behörighetsbevis motsvarande 2 kap. 11, 12 och 23 §§ och certifikat motsvarande 4 kap. som har utfärdats i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz skall äga samma giltighet vid tjänstgöring på svenskt fartyg som om de hade utfärdats av Transportstyrelsen.

Om behörighetsbevis motsvarande 2 kap. 11, 12 och 23 §§, specialbehörigheter motsvarande 3 kap. och certifikat motsvarande 4 kap. har utfärdats i något annat land än länderna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz får Transportstyrelsen besluta att sådana bevis, specialbehörigheter och certifikat skall äga samma giltighet vid tjänstgöring på svenskt fartyg som om de hade utfärdats av Transportstyrelsen. Förordning (2008:1113).

6 §

Transportstyrelsen får i enskilda fall besluta att den som, utan att ha den teoretiska utbildning eller praktik som krävs för viss behörighet, har fått en likvärdig utbildning eller praktik skall få behörighetsbevis för denna behörighet.

Beslutet får förses med villkor och återkallas när det finns skäl till det. Förordning (2008:1113).

7 §

I fall som avses i 5 § första och andra stycket samt 6 § skall Transportstyrelsen meddela beslut senast fyra månader efter det att alla handlingar som gäller sökanden har lämnats in till styrelsen.

Behörighetsbeviset får utformas som ett erkännande av det utländska behörighetsbeviset. Förordning (2008:1113).

8 §

Om det krävs att en sökande skall slutföra en anpassningstid eller genomgå ett lämplighetsprov för att få ett visst behörighetsbevis enligt 5 § första stycket, skall Transportstyrelsen först kontrollera om de kunskaper som den sökande har fått genom sin yrkeserfarenhet är sådana att de helt eller delvis motsvarar de krav som är föreskrivna för den svenska behörigheten. Förordning (2008:1113).

9 §

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om rätt att tillgodoräkna viss tjänstgöring eller utbildning såsom praktik för att uppfylla ett behörighetsvillkor. Förordning (2008:1113).

10 §

Transportstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Om föreskrifterna gäller utbildning av sjöpersonal skall Transportstyrelsen först ha hört berörda utbildningsmyndigheter.

Om föreskrifterna gäller behörigheter och certifikat för radiopersonal skall Transportstyrelsen först ha hört Post- och telestyrelsen. Förordning (2008:1113).

11 §

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om särskilda behörigheter för personal som enbart tjänstgör på fiskefartyg, traditionsfartyg eller fartyg som enbart används i inre fart.

Sådana föreskrifter får inte strida mot någon internationell överenskommelse som biträtts av Sverige.

Förordning (2008:1113).

12 §

Transportstyrelsen får efter ansökan av enskild besluta att ett fartyg skall anses vara ett traditionsfartyg vid tillämpningen av denna förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av förordningen. Vid en sådan prövning skall ett fartyg anses vara traditionsfartyg om

1.

traditionellt sjömanskap och traditionell teknik ligger till grund för fartygets framförande,

2.

fartyget är av kulturhistoriskt värde eller är en kopia av ett kulturhistoriskt värdefullt fartyg eller om det är ett fartyg som byggts på ett sådant sätt att traditionella färdigheter och traditionellt sjömanskap uppmuntras och främjas, och

3.

fartygsverksamheten inte har ett kommersiellt syfte.

Förordning (2008:1113).

13 §

All verksamhet som gäller utbildning, kompetensbedömning, certifiering, intyg om erkännande och förnyad giltighet ska övervakas genom ett system för kvalitetsnormer. Detta gäller dock inte sådan utbildning som avses i andra stycket, om rederiet har en godkänd säkerhetsorganisation där utbildningsrutinerna finns dokumenterade.

Redare får utbilda ombordanställd sjöpersonal i grundläggande säkerhet, passagerarsäkerhet, lastsäkerhet och skrovintegritet på fartyg som uteslutande framförs i inre fart och som har en bruttodräktighet understigande 500 och ett passagerarantal om högst 500.

Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om

1.

systemet för kvalitetsnormer, och

2.

utbildning av ombordanställd sjöpersonal enligt andra stycket. Förordning (2011:451).

2 kap. Behörigheter

1 §

För att få de behörigheter som anges i detta kapitel krävs läkarintyg som inte är äldre än två år och som visar att sökanden uppfyller de krav på syn- och hörselförmåga som föreskrivs i förordningen (1979:38) om läkarintyg för sjöfolk.

För att få de behörigheter som anges i 3-7 §§ och 15-19 §§ krävs högskoleutbildning vid ett universitet eller en högskola som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller hos en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Vid en ansökan om erkännande av utländska behörighetsbevis får sökanden, för att styrka att de svenska kraven på syn- och hörselförmåga är uppfyllda, åberopa det dokument som krävs i sökandens ursprungsstat eller den stat sökanden kommer från eller ett intyg som utfärdats av en behörig myndighet i denna stat och som motsvarar ett svenskt läkarintyg. Sådana utländska dokument eller intyg får inte vara äldre än två år.

Transportstyrelsen prövar som ett led i behörighetsärendet om dokumentet eller intyget innehåller de uppgifter som behövs.

Förordning (2011:451).

Behörigheter för fartygsbefäl och övrig däckspersonal

2 §

Behörigheter för fartygsbefäl och övrig däckspersonal är följande.

Sjökapten (K)

Fartygsbefäl (klass II)

Fartygsbefäl (klass III)

Fartygsbefäl (klass IV)

Fartygsbefäl (klass V)

Fartygsbefäl (klass VI)

Fartygsbefäl (klass VII)

Fartygsbefäl (klass VIII)

Matros (Mtr)

Lättmatros (Lmt)

3 §

För att få behörighet som sjökapten ska sökanden

1.

ha avlagt sjökaptensexamen, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort till sjöss i minst 36 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 500.

Av denna tid ska minst 18 månader ha fullgjorts i annan närfart än mellan hamnar i Öresund eller i mer vidsträckt fart, varav minst 12 månader som lägst överstyrman på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 3 000. Förordning (2007:962).

4 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass II skall sökanden

1.

ha avlagt sjökaptensexamen, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort till sjöss i minst 12 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 500 i närfart eller mer vidsträckt fart.

5 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass III skall sökanden

1.

ha fullgjort godkänd utbildning, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort till sjöss i minst 36 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 500 i närfart eller mer vidsträckt fart.

6 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass IV skall sökanden

1.

ha fullgjort godkänd utbildning, och

2.

efter att ha fått behörighet av lägst klass V ha tjänstgjort till sjöss i minst 12 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 500 i närfart eller mer vidsträckt fart.

7 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass V skall sökanden

1.

ha fullgjort godkänd utbildning, och

2.

ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring.

Av tjänstgöringstiden skall minst 18 månader ha fullgjorts på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 500 i närfart eller mer vidsträckt fart varav minst nio månader på fartyg med en bruttodräktighet om minst 3 000 i Europafart eller mer vidsträckt fart.

För den som i minst sex månader har tjänstgjort som befälsassistent i Europafart eller mer vidsträckt fart får den sammanlagda tjänstgöringstiden minskas till 30 månader.

Praktiken enligt ovan får ersättas av handledd fartygsförlagd utbildning om denna fullgjorts som en del av ett utbildningsprogram som leder till en sjökaptensexamen.

8 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass VI ska sökanden efter att ha fått behörighet av lägst klass VII ha tjänstgjort till sjöss i minst 12 månader som fartygsbefäl på handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 20.

Förordning (2011:451).

9 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass VII skall sökanden

1.

ha fullgjort godkänd utbildning, och

2.

ha fullgjort minst 36 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på handelsfartyg som i minst sex månader gått i närfart eller mer vidsträckt fart.

För den som har fullgjort minst sex månaders styrd praktik får den sammanlagda tjänstgöringstiden minskas till 30 månader.

10 §

För att få behörighet som fartygsbefäl klass VIII skall sökanden

1.

ha fullgjort godkänd utbildning, och

2.

ha fullgjort

a)

minst 36 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på handelsfartyg,

b)

minst 24 månaders däckstjänstgöring varav minst 12 månader på fartyg i yrkesmässig trafik i inre fart, eller

c)

minst 24 månaders däckspraktik på den fartygstyp behörigheten avser och inför fartygsinspektör ha avlagt godkänt prov i fartygets säkra handhavande.

Däckstjänstgöring enligt första stycket 2 a och 2 b skall vara fullgjord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 20.

Transportstyrelsen får, om däckstjänstgöring eller däckspraktik fullgjorts enligt första stycket 2 b eller 2 c, begränsa behörigheten till att avse ett visst fartyg, fartområde, fartygsstorlek eller antal passagerare.

Förordning (2008:1113).

11 §

För att få behörighet som matros skall sökanden ha fullgjort minst 18 månaders däckstjänstgöring varav minst sex månader i uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan.

12 §

För att få behörighet som lättmatros skall sökanden ha fullgjort minst 12 månaders däckstjänstgöring varav minst sex månader i uppgifter som har samband med vakthållning på bryggan.

13 §

Behörighet enligt 11 och 12 §§ får även uppnås genom treårig gymnasial utbildning inriktad mot sjöfart enligt föreskrifter som meddelas av Transportstyrelsen.

Förordning (2008:1113).

Behörigheter för maskinbefäl och övrig maskinpersonal

14 §

Behörigheter för maskinbefäl och övrig maskinpersonal enligt denna förordning är följande.

Sjöingenjör (I)

Maskinbefäl (klass II)

Maskinbefäl (klass III)

Maskinbefäl (klass IV)

Maskinbefäl (klass V)

Maskinbefäl (klass VI)

Maskinbefäl (klass VII)

Maskinbefäl (klass VIII)

Motorman (Mtm)

Eldare (Eld)

Fartygselektriker (Ele)

15 §

För att få behörighet som sjöingenjör ska sökanden

1.

ha avlagt sjöingenjörsexamen, och

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.