Vägmärkesförordning (2007:90)

Typ Lag
Publicering 2007-03-08
Senast uppdaterad 2025-01-01
Status I kraft
Departement Landsbygds- och infrastrukturdepartementet RSIB TM
Källa Riksdagen
artiklar 97
Ändringshistorik JSON API

lämplig färdväg för gående.

M28 Buss Markeringen visar att körfältet

är avsett för fordon i

linjetrafik m.fl.

M29 Hastighet Markeringen upplyser om högsta

tilllåtna hastighet.

M30 Vägnummer Markeringen upplyser om vägnummer.

M31 Ändamålsplats Markeringen upplyser om en

uppställningsplats som är avsedd

för ett visst ändamål. Texten

anpassas efter ändamålet.

M32 Stopp Markeringen upplyser om

stopplikt.

Markeringen används

tillsammans med märke B2,

stopplikt, för att förstärka

anvisningen.

M33 Rörelsehindrad Markeringen upplyser om

uppställningsplats endast för

rörelsehindrade.

M34 Information Markeringen ger upplysning,

varning eller vägledning av

vikt för trafikanten.

Förordning (2017:923).

5 kap. Andra anordningar för anvisningar för trafiken och tecken av vakt

1 §

Andra anordningar för anvisningar för trafiken är följande.

Anordning Närmare föreskrifter

X1 Markeringspil Anordningen anger att

fordonsförare måste svänga

kraftigt i den gula pilens

eller de gula pilarnas

riktning på grund av till

exempel en kurva.

Antalet pilar är anpassat

till förhållandena på platsen.

Om anordningen används vid ett

vägarbete eller tillfälligt av

någon annan anledning har den

röd botten.

X2 Markeringsskärm för hinder Anordningen anger att

framkomligheten på vägen är

inskränkt på grund av ett

hinder.

Anordningen kan även ange att

en väg är helt eller delvis

avstängd för trafik.

Antalet gula fält är anpassat

till hindret eller till

förhållandena på platsen.

Om anordningen används vid ett

vägarbete eller tillfälligt av

någon annan anledning har den röd

botten.

X3 Markeringsskärm för

sidohinder, farthinder m.m. Anordningen anger vägens eller

körbanans kant eller skiljer

trafikriktningar åt vid

komplicerade passager.

Anordningen anger även att

fordon ska föras på den sida

som de gula fälten lutar ned mot.

Om anordningen används vid ett

vägarbete eller tillfälligt av

någon annan anledning har den röd

botten. De gula fälten kan då vara

vågräta. Fordonen får då föras på

båda sidor om anordningen.

X4 Avfartsskärm Anordningen anger skiljepunkten

mellan en huvudkörbana och en

avfart där det finns ett

retardationsfält.

X5 Gul ljuspil eller ljuspilar Anordningen anger att trafikanter

ska passera på den sida pilen

eller pilarna visar. Pilen eller

pilarna kan vara blinkande.

X6 Särskild varningsanordning Anordningen anger att

framkomligheten på en väg är

inskränkt på grund av ett

tillfälligt hinder eller liknande.

Texten på anordningen anpassas

till orsaken.

X7 Vägbom Anordningen anger att en väg är

helt eller delvis avstängd för

trafik.

En vägbom kan vara försedd med

ytterligare anordningar för att

öka synbarheten.

X8 Tillfällig stängning Anordningen anger att en

anvisning genom ett vägmärke om

väg till ort, plats, inrättning,

anläggning eller liknande

tillfälligt inte gäller.

Anordningen är anpassad till

vägmärket.

X9 Cirkulationstrafik Anordningen anger mittpunkten i

en rondell runt vilken fordon ska

föras.

X10 Stolpmarkeringsanordning Anordningen används för att det

ska vara lättare att upptäcka ett

vägmärke eller en annan anordning

enligt denna förordning.

Anordningen är placerad på en

stolpe eller motsvarande som bär

upp ett vägmärke eller en annan

anordning.

Anordningen är anpassad till

förhållandena på platsen.

En stolpmarkeringsanordning har

samma färgsättning som det

vägmärke eller den andra anordning

som den sitter under om inte

Transportstyrelsen föreskriver

annat.

Förordning (2017:923).

Tecken av vakt

2 §

Tecken av vakt är följande.

Tecken Innebörd

V1 Stopp Tecknet anger stopp för den

trafikant vakten är vänd mot.

Under mörker ges tecknet med

lykta med rött ljus. Tecknet

får också ges med märke C34,

stopp för angivet ändamål, med

texten Vakt.

V2 Kör fram Tecknet anger att trafikanten

får fortsätta framåt.

Tecknet ges med en vinkande

rörelse i färdriktningen.

V3 Kännetecken Kännetecken ska bäras både

framtill och baktill.

Förordning (2017:923).

6 kap. Säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg

1 §

Säkerhetsanordningar i korsningar med järnväg eller spårväg är signaler och bommar enligt detta kapitel.

Förordning (2017:923).

2 §

Signaler vid korsning med järnväg eller spårväg består av ljussignal och ljudsignal med ringande ljud.

Förordning (2017:923).

3 §

Signaler vid plankorsning är uppsatta tillsammans med märke A39, kryssmärke. Förordning (2017:923).

4 §

Ljussignal finns vid en plankorsning om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. Förordning (2017:923).

5 §

Ljudsignal finns vid en plankorsning där ljussignal satts upp om det behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. Förekommer gående och cyklande i mer än undantagsfall finns dock alltid ljudsignal uppsatt. Förordning (2017:923).

6 §

Signaler vid korsning med järnväg eller spårväg är följande.

Signalbild Närmare föreskrifter

Y1 Ljussignal Stopp. Trafikanter får inte

passera stopplinjen eller,

om sådan saknas, signalen.

Ljussignalen består av två

ljusöppningar på samma höjd

som avger växelvis blinkande

rött ljus och en skärm i form

av en triangel med rundade

hörn och med spetsen nedåt.

Skärmen kan vara försedd med

vit bård.

Under de röda ljusöppningarna

kan det finnas en cirkulär

ljusöppning, från vilken det

kan avges blinkande vitt ljus

för att göra korsningen lättare

att upptäcka.

Y2 Ljudsignal Stopp. Trafikanter får inte

passera stopplinjen eller, om

sådan saknas, signalen.

Förordning (2017:923).

7 §

Bommar kan finnas som hel- eller halvbom.

På en bom finns minst en lykta som visar rött blinkande ljus mot ankommande trafik när bommen börjar fällas och till dess den är helt uppfälld. Förordning (2017:923).

8 §

Bommar vid korsning med järnväg eller spårväg är följande.

Anordning Närmare föreskrifter

Y3 Bom Anordningens baksida får

förses med texten "Kör

genom bommen".

Förordning (2017:923).

9 §

Skärmar vid korsning med järnväg eller spårväg är följande.

Anordning Närmare föreskrifter

Y4 Plankorsningsskärm Skärmen används för att

göra en plankorsning

lättare att upptäcka.

Skärmen är anpassad till

förhållandena på platsen

och kan vara liggande.

Förordning (2017:923).

7 kap. Tecken av polisman m.fl.

1 §

För att ge anvisningar för trafiken ska en polisman använda tecken. Tecknen får användas även av en bilinspektör, vägtransportledare, kustbevakningstjänsteman eller av någon annan person som av en myndighet förordnats att övervaka trafiken, ge anvisningar för den eller utföra punkt- skattekontroll. Även andra hjälpmedel än dem som anges i 2 § får användas. Förordning (2019:93).

2 §

Tecken av polisman m.fl. är följande.

Tecken Närmare föreskrifter

P1 Stopp Tecknet anger stopp för den

trafikant som kommer framifrån

eller bakifrån. Tecknet används

i vägkorsning och gäller så

länge polismannen vänder sig åt

samma håll. För trafikanter som

kommer från sidan betyder

tecknet att vägen är fri och

att det är tillåtet att köra.

Tecknet får ges i kombination

med tecken P2, stopp. Tecknet

kan ges med en stoppspade.

P2 Stopp Tecknet anger stopp för den

trafikant som handflatan är

vänd mot. Tecknet kan ges med

en stoppspade.

P3 Stopp Tecknet anger stopp för den

trafikant som lyktan är vänd

mot. Tecknet används under

mörker och vid nedsatt sikt.

Lyktan hålls i den position

där den lättast uppfattas av

trafikanter.

P4 Kör fram Tecknet anger att trafikanter

i den färdriktning som tecknet

ges får fortsätta framåt.

Tecknet ges med en vinkande

rörelse i färdriktningen.

P5 Minska hastigheten Tecknet anger att den trafikant

som polismannen är vänd mot ska

minska hastigheten. Under

mörker och vid nedsatt sikt kan

tecknet vara förtydligat med en

lykta som visar vitt eller gult

ljus eller en reflexanordning

som återkastar vitt eller gult

ljus.

P6 Kontroll Tecknet anger att fordonsförare

ska köra in på kontrollplats för

kontroll. Visas symbol för visst

eller vissa slag av fordon enligt

2 kap. 28 § gäller skyldigheten

att köra in för kontroll endast

för förare av dessa fordon.

Tecknet är anpassat till

förhållandena på platsen.

P7 Förberedande upplysning

om kontroll Tecknet ger förberedande

upplysning om kontroll.

Tecknet är anpassat till

förhållandena på platsen.

P8 Minska hastigheten Tecknet anger att de

trafikanter som befinner sig

bakom polisfordonet ska minska

hastigheten. Under mörker och

vid nedsatt sikt får tecknet

förtydligas med en lykta som

visar vitt eller gult ljus eller

en reflexanordning som återkastar

vitt eller gult ljus.

P9 Minska hastigheten Tecknet anger att de

trafikanter som möter

polisfordonet ska minska

hastigheten. Under mörker och

vid nedsatt sikt får tecknet

förtydligas med en lykta som

visar vitt eller gult ljus eller

en reflexanordning som

återkastar vitt eller gult ljus.

P10 Följ efter och stanna bakom polisfordonet när

detta stannar Tecknet anger att föraren av

det fordon som befinner sig

bakom polisfordonet ska följa

efter det och stanna när

polisfordonet stannar. Tecknet

kan ges med en stoppspade.

P11 Kör in till vägkanten och stanna framför

polisfordonet Tecknet anger att föraren av

det fordon som befinner sig

framför polisfordonet ska köra

in till vägkanten och stanna.

Tecknet ges med växelvis

blinkande blått och rött ljus.

Förordning (2017:923).

8 kap. Bemyndiganden, kostnader m.m.

1 §

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om

  • att ett visst märke eller någon annan anordning får sättas upp endast efter medgivande av styrelsen,
  • undantag från bestämmelserna om utmärkning i 2 kap. 3 § första stycket,
  • undantag från bestämmelserna om upprepning i 2 kap. 7 § andra stycket, under förutsättning att trafikantens förståelse av trafikregleringen inte försämras,
  • infogande i lokaliseringsmärken av varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken, anvisningsmärken och andra lokaliseringsmärken, symboler och tilläggstavlor utöver vad som anges i denna förordning,
  • försöksverksamhet med avvikelse från förordningen, och
  • tilläggstavlor med ett annat innehåll än det som anges i förordningen samt om avvikelser från vad som gäller om vägmärkenas färg. Styrelsen får dock besluta om nya symboler endast om detta framgår av denna förordning.

Transportstyrelsen får även meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning, exempelvis föreskrifter om

  • storlek och närmare utseende på vägmärken och andra anordningar som anges i denna förordning samt att vägmärken och andra anordningar eller det material som ingår i dem ska vara av en sådan typ som godkänts av styrelsen eller av en annan myndighet, och
  • under vilka förhållanden sådana anordningar för anvisningar för trafiken som avses i 1 kap. 1 § ska eller får sättas upp, tas bort, underhållas eller utföras samt hur detta ska eller får ske. Förordning (2017:923).

2 §

Innan Transportstyrelsen meddelar föreskrifter enligt 1 § ska styrelsen samråda med Trafikverket. Styrelsen ska också samråda med Trafikverket när det gäller föreskrifter om märke A39, kryssmärke, anordning Y4, plankorsningsskärm, och säkerhetsanordningar vid plankorsning. Förordning (2017:923).

3 §

Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om polismans tecken enligt denna förordning. Föreskrifterna får avse vilka tecken som får användas av någon annan än en polisman som förordnats ge anvisningar för trafik.

Innan Polismyndigheten meddelar föreskrifter enligt första stycket ska myndigheten samråda med Transportstyrelsen.

Förordning (2014:1279).

4 §

Anordningar enligt denna förordning får inte sättas upp, underhållas eller tas bort av någon annan än den som enligt 1 kap. 6 § ansvarar för åtgärden eller av den som han eller hon anlitar. Sådana åtgärder får inte heller utföras på något annat sätt än som anges i denna förordning eller i föreskrifter som meddelats med stöd av den. Inte heller får någon sätta upp en anordning som kan förväxlas med eller har samma innebörd som en anordning enligt denna förordning.

Om det på grund av en trafikolycka, en skada på vägen eller av annan orsak uppstår förhållanden som kan medföra fara eller hinder för trafiken kan även någon annan sätta upp, ta bort och underhålla anordningar enligt denna förordning om det behövs för att tillgodose säkerheten. Detta gäller dock endast i de fall någon åtgärd från den som skall svara för åtgärden enligt 1 kap. 6 § inte kan avvaktas.

5 §

Kostnader för att tillverka, sätta upp, underhålla och ta bort anordningar enligt denna förordning ska betalas av den som enligt 1 kap. 6 § ansvarar för åtgärderna. Detta gäller dock inte i följande fall:

1.

Sådana kostnader för ett lokaliseringsmärke som sätts upp efter beslut om vägvisning enligt 2 kap. 13 a § ska betalas av den som begärt vägvisningen. Om märket ändå ska sättas upp betalas kostnaderna i stället av den som svarar för väg- eller gatuhållningen.

2.

Kostnader för anordningar som tillfälligt behövs vid ett tillfälligt arrangemang eller motsvarande betalas av den som svarar för arrangemanget.

3.

Kostnader för anordningar i samband med ledningsdragning eller för annat intrång i vägen betalas av den som svarar för intrånget.

4.

Kostnaden för vägmärke E22, busshållplats, vid en busshållplats för fordon i linjetrafik och skolskjuts betalas av den som driver linjetrafiken eller anordnar skolskjutsen. Förordning (2017:923).

6 §

För att främja verksamheten i ideella föreningar och andra ideella organisationer som svarat för ett sådant arrangemang på allmän väg som avses i 5 § 2 och där Trafikverket är väghållare får verket helt eller delvis avstå från att begära ersättning för kostnader för anordningar som tillfälligt behövts vid arrangemanget. Förordning (2024:1126).

9 kap. Ansvar, handläggning och överklagande

1 §

Till penningböter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 kap. 5 §, om det olovligt uppsatta medför att vägmärket eller anordningen inte kan upptäckas eller förstås.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 8 kap. 4 § döms till böter.

2 §

Bryter någon mot 8 kap. 4 §, får kronofogdemyndigheten se till att rätttelse sker.

3 §

I fråga om överklagande av beslut enligt denna förordning gäller

1.

att beslut av Polismyndigheten, en statlig väghållningsmyndighet eller en kommunal myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen får överklagas hos länsstyrelsen,

2.

att länsstyrelsens beslut får överklagas till Transportstyrelsen, och

3.

att Transportstyrelsens, Trafikverkets och Naturvårdsverkets beslut får överklagas till regeringen.

Transportstyrelsens beslut i ett överklagat ärende eller Trafikverkets beslut enligt 8 kap. 6 § får dock inte överklagas. Förordning (2024:1126).

4 §

En statlig väghållningsmyndighet får överklaga beslut enligt denna förordning av en kommunal myndighet som har hand om väg- eller gatuhållningen, länsstyrelsen eller Polismyndigheten. Förordning (2024:1126).

Övergångsbestämmelser 2007:90

1.

Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2007.

2.

Genom förordningen upphävs vägmärkesförordningen

(1978:1001).

3.

Föreskrifter som har meddelats med stöd av vägmärkesförordningen (1978:1001) skall vid tillämpningen av den nya förordningen anses meddelade med stöd av motsvarande bemyndigande i den nya förordningen.

4.

Vägmärken och andra anordningar enligt äldre bestämmelser som till storlek eller utformning strider mot förordningen får användas tills vidare, dock längst till utgången av år 2020. I fråga om sådana vägmärken eller anordningar gäller äldre bestämmelser om inte Transportstyrelsen föreskriver annat. Förordning (2017:923).

5.

Transportstyrelsen får

a)

meddela föreskrifter om att visst vägmärke eller viss anordning inte får sättas upp före en viss tidpunkt, och

b)

meddela föreskrifter om att visst vägmärke eller en viss anordning enligt 4 endast får användas längst till en tidpunkt tidigare än utgången av år 2020. Förordning (2017:923).

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.

Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens. Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.