LegalizeSocialförsäkringsbalk (2010:110)
Första stycket gäller inte om ersättningen betalats ut från en semesterkassa. Lag (2011:1434).
16 §
Om mottagaren hade ett godkännande för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244), räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om godkännandet har åberopats skriftligen. Lag (2024:1135).
17 §
Den som i en handling som upprättas i samband med uppdraget har lämnat uppgift om godkännande för F-skatt ska anses ha haft ett sådant godkännande om handlingen även innehåller följande uppgifter:
utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra uppgifter som är godtagbara för identifiering, och 2. betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer.
Uppgiften om godkännande för F-skatt gäller även som sådant skriftligt åberopande av godkännande som avses i 16 §. Lag (2011:1434).
18 §
Det som anges i 17 § gäller inte om den som har betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om godkännande för F-skatt var oriktig. Lag (2011:1434).
Viss ersättning från privatpersoner
19 §
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete som avses i 8-10 §§ om
utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,
den ersättning som betalats ut inte var en utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit,
den sammanlagda ersättningen för arbete från samma utbetalare under beskattningsåret var mindre än 10 000 kronor,
utbetalaren och mottagaren inte hade träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, och
det inte var fråga om sådan ersättning som avses i 12 kap.
16 § föräldrabalken. Lag (2011:1434).
Ersättning från handelsbolag till delägare, m.m.
20 §
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen har betalats ut från
ett handelsbolag till en delägare i handelsbolaget, eller
en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intressegrupperingen.
Ersättning som lämnas av vissa militära serviceverksamheter
21 §
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas lön eller annan ersättning för arbete som den försäkrade får från en amerikansk styrka eller en utländsk organisation som driver en sådan militär serviceverksamhet som regleras i avtalet den 5 december 2023 mellan Sverige och Amerikas förenta stater om försvarssamarbete, om den försäkrade är en sådan lokal civilanställd som avses i artikel 24 i avtalet. Lag (2024:536).
Undantag för vissa inkomster
Ersättning under 1 000 kronor
22 §
Följande ersättningar och inkomster är inte pensionsgrundande:
ersättning som avses i 8-10 §§, om den kommer från en och samma arbetsgivare och är mindre än sammanlagt 1 000 kronor under ett år,
inkomst som avses i 14 § första stycket 1 eller 2, om den är mindre än 1 000 kronor under ett år,
ersättning som avses i 14 § första stycket 3 eller i 15, 16 eller 19 §, om ersättningen från den som arbetet utförts åt är mindre än 1 000 kronor under ett år, och
stipendium som avses i 12 § eller 14 § första stycket 5, om beloppet är mindre än 1 000 kronor under ett år.
Vissa utdelningar, kapitalinkomster, lån m.m.
23 §
Som pensionsgrundande inkomst räknas inte sådan intäkt som avses i 10 kap. 3 § 1-4 inkomstskattelagen (1999:1229).
Mindre ersättning till idrottsutövare
24 §
Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas inte ersättning som en idrottsutövare får från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap. 4-6 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om ersättningen från föreningen under ett år är mindre än hälften av det för året gällande prisbasbeloppet. Lag (2013:949).
Vissa avtalsförmåner som avses i lagen om särskild löneskatt
25 §
Som pensionsgrundande inkomst räknas inte följande ersättningar, i den utsträckning dessa utgör underlag för särskild löneskatt:
ersättning som anges i 1 § första stycket 1-5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och
ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Ersättning från vinstandelsstiftelse
26 §
Som pensionsgrundande inkomst räknas inte ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse), om följande förutsättningar är uppfyllda: - ersättningen avser en sådan anställd som omfattas av ändamålet med vinstandelsstiftelsen, - ersättningen avser inte betalning för arbete som den anställde utfört åt vinstandelsstiftelsen, och - de bidrag arbetsgivaren har lämnat till vinstandelsstiftelsen har varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande andel av de anställda.
Detta gäller även ersättning från en annan juridisk person med motsvarande ändamål som en vinstandelsstiftelse.
27 §
Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag gäller det som föreskrivs i 26 § inte ersättning som den juridiska personen har lämnat till företagsledare eller delägare i företaget eller till en person som är närstående till någon av dem.
Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).
28 §
När pensionsgrundande inkomst beräknas ska det bortses från sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren har lämnat under åren 1988-1991.
Hur är samordnade sociala förmåner pensionsgrundande?
29 §
Har Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad för en viss månad betalat ut en ersättning som är pensionsgrundande antingen genom att den utgör pensionsgrundande inkomst, eller genom att det ska beräknas ett pensionsgrundande belopp för den enligt 60 kap. 7 § eller pensionspoäng enligt 61 kap. 20 §, och har den försäkrade senare för samma månad beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den ersättning som tidigare har betalats ut, gäller följande. Den senare beviljade ersättningen är pensionsgrundande endast till den del ersättningen avser tid från och med den månad då den har betalats ut. 30 § Vid tillämpning av 29 § ska det anses som om sjukersättning eller aktivitetsersättning har betalats ut före livränta, om det vid samma tidpunkt beviljas
- inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning, och
- livränta på grund av arbetsskada eller annan skada som avses i 41-44 kap.
31 §
Lämnas livränta enligt 41-44 kap. tillsammans med sjukersättning eller aktivitetsersättning är livräntan inte pensionsgrundande till den del den har samordnats med inkomstrelaterad sådan ersättning.
Beräkning av pensionsgrundande inkomst
Grundläggande bestämmelser
32 §
Inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete som är pensionsgrundande ska beräknas enligt 33-38 §§ och var för sig avrundas till närmaste lägre hundratal kronor.
33 §
Till grund för beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten ett visst intjänandeår läggs den försäkrades beslut om statlig inkomstskatt för det året.
Om en inkomst som är pensionsgrundande har mottagits under ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår ska den inkomsten anses ha mottagits under kalenderåret närmast före det år då beslutet om slutlig skatt fattades. Lag (2011:1434).
34 §
Pensionsgrundande inkomst av anställning, som den försäkrade enligt inkomstskattelagen (1999:1229) inte är skattskyldig för i Sverige, bestäms med ledning av en kontrolluppgift eller uppgifter i en arbetsgivardeklaration enligt skatteförfarandelagen (2011:1244). Om underlaget för arbetsgivaravgifter på inkomsten beräknats enligt 2 kap. 25 a § socialavgiftslagen (2000:980), ska den pensionsgrundande inkomsten bestämmas med ledning av detta underlag.
Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete, som den försäkrade enligt inkomstskattelagen inte är skattskyldig för i Sverige, bestäms med ledning av de uppgifter som den försäkrade har lämnat i en sådan inkomstdeklaration som avses i 30 kap. 1 och 5 §§ skatteförfarandelagen. Lag (2012:834).
Värdering av skattepliktiga förmåner
35 §
Skattepliktiga förmåner ska tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 11 kap. 4-11 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
Avvikelse får ske från det förmånsvärde som Skatteverket bestämt enligt 2 kap. 10 a första stycket 1 och andra stycket samt 10 b-10 d §§ socialavgiftslagen (2000:980) om det finns skäl till detta. Lag (2011:1434).
Avdrag för kostnader och allmän pensionsavgift
36 §
När den försäkrades pensionsgrundande inkomster av anställning beräknas ska avdrag göras för kostnader som han eller hon har haft i arbetet. Detta gäller i den utsträckning den försäkrades kostnader, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger 5 000 kronor.
Vid beräkningen ska avdrag också göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Avdraget görs i första hand från inkomst enligt 13 §.
37 §
När den försäkrades pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete beräknas ska avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Avdraget görs i första hand från inkomst enligt 14 § första stycket 4.
38 §
När pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete beräknas ska underskott i en förvärvskälla inte dras av från inkomst av en annan förvärvskälla.
60 kap. Pensionsgrundande belopp
1 §
I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2-6 §§.
Vidare finns bestämmelser om
- pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning i 7-16 §§,
- pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring i 17 och 18 §§,
- pensionsgrundande belopp för studier i 19 och 20 §§,
- pensionsgrundande belopp för barnår i 21-36 §§,
- överlåtelse av rätten till pensionsgrundande belopp för barnår i 37-41 §§,
- beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår i 42-54 §§, och
- anmälan om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för barnår i 55-59 §§.
Inledande bestämmelser
Vad är pensionsgrundande belopp?
2 §
Pensionsgrundande belopp beräknas av Pensionsmyndigheten som kompensation för att försäkrade som anges i 3 § kan antas ha gått miste om inkomster som är pensionsgrundande.
För vad kan man få pensionsgrundande belopp?
3 §
Pensionsgrundande belopp beräknas för en försäkrad som
har fått inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning (pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning),
har fullgjort plikttjänstgöring (pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring),
har studerat med studiemedel (pensionsgrundande belopp för studier), eller
har varit småbarnsförälder (pensionsgrundande belopp för barnår).
När det gäller pensionsgrundande belopp som avses i första stycket 2-4 behandlas den som är bosatt i Sverige som försäkrad även om han eller hon under året inte uppfyller förutsättningarna i 6 kap. I 61 kap. 7 och 8 §§ samt 62 kap. 38-41 §§ finns bestämmelser om ett förvärvsvillkor för pensionsrätt för premiepension och för beräkning av inkomstpension på grundval av sådana belopp.
Fastställande av pensionsgrundande belopp
4 §
Pensionsgrundande belopp ska fastställas för varje år (intjänandeår) som en försäkrad uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas ett sådant belopp.
Varje pensionsgrundande belopp beräknas och avrundas var för sig till närmaste lägre hundratal kronor, om inte annat följer av bestämmelsen i 5 §.
5 §
Pensionsgrundande belopp ska fastställas endast i den utsträckning summan av dessa belopp och den försäkrades pensionsgrundande inkomst inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp för intjänandeåret (intjänandetaket). Vid beräkningen ska det bortses från pensionsgrundande belopp i följande turordning:
pensionsgrundande belopp för barnår,
pensionsgrundande belopp för studier,
pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring, och
pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning.
6 §
Pensionsgrundande belopp fastställs inte
för år före det år då den försäkrade fyllt 16 år,
för det år då den försäkrade har avlidit, eller
för försäkrad som är född 1937 eller tidigare.
Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning
Vem får tillgodoräknas pensionsgrundande belopp?
7 §
Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon för någon del av året har fått inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning.
Det som anges i första stycket gäller endast om inte något annat följer av 14 eller 15 §.
8 §
Bestämmelser om att inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning är pensionsgrundande finns i 59 kap. 3 § och 13 § 5.
Beräkning av pensionsgrundande belopp
9 §
Vid beräkningen av pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning ska först den försäkrades reducerade antagandeinkomst räknas fram.
Den reducerade antagandeinkomsten ska motsvara 93 procent av den antagandeinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen.
10 §
När den reducerade antagandeinkomsten beräknats ska det pensionsgrundande beloppet räknas fram för varje månad som inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har lämnats.
När den försäkrade har fått hel inkomstrelaterad sjukersättning eller hel inkomstrelaterad aktivitetsersättning, ska det pensionsgrundande beloppet beräknas som differensen mellan
- en tolftedel av den reducerade antagandeinkomsten och
- den pensionsgrundande inkomsten av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen efter avdrag enligt 59 kap. 36 §.
11 §
Har den försäkrade för en månad fått en fjärdedels, halv, två tredjedels eller tre fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning används vid beräkning enligt 9 och 10 §§ så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot nivån av inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning.
12 §
Om det, enligt bestämmelserna i 106 kap. 16-19 §§, för hel månad betalas ut endast en del av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen, används vid beräkningen enligt 9 och 10 §§ endast så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot den del som betalats ut.
13 §
Om en inkomstrelaterad sjukersättning har minskats enligt bestämmelserna i 37 kap. 6 och 7 §§ ska det pensionsgrundande beloppet enligt 9-12 §§ beräknas med bortseende från sådan minskning.
Samordnade sociala förmåner
14 §
Om inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning, med tillämpning av 42 kap. 2-4 §§ har varit samordnad med pensionsgrundande livränta gäller följande. Den del av antagandeinkomsten som avses i 9 och 10 §§ tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrundande belopp endast om och i den utsträckning den överstiger den försäkrades livränta efter samordning.
Om endast en del av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen har varit samordnad med livräntan gäller följande. Den andel av det belopp som svarar mot den samordnade delen av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrundande belopp endast om och i den utsträckning andelen överstiger den försäkrades livränta efter samordning.
15 §
Om en pensionsgrundande livränta har minskats med tillämpning av 37 kap. 6 och 7 §§ ska det pensionsgrundande beloppet enligt 14 § beräknas med bortseende från sådan minskning.
16 §
Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad beviljas inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning som är samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, gäller följande. Den försäkrade tillgodoräknas pensionsgrundande belopp med anledning av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen endast till den del ersättningen avser tid från och med den månad då den har betalats ut.
Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring
Vem får tillgodoräknas pensionsgrundande belopp?
17 §
Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring ska tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon under någon del av året har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Pensionsgrundande belopp tillgodoräknas dock den försäkrade endast om tjänstgöringen har pågått sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits. Hänsyn tas enbart till dagar som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen om totalförsvarsplikt.
Beräkning av pensionsgrundande belopp
18 §
Det pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring beräknas för de dagar under året som tjänstgöringen har pågått och som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Beloppet per dag beräknas som kvoten mellan
- hälften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster som fastställts för intjänandeåret för samtliga försäkrade som under det året inte har uppnått riktåldern för pension och
- 365.
Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pensionsgrundande inkomster ska utgå från sådana inkomster som de var bestämda den 1 december fastställelseåret. Lag (2022:879).
Pensionsgrundande belopp för studier
Vem får tillgodoräknas pensionsgrundande belopp?
19 §
Pensionsgrundande belopp för studier ska tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon under någon del av året har fått studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395).
Pensionsgrundande belopp tillgodoräknas dock inte för den del som avser tilläggsbidrag.
Beräkning av pensionsgrundande belopp
20 §
Ett pensionsgrundande belopp för studier ska motsvara 138 procent av det studiebidrag som den försäkrade har fått under året.
Pensionsgrundande belopp för barnår
Vem får tillgodoräknas pensionsgrundande belopp?
21 §
Pensionsgrundande belopp för barnår ska tillgodoräknas en försäkrad för de år han eller hon har varit småbarnsförälder om villkoren i 30-36 §§ är uppfyllda.
22 §
Pensionsgrundande belopp för barnår ska för samma år och barn tillgodoräknas endast en av barnets föräldrar. Detsamma gäller om två föräldrar har eller har haft fler än ett gemensamt barn för vilka pensionsgrundande belopp för samma år kan tillgodoräknas någon av föräldrarna.
En förälder får för samma år inte tillgodoräknas mer än ett pensionsgrundande belopp för barnår.
23 §
Om föräldrarna var för sig kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår får de, genom anmälan till Pensionsmyndigheten, ange vem av dem som ska tillgodoräknas ett sådant belopp.
24 §
Om anmälan enligt 23 § inte görs ska det pensionsgrundande beloppet för barnår tillgodoräknas den av föräldrarna som, för det år beloppet avser, har lägst pensionsunderlag enligt 61 kap. 5 §.
Har ingen av föräldrarna något pensionsunderlag för det året eller har de lika högt underlag, ska det pensionsgrundande beloppet tillgodoräknas barnets mor eller, om föräldrarna är av samma kön, den äldre av dem.
25 §
När 24 § tillämpas ska i pensionsunderlaget räknas in följande poster:
pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap,
utlandsinkomster enligt 47 § första stycket 1 och 2,
pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 7 §,
pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 17
§, och
pensionsgrundande belopp för studier enligt 19 §.
26 §
Pensionsgrundande belopp för barnår får överlåtas enligt bestämmelserna i 37-41 §§.
Vem som likställs med förälder
27 §
Vid tillämpningen av bestämmelserna om pensionsgrundande belopp för barnår likställs särskilt förordnad vårdnadshavare eller blivande adoptivförälder med förälder.
Vem som likställs med mor
28 §
Vid tillämpningen av bestämmelserna i 24 § likställs en kvinna som är särskilt förordnad vårdnadshavare eller blivande adoptivförälder med mor.
Upphävt faderskap eller föräldraskap
29 §
För en man som enligt 1 kap. föräldrabalken har ansetts vara far till ett barn eller vars faderskap har fastställts genom bekräftelse eller dom, men som genom senare dom som har vunnit laga kraft har förklarats inte vara far till barnet gäller följande. För tiden innan den sistnämnda domen har vunnit laga kraft ska mannen anses som barnets far vid tillämpning av bestämmelserna om pensionsgrundande belopp för barnår.
Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.
Villkor om bosättning och vårdnad, m.m.
30 §
Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast om
föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,
barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,
föräldern inte har uppnått riktåldern för pension under intjänandeåret,
föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret, och
föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet. Lag (2022:879).
31 §
Den tid under vilken en försäkrad har varit blivande adoptivförälder likställs med tid under vilken en försäkrad har haft vårdnaden om ett barn. I ett sådant fall ska det som föreskrivs i 30 § 2 om barnets bosättning i Sverige gälla endast från och med den tidpunkt då barnet först anlände till Sverige.
32 §
Om barnet har avlidit under intjänandeåret ska det anses som om föräldern även under resten av året har haft vårdnaden om och bott tillsammans med barnet. Detta gäller dock endast om föräldern när barnet avled hade vårdnaden om och bodde tillsammans med barnet.
33 §
Om barnet har avlidit under samma år som det fötts och föräldern då hade vårdnaden om och var bosatt tillsammans med barnet, ska ett pensionsgrundande belopp för barnår tillgodoräknas föräldern för det året.
Detta gäller
- även om de förutsättningar som anges i 30 § 4 och 5 inte är uppfyllda, och
- med bortseende från det som föreskrivs i 34 och 35 §§.
Villkor om barnets ålder
34 §
Pensionsgrundande belopp för barnår får för respektive år tillgodoräknas enligt följande:
Om barnet är fött under någon av månaderna januari-juni tillgodoräknas pensionsgrundande belopp från och med födelseåret till och med det år barnet fyller tre år.
Om barnet är fött under någon av månaderna juli-december tillgodoräknas pensionsgrundande belopp från och med det år barnet fyller ett år till och med det år barnet fyller fyra år.
35 §
När det gäller blivande adoptivförälder ska den tidpunkt då den försäkrade fick barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder enligt andra stycket.
För barn som avses i första stycket gäller dessutom följande:
Har barnet tagits emot under någon av månaderna januari-
juni får ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller nio år.
Har barnet tagits emot under någon av månaderna juli-
december får ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller tio år.
36 §
Pensionsgrundande belopp enligt 35 § får inte tillgodoräknas för mer än fyra år per barn. Om det finns synnerliga skäl får dock pensionsgrundande belopp tillgodoräknas för längre tid.
Överlåtelse av rätten till pensionsgrundande belopp för barnår
Allmänna bestämmelser
37 §
Överlåtelse av rätten att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår ska göras genom anmälan till Pensionsmyndigheten.
38 §
Om en förälder har överlåtit rätten att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår enligt 37 §, har han eller hon inte rätt att för samma år tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för helsyskon till det barn som överlåtelsen av rätt till pensionsgrundande belopp avser.
Om endast en av föräldrarna har bott länge tillsammans med barnet
39 §
Om endast en av föräldrarna enligt 30-36 §§ kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för ett visst barn och år, får den föräldern överlåta rätten att få tillgodoräkna sig ett sådant belopp till den andra föräldern. Detta gäller endast om skälet till att den andra föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva året.
Som villkor för överlåtelse enligt första stycket gäller vidare att den förälder som rätten överlåts till
under året har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfattning, och
inte enligt 30-36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn.
Om en av föräldrarna har avlidit
40 §
Har en förälder avlidit under det år för vilket pensionsgrundande belopp för barnår ska tillgodoräknas eller under ett tidigare år gäller följande. Den andra föräldern får, om han eller hon enligt 30-36 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för ett visst barn och år, överlåta rätten att tillgodoräkna sig ett sådant belopp till någon annan försäkrad.
41 §
Överlåtelse enligt 40 § får göras endast om mottagaren
under intjänandeåret var gift med eller hade gemensamt barn med överlåtaren,
stadigvarande sammanbodde med överlåtaren under intjänandeåret,
var bosatt i Sverige hela intjänandeåret,
inte har uppnått riktåldern för pension under intjänandeåret,
under minst halva intjänandeåret bodde tillsammans med barnet, och
inte enligt 30-36 §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn. Lag (2022:879).
Beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår
Grundläggande bestämmelser
42 §
Pensionsgrundande belopp för barnår beräknas enligt någon av följande metoder:
beräkningsmetod 1 (individuell jämförelse),
beräkningsmetod 2 (generell jämförelse), och
beräkningsmetod 3 (enhetligt belopp).
Den metod ska användas som ger det högsta pensionsgrundande beloppet för ett visst år.
Beräkningsmetod 1
43 §
Beräkningsmetod 1 innebär att en förälders individuella jämförelseinkomst och förälderns utfyllnadsinkomst jämförs.
44 §
Den individuella jämförelseinkomsten beräknas genom att summan av förälderns fastställda pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning för året före barnets födelse räknas om med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet. Det omräknade beloppet ska avrundas till närmaste lägre hundratal kronor.
45 §
Om föräldern året före barnets födelse hade inkomster av annat förvärvsarbete och inte fullt ut eller i föreskriven tid betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift, ska det vid beräkningen av den individuella jämförelseinkomsten bortses från den del av inkomsten som avgifter inte har betalats för.
46 §
Med utfyllnadsinkomst avses summan av förälderns pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning, plikttjänstgöring och studier under intjänandeåret.
47 §
Med pensionsgrundande inkomst under intjänandeåret likställs ersättning, i annan form än pension, som inte är pensionsgrundande enligt denna balk och som en försäkrad under det året har fått för arbete
utfört utomlands, eller
vid en främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i landet eller hos en arbetsgivare som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat.
En försäkrad som under intjänandeåret har haft ersättning enligt första stycket och som för det året ska tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår är skyldig att upplysa Pensionsmyndigheten om ersättningen.
48 §
Enligt beräkningsmetod 1 ska förälderns pensionsgrundande belopp för barnår beräknas som differensen mellan förälderns
- individuella jämförelseinkomst och
- utfyllnadsinkomst.
En sådan beräkning ska dock göras endast om förälderns utfyllnadsinkomst under intjänandeåret är mindre än förälderns individuella jämförelseinkomst.
49 §
Om föräldern uppfyller villkoren för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för fler än ett barn, ska beräkningen enligt 48 § göras med avseende på det barn som ger föräldern den högsta individuella jämförelseinkomsten.
50 §
Om förälderns individuella jämförelseinkomst överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (intjänandetaket) ska det pensionsgrundande beloppet för barnår beräknas som differensen mellan
- intjänandetaket och
- utfyllnadsinkomsten.
Beräkningsmetod 2
51 §
Beräkningsmetod 2 innebär att en förälders pensionsgrundande belopp för barnår beräknas som differensen mellan
- generell jämförelseinkomst och
- förälderns utfyllnadsinkomst enligt 46 §.
52 §
Med generell jämförelseinkomst avses 75 procent av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året inte har uppnått riktåldern för pension.
Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande inkomsterna enligt första stycket ska avse de pensionsgrundande inkomsterna som de var bestämda den 1 december fastställelseåret. Lag (2022:879).
Beräkningsmetod 3
53 §
Beräkningsmetod 3 innebär att en förälder tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår som motsvarar inkomstbasbeloppet för intjänandeåret.
54 §
För en försäkrad som under intjänandeåret har fått sådana utlandsinkomster som avses i 47 § första stycket 1 och 2 gäller dock följande. Det inkomstbasbelopp som gäller för intjänandeåret ska minskas om det tillsammans med utfyllnadsinkomst enligt 46 § överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (intjänandetaket). Det pensionsgrundande beloppet för barnår ska då beräknas som differensen mellan
- det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet och
- det belopp som överstiger intjänandetaket.
Anmälan om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för barnår
Allmänna bestämmelser
55 §
Anmälan om vem av föräldrarna som ska tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår enligt 23 § ska göras skriftligen av föräldrarna gemensamt.
56 §
Skriftlig anmälan om överlåtelse av rätt till pensionsgrundande belopp för barnår enligt 39 och 40 §§ ska göras gemensamt av överlåtaren och mottagaren.
57 §
Anmälan enligt 55 eller 56 § ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast den 31 januari fastställelseåret.
Bortseende från anmälan
58 §
Om den som enligt anmälan som avses i 55 eller 56 § ska tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 30-33 §§ inte kan tillgodoräknas ett sådant belopp, ska Pensionsmyndigheten besluta om pensionsgrundande belopp för barnår som om någon anmälan inte gjorts.
Återkallelse av anmälan
59 §
Återkallelse av en anmälan som avses i 55 eller 56 § ska vara skriftlig. Återkallelse får inte göras efter den dag då anmälan senast ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten.
61 kap. Pensionsrätt och pensionspoäng
1 §
I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 och 3 §§.
Vidare finns bestämmelser om
- fastställande av pensionsrätt i 4 §,
- beräkning av pensionsrätt i 5-10 §§,
- överföring av pensionsrätt för premiepension i 11-16 §§,
- fastställande av pensionspoäng i 17 §,
- beräkning av pensionspoäng i 18-22 §§, och
- år med pensionspoäng vid vård av småbarn (vårdår) i 23-27 §§.
Inledande bestämmelser
Vad är pensionsrätt?
2 §
Pensionsrätt räknas fram årligen för den försäkrade och ligger till grund för beräkning av inkomstpension och premiepension.
Vad är pensionspoäng?
3 §
Pensionspoäng räknas fram årligen för den försäkrade och ligger till grund för beräkning av tilläggspension.
Fastställande av pensionsrätt
4 §
För en försäkrad som är född 1938 eller senare ska det fastställas såväl pensionsrätt för inkomstpension som pensionsrätt för premiepension för varje år som det har fastställts
- pensionsgrundande inkomst, eller
- pensionsgrundande belopp.
För det år då den försäkrade har avlidit fastställs endast pensionsrätt för premiepension.
Beräkning av pensionsrätt
Grundläggande bestämmelser
5 §
Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension för ett år ska beräknas var för sig på summan av den försäkrades pensionsunderlag enligt 58 kap. 5 § för det året.
6 §
Om inte annat följer av bestämmelserna i 7-10 §§, är den försäkrades pensionsrätt
för inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget, och
för premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget.
När pensionsrätten beräknas ska avrundning göras till närmaste lägre hela krontal.
Pensionsrätt för pensionsgrundande belopp
7 §
För att den försäkrade ska tillgodoräknas pensionsrätt för premiepension för pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring, studier eller barnår krävs att förvärvsvillkoret i 62 kap. 38-41 §§ är uppfyllt vid den tidpunkt när nämnda belopp har fastställts.
8 §
Om de förutsättningar som avses i 7 § inte är uppfyllda, ska pensionsrätt för premiepension inte beräknas på den del av pensionsunderlaget som motsvarar de pensionsgrundande belopp som anges i samma paragraf. Pensionsrätten för inkomstpension ska då i stället beräknas till 18,5 procent av den delen av pensionsunderlaget.
Första stycket gäller även om pensionsgrundande inkomster och belopp senare ändras så att förvärvsvillkoret i 62 kap. 38 § inte längre är uppfyllt.
Obetalda avgifter
9 §
För att en försäkrad ska tillgodoräknas full pensionsrätt på pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete för ett år måste hela ålderspensionsavgiften enligt socialavgiftslagen (2000:980) och hela den allmänna pensionsavgiften enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift för inkomsten vara betald.
Om dessa avgifter inte helt betalats inom den tid som anges i 62 kap. 17 och 18 § skatteförfarandelagen (2011:1244) gäller följande. Pensionsrätt ska beräknas endast på så stor andel av den pensionsgrundande inkomst som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete som motsvarar den andel av årets avgifter som betalats inom föreskriven tid. Lag (2011:1434).
Försäkrade födda 1938-1953
10 §
För en försäkrad som är född under något av åren 1938-1953 gäller följande. Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension ska minskas med en tjugondel för varje helt år från och med året efter födelseåret till utgången av 1954.
Första stycket gäller dock inte pensionsrätt för år efter det år då den försäkrade har fyllt 64 år.
Överföring av pensionsrätt för premiepension
11 §
Hela den pensionsrätt för premiepension som för ett år har fastställts för en försäkrad kan föras över till hans eller hennes make. För sådan överföring, för upphörande av överföring och för återkallelse av anmälan om överföring gäller föreskrifterna i 12-16 §§.
12 §
Anmälan om överföring av pensionsrätt för premiepension ska skriftligen göras av den make som överföringen ska ske från och ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten senast den 30 april det första år som pensionsrätten hänför sig till. Anmälan gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan. Lag (2017:1124).
13 §
Pensionsrätt för premiepension får föras över till make endast om denne
har varit försäkrad för en bosättningsbaserad eller arbetsbaserad förmån enligt 4-6 kap. någon gång under intjänandeåret, eller
tidigare har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension.
14 §
Om någon av makarna vill att en överföring som gäller tills vidare ska upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till Pensionsmyndigheten senast den 30 april det år från och med vilket överföringen ska upphöra. Lag (2017:1124).
15 §
Om makarnas äktenskap har upplösts ska överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes.
Har äktenskapet upplösts genom att den make som överföringen ska ske från har avlidit, ska dock överföringen gälla även det år då äktenskapet upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år.
16 §
Återkallelse av anmälan om överföring av pensionsrätt för premiepension ska vara skriftlig. Återkallelse får inte göras efter den dag då anmälan senast ska ha kommit in till Pensionsmyndigheten.
Fastställande av pensionspoäng
17 §
För en försäkrad som är född 1953 eller tidigare ska det fastställas pensionspoäng för tilläggspension för varje år som det har fastställts pensionsgrundande inkomst.
Pensionspoäng fastställs inte för
år efter det år då den försäkrade fyllt 64 år, och
det år då den försäkrade har avlidit.
Beräkning av pensionspoäng
Grundläggande bestämmelser
18 §
Den försäkrades pensionspoäng motsvarar kvoten mellan
- den reducerade pensionsgrundande inkomsten och
- det förhöjda prisbasbeloppet.
Pensionspoängen ska beräknas med två decimaler, lägst till en hundradels poäng.
19 §
Vid beräkningen av pensionspoäng ska den försäkrades reducerade pensionsgrundande inkomst räknas fram som differensen mellan
- den pensionsgrundande inkomsten och
- det förhöjda prisbasbelopp som gällde för intjänandeåret.
Det förhöjda prisbasbeloppet ska i första hand räknas av mot inkomster av anställning.
Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning
20 §
Vid tillämpning av bestämmelserna i 18 och 19 §§ ska pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 60 kap. likställas med pensionsgrundande inkomst.
Obetalda avgifter
21 §
Det som föreskrivs i 9 § om beräkning av pensionsrätt på pensionsgrundande inkomst som härrör från inkomst av annat förvärvsarbete ska även gälla beräkning av pensionspoäng.
Andelsberäkning ska då göras på den pensionsgrundande inkomsten innan det förhöjda prisbasbeloppet dras av.
Maximal pensionspoäng
22 §
Den pensionspoäng som tillgodoräknas en försäkrad för ett år får sammanlagt inte överstiga den högsta pensionspoäng som någon för det året kan tillgodoräknas på pensionsgrundande inkomst.
År med pensionspoäng vid vård av småbarn (vårdår)
23 §
Vårdår som avses i 24 § ska likställas med år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade, med följande undantag:
Vårdår ska inte beaktas vid beräkning enligt 63 kap. 6 §
av det medeltal av pensionspoäng som kan tillgodoräknas den försäkrade.
Vårdår ska inte beaktas när det bestäms om en försäkrad enligt 63 kap. 3 § har tillgodoräknats pensionspoäng för tillräckligt många år för att ha rätt till tilläggspension.
24 §
Vårdår ska tillgodoräknas en förälder som är bosatt här i landet och som under större delen av ett kalenderår har vårdat ett barn som är bosatt här och som är yngre än tre år.
För samma barn och år får vårdår tillgodoräknas endast en förälder. 25 § Vid tillämpningen av 24 § likställs med förälder
familjehemsförälder såvitt avser barn som vårdas hos honom eller henne,
förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, och
förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.
26 §
Vårdår får inte tillgodoräknas en försäkrad för
år före det år då han eller hon fyllt 16 år,
det år då han eller hon avlidit,
år efter det då han eller hon fyllt 64 år,
år som han eller hon tillgodoräknas pensionspoäng för, eller
år som han eller hon enligt 21 § på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknas pensionspoäng för.
27 §
En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 24 § ska ansöka om det hos Pensionsmyndigheten senast den 31 januari andra året efter det år som vårdår ska tillgodoräknas för.
62 kap. Inkomstpension
1 §
I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om
- inkomstpension i 2-4 §§, och
- pensionsbehållning i 5-8 §§.
Vidare finns bestämmelser om
- omräkning av pensionsbehållning med hänsyn till arvsvinster i 9-17 §§,
- omräkning med hänsyn till inkomstindex i 18-21 §§,
- omräkning med hänsyn till förvaltningskostnader i 22-26 §§,
- fastställande av arvsvinstfaktorerna och förvaltningskostnadsfaktorn i 27 §,
- beräkning av årlig inkomstpension i 28-37 §§,
- förvärvsvillkor i fråga om vissa pensionsgrundande belopp i 38-41 §§, och
- omräkning av inkomstpension i 42-47 §§.
Allmänna bestämmelser om inkomstpension
2 §
Inkomstpension baseras på den pensionsbehållning som kan tillgodoräknas den försäkrade.
3 §
En försäkrad som är född 1938 eller senare har rätt till inkomstpension om han eller hon har en pensionsbehållning. 4 § Bestämmelser om uttag av inkomstpension finns i 56 kap.
Allmänna bestämmelser om pensionsbehållning
Grundläggande bestämmelser
5 §
Med pensionsbehållning avses summan av de pensionsrätter för inkomstpension som enligt 61 kap. har fastställts för den försäkrade, omräknade med hänsyn till bestämmelserna om
arvsvinster i 9-17 §§,
indexering i 18-21 §§, och
förvaltningskostnader i 22-26 §§.
Om ett balansindex har beräknats enligt 58 kap. 22-24 §§ för det år som pensionsrätt ska fastställas, ska pensionsrätten för inkomstpension, innan den läggs till pensionsbehållningen, multipliceras med kvoten mellan det balansindex och det inkomstindex som har fastställts för samma år. Lag (2014:1548).
6 §
Pensionsbehållningen ska räknas om varje år. När omräkning gjorts ska pensionsbehållningen avrundas till närmaste lägre hela krontal.
7 §
Om den försäkrade får inkomstpension ska belopp som legat till grund för beräkning av den pensionen inte räknas in i pensionsbehållningen.
Återkallat eller minskat uttag av pension
8 §
Om en försäkrad har återkallat eller minskat sitt uttag av inkomstpension ska hans eller hennes pensionsbehållning ökas med produkten av
- det delningstal som skulle ha använts om den försäkrade hade gjort nytt uttag av inkomstpension från och med den månad då pensionsuttaget upphört eller minskat och
- den årliga inkomstpension som skulle ha lämnats om återkallelse inte hade skett, respektive den andel av den årliga inkomstpensionen med vilken pensionen minskats.
Omräkning av pensionsbehållning med hänsyn till arvsvinster
Allmänna bestämmelser
9 §
Pensionsbehållningar för personer som har avlidit (arvsvinster) ska, om inte annat följer av 10 §, fördelas till försäkrade som
är födda samma år som de avlidna,
levde vid utgången av dödsfallsåret, och 3. har tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension.
Fördelningen ska göras genom en årlig omräkning av de kvarlevandes pensionsbehållningar, med användning av arvsvinstfaktorer, som fastställs varje år.
10 §
Arvsvinster för personer som har avlidit före det år då de skulle ha fyllt 17 år ska fördelas till kvarlevande som är under 17 år det år personerna avled.
Fördelningen ska göras genom årlig omräkning av de kvarlevandes pensionsbehållningar, med användning av arvsvinstfaktorer.
11 §
Arvsvinstfaktorerna ska vara desamma för kvinnor och män.
Hur ska arvsvinsterna fördelas?
12 §
Arvsvinster efter personer som avlidit fem eller fler år före det år de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension ska fördelas för året efter dödsfallsåret. Arvsvinster efter personer som avlidit fyra eller färre år före det år de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension ska fördelas för dödsfallsåret.
Vid fördelningen ska det bortses från kvarlevandes pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter. Lag (2022:879).
13 §
Fördelningen av arvsvinster ska först göras efter personer som avlidit fem eller fler år före det år de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension. När den fördelningen skett och pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts, ska arvsvinster efter personer som har avlidit fyra eller färre år före det år de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension fördelas. Lag (2022:879).
Arvsvinstfaktorer vid dödsfall före 17 års ålder
14 §
Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit före det år då de skulle ha fyllt 17 år ska grundas på kvoten mellan
- summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och
- summan av pensionsbehållningarna för de personer under 17 år som levde vid utgången av samma år.
När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.
Arvsvinstfaktorer vid dödsfall efter 16 års ålder men minst fem år före riktåldern för pension
15 §
Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit efter det år då de har fyllt 16 år, men minst fem år före det år de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension, ska grundas på kvoten mellan
- summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och
- summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.
När pensionsbehållningarna bestäms ska det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser. Lag (2022:879).
Arvsvinstfaktorer vid dödsfall fyra eller färre år före riktåldern för pension
16 §
Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit fyra eller färre år före det år de skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension ska grundas på kvoten mellan
- det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och
- det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder. Lag (2022:879).
17 §
För en försäkrad som inte har uppnått riktåldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos befolkningen i Sverige under femårsperioden närmast före det fjärde året före det år personen skulle ha uppnått den vid dödsfallet gällande riktåldern för pension.
Från och med det år den som avses i första stycket uppnår riktåldern för pension ska beräkningen enligt 16 § göras med ledning av statistiken för femårsperioden närmast före året före det år personen uppnådde riktåldern för pension. Lag (2022:879).
Omräkning med hänsyn till inkomstindex
Allmänna bestämmelser
18 §
Pensionsbehållningen ska räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex om detta index förändras mellan det år arvsvinstomräkningen enligt 9-17 §§ avser och året därefter.
Om arvsvinstomräkning inte ska göras, ska pensionsbehållningen räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex mellan fastställelseåret och året därefter.
19 §
För år då balansindex fastställs ska beräkningen göras med hänsyn till detta index i stället för inkomstindexet.
I vilken ordning ska omräkning ske?
20 §
Omräkningen av pensionsbehållningen med hänsyn till inkomstindex eller balansindex ska göras efter det att pensionsrätt för närmast föregående år har fastställts och arvsvinstomräkningen enligt 9-17 §§ har gjorts.
Omräkning vid uttag av pension
21 §
Om den försäkrade har tagit ut inkomstpension under det år arvsvinstomräkningen enligt 9-17 §§ avser eller om uttaget det året har förändrats, ska omräkningen av pensionsbehållningen med avseende på arvsvinster och inkomstindex göras med beaktande av
att den pensionsbehållning som avser pensionsrätt som har tillgodoräknats den försäkrade för åren till och med det andra året före det år arvsvinstomräkningen avser och har räknats om på de sätt som anges i 5 och 6 §§ för åren till och med det närmast föregående året, har uppgått till skilda belopp under året, och
den omräkning som ska göras enligt 42 och 43 §§.
Omräkning med hänsyn till förvaltningskostnader
Allmänna bestämmelser
22 §
Pensionsbehållningen ska minskas med hänsyn till kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension.
23 §
Minskningen för förvaltningskostnader ska ske genom att pensionsbehållningen multipliceras med den förvaltningskostnadsfaktor som bestämts för det år som arvsvinstomräkningen enligt 9-17 §§ avser. Innan detta görs ska pensionsrätt för närmast föregående år fastställas och omräkning göras enligt 9-21 §§.
Förvaltningskostnadsfaktor
24 §
Den förvaltningskostnadsfaktor som avses i 23 § beräknas för varje år.
25 §
Förvaltningskostnadsfaktorn ska grundas på kvoten mellan
- kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension det år faktorn avser och
- summan av alla pensionsbehållningar.
När förvaltningskostnadsfaktorn bestäms ska hänsyn också tas till differensen mellan
- det belopp som pensionsbehållningarna minskats med genom föregående års omräkning enligt 22 och 23 §§ och
- de faktiska kostnaderna för förvaltning av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension för det året.
26 §
När förvaltningskostnadsfaktorn för 2011 bestäms avser det som föreskrivs i 25 § 80 procent av kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension. För tid därefter till och med 2021 ska denna andel öka med 2 procentenheter per år.
Fastställande av arvsvinstfaktorerna och förvaltningskostnadsfaktorn
27 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om arvsvinstfaktorerna och förvaltningskostnadsfaktorn.
Beräkning av årlig inkomstpension
Allmänna bestämmelser
28 §
Den årliga inkomstpensionen beräknas genom att den försäkrades pensionsbehållning fördelas på det antal år en person i den åldern kan antas ha kvar att leva. Fördelningen sker med användning av ett delningstal.
29 §
Hel inkomstpension ska för år räknat vara kvoten mellan
- den försäkrades pensionsbehållning vid den tidpunkt från vilken pensionen ska beräknas och
- det delningstal som då gäller för den försäkrade.
Beräkning av pensionsbehållning
30 §
Pensionsbehållning som avses i 28 och 29 §§ ska beräknas på pensionsrätt
som har tillgodoräknats den försäkrade för åren till och med andra året före det år då pensionen tas ut, och
som har omräknats enligt 5 och 6 §§ för åren till och med det år som närmast har föregått pensionsuttaget.
31 §
För den som har fått folk- eller tilläggspension i form av ålderspension enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid före den 1 januari 2001 gäller följande. Pensionsbehållningen ska minskas med 0,5 procent för varje månad före 2001 för vilken sådan pension har betalats ut.
Om den pension som tagits ut har begränsats till viss andel av hel förmån (partiellt uttag), ska minskningen av pensionsbehållningen begränsas till motsvarande andel. 32 § Minskning enligt 31 § ska inte göras i fråga om belopp som pensionsbehållningen har ökats med enligt 8 §. 33 § Om inkomstpension tas ut med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel förmån, ska beräkningsreglerna i 30-32 §§ tillämpas endast på så stor andel av pensionsbehållningen som motsvarar respektive förmånsnivå. Lag (2010:1307).
Delningstal
34 §
Delningstal för beräkning av inkomstpension enligt 28-33 §§ ska vara desamma för kvinnor och män.
35 §
Delningstal ska beräknas med utgångspunkt i att värdet av pensionsutbetalningarna under genomsnittlig återstående livslängd för personer i den försäkrades ålder från den tidpunkt då pension ska börja lämnas ska motsvara pensionsbehållningen.
36 §
En kommande månadsutbetalning av inkomstpensionen antas ha ett värde som utgör kvoten mellan
- värdet av en månadsutbetalning vid den tidpunkt då inkomstpension ska börja lämnas och
- en årlig räntefaktor om 1,016 fram till tiden för den kommande pensionsutbetalningen.
Antalet kommande pensionsutbetalningar ska beräknas med ledning av den officiella statistik som anges i 17 §.
Fastställande av delningstalet
37 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om delningstalet.
Förvärvsvillkor i fråga om vissa pensionsgrundande belopp
38 §
Vid beräkningen av inkomstpension ska hänsyn tas till pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. för plikttjänstgöring, studier, eller barnår endast om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.
Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det femte året efter att han eller hon uppnår riktåldern för pension, har fastställts pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret. Lag (2022:879).
39 §
Vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt, ska pensionsgrundande belopp för sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 60 kap. 7 § likställas med pensionsgrundande inkomst.
40 §
Pension på den pensionsbehållning som avses i 38 § kan lämnas tidigast året efter det fastställelseår då förvärvsvillkoret uppfylldes.
41 §
Pensionsgrundande inkomst som enligt bestämmelserna om bristande eller underlåten avgiftsbetalning i 61 kap. 9 § inte legat till grund för beräkning av pensionsrätt ska inte beaktas vid bedömning enligt 38-40 §§.
Omräkning av inkomstpension
Följsamhetsindexering
42 §
Den inkomstpension som en försäkrad har vid ett årsskifte ska räknas om genom följsamhetsindexering.
43 §
Följsamhetsindexeringen beräknas som produkten av
- den inkomstpension som en försäkrad får vid årsskiftet och
- kvoten mellan inkomstindexet efter årsskiftet och inkomstindexet före årsskiftet, sedan den nämnda kvoten dividerats med talet 1,016.
För år då balansindex fastställs ska beräkningen göras med hänsyn till detta index i stället för inkomstindexet.
Omräkning vid uppnådd riktålder för pension vid tidigt uttag
44 §
För den som har tagit ut inkomstpension före det år då han eller hon uppnått riktåldern för pension, ska pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats. Lag (2022:879).
45 §
Omräkningen enligt 44 § ska göras genom att pensionen multipliceras med kvoten mellan
- det delningstal som den pension som lämnas har beräknats efter och
- det delningstal som med ledning av den officiella statistik som avses i 17 § har fastställts för personer i samma ålder som den försäkrade vid den tidpunkt när den lämnade pensionen beräknades.
Årlig omräkning
46 §
Efter omräkning enligt 42-45 §§ ska den inkomstpension som en person får vid ett visst årsskifte räknas om som om uttaget av pension skulle ha återkallats från och med januari året efter årsskiftet samtidigt som nytt uttag av inkomstpension skulle ha gjorts från och med den månaden.
Det som anges i första stycket gäller dock inte om den försäkrade
har fått hel inkomstpension hela året före nämnda årsskifte, och
inte har tillgodoräknats pensionsrätt för andra året före det årsskiftet.
Omräkning vid partiellt eller ändrat pensionsuttag
47 §
Om den försäkrade ökar eller minskar sitt uttag av inkomstpension, ska en omräkning motsvarande den som anges i 46 § göras för tid från och med månaden för det ändrade uttaget. Det ska då anses som om återkallelse och nytt uttag har gjorts den nämnda månaden.
63 kap. Tilläggspension
1 §
I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om tilläggspension i 2-5 §§.
Vidare finns bestämmelser om beräkning av årlig tilläggspension i 6-14 §§.
Slutligen finns särskilda bestämmelser för
- försäkrade födda 1938-1953 i 15-22 §§, och
- försäkrade födda före 1938 i 23-29 §§.
Allmänna bestämmelser om tilläggspension
2 §
Tilläggspension baseras på de pensionspoäng som enligt 61 kap. kan tillgodoräknas den försäkrade.
3 §
En försäkrad som är född 1953 eller tidigare har rätt till tilläggspension om han eller hon har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år (treårskravet).
4 §
För en försäkrad som inte är svensk medborgare ska år före 1974, för vilka sjömansskatt betalats, likställas med år för vilka pensionspoäng har beräknats vid bedömningen av om treårskravet i 3 § är uppfyllt för rätt till tilläggspension enligt 6 § första stycket 2.
5 §
Bestämmelser om uttag av tilläggspension finns i 56 kap.
Beräkning av årlig tilläggspension
Ersättningsnivåer m.m.
6 §
Tilläggspensionen uppgår, om inte annat följer av bestämmelserna i 8 och 10-14 §§, för år räknat till summan av
60 procent av produkten av det för året gällande prisbasbeloppet och medeltalet av de pensionspoäng som tjänats in av den försäkrade och
96 procent av det för året gällande prisbasbeloppet för den som är ogift, eller 78,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift.
Om den försäkrade har tjänat in pensionspoäng för mer än 15 år görs beräkningen enligt första stycket 1 på medeltalet av de 15 högsta poängtalen.
7 §
Bestämmelser om garantitillägg för försäkrade födda något av åren 1938-1953 finns i 18-22 §§.
Avkortning när den försäkrade inte kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng
8 §
Om en försäkrad har tjänat in pensionspoäng för färre än 30 år gäller följande vid beräkningen av tilläggspension enligt 6 §. Hänsyn ska tas endast till så stor del av den produkt som anges i 6 § första stycket 1 och till så stor del av det belopp som avses i 6 § första stycket 2 som svarar mot kvoten mellan
- det antal år som pensionspoäng har tjänats in för och
- talet 30.
För en försäkrad som inte är svensk medborgare ska år före 1974, för vilka sjömansskatt betalats, likställas med år för vilka pensionspoäng har beräknats vid beräkningen av tilläggspension enligt 6 § första stycket 2.
Försäkrade som likställs med gift respektive ogift
9 §
Vid tillämpning av 6 § första stycket 2 likställs med 1. gift försäkrad en försäkrad som är sambo med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn med, och
ogift försäkrad en försäkrad som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda skäl föranleder något annat.
Partiellt uttag
10 §
Om tilläggspension tas ut med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel förmån, ska beräkningsreglerna i 6, 8 och 11-14 §§ tillämpas endast på så stor andel av tilläggspensionen som motsvarar respektive förmånsnivå.
Prisbasbelopp och följsamhetsindexering
11 §
När tilläggspension beräknas för år efter det år då den försäkrade har fyllt 65 år gäller följande. Pensionen ska först beräknas utifrån det prisbasbelopp som gällde för det år då den försäkrade fyllde 65 år. För tiden från och med årsskiftet efter det att den försäkrade har fyllt 65 år ska pensionen följsamhetsindexeras enligt bestämmelserna i 62 kap. 42 och 43 §§.
Pensionsuttag före 65 års ålder
12 §
Om tilläggspensionen tas ut tidigare än från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år gäller följande.
Pensionen ska minskas med 0,5 procent för varje månad som, från och med den månad när den börjar tas ut, återstår till den månad då den försäkrade fyller 65 år.
Pensionsuttag efter 65 års ålder
13 §
Om tilläggspension tas ut senare än från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år gäller följande. Efter omräkning enligt 11 § ska pensionen ökas med 0,7 procent för varje månad från ingången av den månad då den försäkrade uppnådde 65 års ålder till och med månaden före den när pensionen börjar tas ut. Det ska då bortses från tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyller 70 år. Lag (2011:1075).
Nytt pensionsuttag efter tidigare återkallelse eller minskning
14 §
Beräkningsreglerna i denna paragraf ska användas när
tilläggspension börjar lämnas på nytt efter tidigare återkallelse, eller
uttag av tilläggspension ökas efter tidigare minskning.
När pensionen beräknas ska det bortses från den minskning respektive ökning som tidigare har gjorts enligt 12 och 13 §§.
Efter det att pensionen enligt bestämmelserna i 6, 8 och 11-13 §§ har beräknats på nytt, ska avdrag göras för varje månad för vilken pensionen tidigare har lämnats.
För tid före den månad då den försäkrade har fyllt 65 år ska avdraget motsvara 0,5 procent av pensionen, beräknad enligt 6, 8 och 11 §§. För annan tid ska avdraget motsvara 0,7 procent av pensionen, beräknad enligt 6, 8 och 11 §§.
Särskilda bestämmelser för försäkrade födda 1938-1953
Inledande bestämmelse
15 §
För en försäkrad som är född något av åren 1938-1953 beräknas tillläggspension, utöver vad som tidigare angetts i detta kapitel, enligt bestämmelserna i 16-22 §§.
Beräkning av årlig tilläggspension
16 §
För den som är född under något av åren 1938-1953 ska tilläggspensionen minskas med en tjugondel för varje helt år från och med 1935 till utgången av födelseåret.
17 §
Om ett balansindex har fastställts för det år den försäkrade fyller 65 år ska pension för den som är född något av åren 1938-1953 från och med den månad den försäkrade fyller 65 år multipliceras med kvoten mellan det balansindex och det inkomstindex som har fastställts för det året. Lag (2015:676). Lag (2015:676).
Garantitillägg
18 §
En försäkrad som är född under något av åren 1938-1953 har rätt till ett tillägg till tilläggspensionen (garantitillägg) från och med den månad då han eller hon fyller 65 år, om detta följer av 19-22 §§.
19 §
Garantitillägget ska för år räknat motsvara differensen mellan
hel årlig tilläggspension för den försäkrade vid ingången av år 1995 beräknad enligt 6 och 8 §§, men med beaktande av hans eller hennes civilstånd vid ingången av den månad tillägget avser, samt omräknad enligt 11 § och
summan av den försäkrades inkomstpension och tilläggspension beräknad för ett år.
Vid tillämpningen av första stycket 1 gäller bestämmelserna i 9 § om vem som likställs med gift eller ogift.
20 §
Har den försäkrade tagit ut inkomstpension eller tilläggspension före den månad han eller hon fyller 65 år ska hel årlig tilläggspension enligt 19 § första stycket 1 minskas med 0,5 procent för varje månad för vilken pensionen lämnats.
21 §
Om uttag av tilläggspension och inkomstpension avser tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel pensionsförmån ska det belopp som avses i 19 § första stycket 1 gälla motsvarande andel av det beloppet.
22 §
Vid beräkning enligt 19 § första stycket 2 ska den försäkrades in-komstpension beräknas som om pensionsrätt för denna pension har utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget före minskning enligt 61 kap. 10 §.
Särskilda bestämmelser för försäkrade födda före 1938
Inledande bestämmelse
23 §
För en försäkrad som är född 1937 eller tidigare beräknas tilläggspension, utöver det som föreskrivs i 2-14 §§, enligt bestämmelserna i 24-29 §§.
Försäkrade födda 1911-1927
24 §
För en försäkrad som är född något av åren 1911-1927 ska tilläggspension beräknas som om pensionspoäng kunnat tillgodoräknas om han eller hon hade fått rätt till förtidspension enligt 13 kap. 1 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring, i dess lydelse före den 1 januari 2003, från och med januari det år han eller hon uppnått 65 års ålder. Detta gäller dock endast om pensionen därigenom blir större.
Försäkrade födda 1935 eller tidigare
25 §
För den som är född 1935 eller tidigare ska det som föreskrivs i 11 § om prisbasbeloppet för det år då den försäkrade fyllde 65 år i stället avse prisbasbeloppet för 2001.
Försäkrade födda 1937 eller tidigare
26 §
För den som är född 1937 eller tidigare ska det som föreskrivs i 13 § om att bortse från viss tid också gälla tid när den försäkrade har fått folkpension enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Svenska medborgare födda 1896-1914
27 §
För en försäkrad som är svensk medborgare och född under något av åren 1896-1914 ska, vid tillämpning av 8 §, talen 30 bytas ut mot 20.
Svenska medborgare födda 1915-1923
28 §
För en försäkrad som är svensk medborgare och född under något av åren 1915-1923 ska, vid tillämpning av 8 §, talen 30 bytas ut mot 20 ökat med ett för varje helt år från och med 1915 till utgången av den försäkrades födelseår.
Icke svenska medborgare födda 1923 eller tidigare
29 §
För en försäkrad som inte är svensk medborgare och som är född 1923 eller tidigare, ska vid tillämpning av 8 § från talen 30 räknas av det antal år före 1960, för vilka inkomst som taxerats till statlig inkomstskatt har beräknats för honom eller henne.
Högst tio år får räknas av enligt första stycket. Är den försäkrade född något av åren 1915-1923, ska dock det högsta antal år som får räknas av minskas med ett för varje helt år från och med 1915 till utgången av hans eller hennes födelseår.
64 kap. Premiepension
1 §
I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om premiepension i 2-6 §§.
Vidare finns bestämmelser om
- uttag av premiepension i 7-14 §§,
- kapitalförvaltning, m.m. i 15-18 §§,
- överföring av medel och byte av fond i 23-27 b §§,
- ändrad pensionsrätt i 28-31 §§,
- skadestånd i 32-36 §§,
- kostnader för premiepensionsverksamheten i 37-45 §§,
- förbud mot marknadsföring och försäljning via telefon i 46 §, och
- samverkan i 47 §. Lag (2022:761).
Allmänna bestämmelser om premiepension
Premiepensionssystemet
2 §
Premiepensionssystemet innebär att
- medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension fonderas, och
- pensionernas storlek är beroende av värdeutvecklingen på de fonderade medlen. Lag (2022:761).
Målet för premiepensionssystemet
2 a §
Premiepensionssystemet ska erbjuda ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. Det innebär att
avkastningen på pensionsspararnas fonderade medel bör vara tydligt högre än förändringen av inkomstindex enligt 58 kap.
10 § men utan garantier om viss avkastning, och
utbetalningarna av premiepensionen bör vara allt mer förutsägbara och stabila, med beaktande av den återstående utbetalningstiden. Lag (2022:761).
Principen om valfrihet
2 b §
Premiepensionssystemet ska erbjuda valfrihet genom att pensionsspararen ska kunna påverka risknivå och placeringsinriktning för förvaltningen av de medel som fonderas för spararens räkning. Lag (2022:761).
Försäkringsgivare
3 §
Pensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepension. Pensionsmyndigheten ska erbjuda pensionsspararna ett urval av upphandlade fonder på ett fondtorg för premiepension (fondtorget för premiepensionen). Myndighetens verksamhet i fråga om premiepension ska bedrivas enligt försäkringsmässiga principer.
Pensionsmyndigheten ska förvalta premiepensionsmedlen genom att
ingå samarbetsavtal med Fondtorgsnämnden,
ingå samarbetsavtal med Sjunde AP-fonden, och
placera medlen i fonder.
Ytterligare bestämmelser om Pensionsmyndighetens verksamhet m.m. finns i lagen (2017:230) om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet. Lag (2022:761).
Fondtorget för premiepensionen
3 a §
Pensionsspararna ska ha möjlighet att placera de medel som fonderas för deras räkning i fonder på fondtorget för premiepensionen.
Fondtorget för premiepensionen ska erbjuda en stor bredd i urvalet av för premiepensionssystemet lämpliga fonder med olika risknivå och placeringsinriktning som ger valfrihet för en sparare vid placering enligt första stycket. Fonderna ska vara kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet. Lag (2022:761).
3 b §
Fondtorgsnämnden ska löpande tillhandahålla fonder till fondtorget för premiepensionen genom att upphandla fonder enligt lagen (2022:760) om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Lag (2022:761).
3 c §
Pensionsmyndigheten förvärvar och löser in andelar i fonderna på fondtorget för premiepensionen. Fondtorgsnämnden ansvarar för kontakterna i övrigt med de fondförvaltare som Fondtorgsnämnden har ingått avtal med enligt lagen (2022:760) om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg (fondavtal). Lag (2022:761).
Pensionssparare
4 §
Med pensionssparare avses var och en för vilken det har
- fastställts pensionsrätt för premiepension enligt 61 kap., och
- förts över medel till förvaltning enligt 18 §.
Med fastställd pensionsrätt likställs pensionsrätt som förts över från pensionsspararens make enligt bestämmelserna i 61 kap. 11-15 §§.
Premiepensionskonto
5 §
För varje pensionssparare ska Pensionsmyndigheten föra ett premiepensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararens tillgodohavande i premiepensionssystemet.
Efterlevandeskydd
6 §
Premiepension lämnas i vissa fall till pensionsspararens efterlevande som ett efterlevandeskydd. Bestämmelser om efterlevandeskydd finns i 89, 91 och 92 kap.
Uttag av premiepension
Allmänna bestämmelser
7 §
Pensionsspararen kan välja att få ut sin premiepension antingen i form av uttag från fondförsäkringen enligt 10 § eller i form av livränta med garanterat belopp enligt 11-14 §§.
8 §
Premiepensionen är livsvarig och ska beräknas lika för kvinnor och män.
9 §
Ytterligare bestämmelser om uttag av premiepension finns i 56 kap.
Premiepension från fondförsäkring
10 §
Premiepension från fondförsäkring ska beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto.
Premiepension i form av livränta
11 §
Om pensionsspararen begär det ska premiepensionen lämnas i form av en livränta med garanterade belopp. Den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto övergår då på Pensionsmyndigheten.
12 §
En övergång till livränta får göras tidigast när pensionsspararen börjar ta ut premiepension.
Övergången måste avse hela tillgodohavandet på premiepensionskontot och gäller även för medel som senare tillförs kontot.
13 §
En övergång som begärs senare än vad som avses i 12 § första stycket får verkan tidigast från och med månaden efter den då begäran kom in till Pensionsmyndigheten.
När Pensionsmyndigheten har påbörjat inlösen av pensionsspararens innehav, kan begäran om övergång till livränta inte återkallas.
14 §
Vid övergång till premiepension i form av livränta ska pensionen bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde vid inlösen av innehavet.
Inlösen ska ske snarast efter det att begäran kom in till Pensionsmyndigheten, dock tidigast tre månader före den månad då livräntan första gången ska betalas ut. Lag (2018:772).
Kapitalförvaltning m.m.
Tillfällig förvaltning
15 §
Pensionsmyndigheten ansvarar för förvaltningen av de avgiftsmedel som har förts till Riksgäldskontoret enligt
- 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, och
- 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
Pensionsmyndigheten ansvarar för förvaltningen av avgiftsmedlen till dess att de förs över enligt 18 § till annan förvaltning.
16 §
Pensionsmyndigheten ska under den tillfälliga förvaltningen sträva efter att med ett lågt risktagande och med hänsyn till kravet på betalningsberedskap uppnå så god avkastning på medlen som möjligt.
Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka tillgångsslag medlen ska placeras.
17 §
Avkastningen på avgiftsmedlen ska fördelas mellan pensionsspararna i förhållande till storleken av vars och ens fastställda pensionsrätt.
17 a §
Har upphävts genom lag (2022:761).
17 b §
Har upphävts genom lag (2022:761).
17 c §
Har upphävts genom lag (2022:761).
17 d §
Har upphävts genom lag (2022:761).
Placering hos fondförvaltare
18 §
När pensionsrätt för premiepension har fastställts för en pensionssparare, ska Pensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen på dessa medel till förvaltning i
fonder som omfattas av fondavtal, eller
fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen
(2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 11-14 §§ ska medlen i stället föras över till Pensionsmyndighetens livränteverksamhet. Lag (2022:761).
19 §
Har upphävts genom lag (2022:761).
20 §
Har upphävts genom lag (2022:761).
21 §
Har upphävts genom lag (2022:761).
22 §
Har upphävts genom lag (2022:761).
Överföring av medel och byte av fond
Inledande bestämmelser
23 §
Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning förs över enligt 18 § ska placeras, utom i det fall som avses i 24 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto.
Bestämmelser om fördelningen av medel när pensionsspararen bestämmer att hans eller hennes medel ska föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden finns i 5 kap. 1 a § första stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (2022:1546).
Överföring av medel när pensionsrätt fastställs första gången
24 §
När pensionsrätt för premiepension fastställs första gången för en pensionssparare, ska Pensionsmyndigheten föra över de medel som avses i 23 § till sådan förvaltning som avses i 5 kap. 1 a § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (2022:1546).
Byte av fond
25 §
På begäran av pensionsspararen ska Pensionsmyndigheten placera om spararens fondmedel på det sätt som spararen anger.
Pensionsspararen ska upplysas om rätten att placera om fondmedlen.
En begäran om byte av fond ska vara egenhändigt undertecknad av pensionsspararen. Lag (2018:772).
Årlig överföring
26 §
När pensionsrätt för premiepension för ett senare år än det första året har fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder. Fördelningen mellan fonderna ska svara mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot.
Om pensionsspararen inte har bestämt en sådan placering, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Bestämmelser om fördelningen av medlen finns i 5 kap. 1 a § andra stycket samma lag. Lag (2022:1546).
Valarkitekturen för premiepensionssystemet
26 a §
Med valarkitekturen för premiepensionssystemet avses den presentation av olika val, det stöd och den information som lämnas av Pensionsmyndigheten när en sparare ska ange hur spararens premiepensionsmedel ska förvaltas. Lag (2022:761).
26 b §
Valarkitekturen för premiepensionssystemet ska främja att en pensionssparare gör väl övervägda val om hur spararens premiepensionsmedel ska förvaltas. Lag (2022:761).
26 c §
Utgångspunkten i valarkitekturen ska vara att pensionsspararens medel förvaltas av Sjunde AP-fonden med fördelning enligt 5 kap. 1 a § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
En pensionssparare som vill bestämma hur spararens premiepensionsmedel ska placeras kan välja att medlen enligt 23 § första stycket förs över till förvaltning i fonder som omfattas av fondavtal eller i fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Lag (2022:1546).
26 d §
Pensionsmyndigheten ska skriftligen informera pensionsspararen inför varje val enligt 26 c § andra stycket om innebörden av valet. Spararen ska skriftligen bekräfta att spararen har tagit del av informationen. Lag (2022:761).
Föreskrifter om valarkitekturen
26 e §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om valarkitekturen. Lag (2022:761).
27 §
Pensionsmyndigheten ska årligen upplysa pensionsspararen om de åtgärder som myndigheten enligt 26 § ska vidta när pensionsrätt för premiepension har fastställts.
Överföring av medel när ett fondavtal upphör att gälla
27 a §
En pensionssparare som har premiepensionsmedel placerade i en fond som omfattas av ett fondavtal som har löpt ut, sagts upp eller hävts, ska av Pensionsmyndigheten ges möjlighet att inom viss tid bestämma att medlen ska placeras i en eller flera fonder som omfattas av ett fondavtal.
Om en pensionssparare inte inom den tid som anges av Pensionsmyndigheten bestämmer hur medlen ska placeras, ska medlen placeras i en fond som i väsentliga avseenden är likvärdig med den tidigare valda fonden. Placeringen av medlen ska göras med tillämpning av den fördelningsordning som har fastställts enligt 2 kap. 23 § lagen (2022:760) om upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Lag (2022:761).
27 b §
Om det inte finns någon likvärdig fond enligt 27 a §, ska medlen placeras i förvaltning av Sjunde AP-fonden enligt 5 kap. 1 a § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder).
Om det finns särskilda skäl, får Pensionsmyndigheten placera medlen enligt första stycket utan att först ge pensionsspararen möjlighet att bestämma hur medlen ska placeras. Lag (2022:1546).
Ändrad pensionsrätt
Allmänna bestämmelser
28 §
När ett beslut om pensionsrätt för premiepension har ändrats, ska det belopp med vilket pensionsrätten har ändrats ökas med den avkastning som enligt 17 § har tillförts eller skulle ha tillförts pensionsspararen för detta belopp.
Det ökade beloppet ska därefter räknas upp med basränta enligt 65 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244) för tiden från och med den 1 april året efter fastställelseåret till och med dagen för beslutet om ändring av pensionsrätten. Lag (2011:1434).
29 §
Det enligt 28 § uppräknade beloppet ska vid höjning av pensionsrätt för premiepension läggas till och vid sänkning av sådan pensionsrätt dras av från pensionsspararens premiepensionskonto.
När tillägg eller avdrag enligt första stycket har gjorts, tillämpas bestämmelserna i 30 eller 31 §.
Åtgärder vid höjd pensionsrätt
30 §
Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har höjts, ska Pensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar det uppräknade beloppet enligt 28 § från den tillfälliga förvaltningen enligt 15-17 §§ till fonder på det sätt som anges i 26 §.
Om pensionsspararen har börjat ta ut premiepension i form av livränta enligt 11 §, ska beloppet i stället föras över till Pensionsmyndighetens livränteverksamhet.
Åtgärder vid sänkt pensionsrätt
31 §
Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har sänkts, ska Pensionsmyndigheten ta ut medel som motsvarar det uppräknade beloppet enligt 28 § från de fonder där medel har placerats för pensionsspararens räkning.
Fonderna ska tas i anspråk i förhållande till värdet av innehavet i varje fond. Har pensionsspararen tagit ut premiepension i form av livränta enligt 11 §, ska beloppet i stället betalas av Pensionsmyndigheten med omräkning av fastställda livräntebelopp.
Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, ska det resterande beloppet redovisas som ett underskott på kontot. Om det senare fastställs ny pensionsrätt för spararen, ska underskottet täckas innan medel förs över till förvaltning enligt 18 §.
Skadestånd
Allmänna bestämmelser
32 §
Om någon är skadeståndsskyldig för att ha orsakat att fondandelar som Pensionsmyndigheten har förvärvat för en eller flera pensionssparares räkning gått ned i värde, ska skadeståndet betalas till myndigheten.
Skadeståndstalan
33 §
Talan om skadestånd som avses i 32 § får föras av Pensionsmyndigheten.
Om Fondtorgsnämnden avser att föra talan mot en fondförvaltare i fråga om ett fondavtal som Fondtorgsnämnden har ingått, får Pensionsmyndigheten uppdra åt den myndigheten att samtidigt föra talan om skadestånd enligt 32 § mot samma förvaltare.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.