Gymnasieförordning (2010:2039)

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

I denna förordning finns följande kapitel:

• inledande bestämmelser (1 kap.),

• huvudmän (2 kap.),

• lärotider (3 kap.),

• utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),

• fjärrundervisning (4 a kap.),

• distansundervisning (4 b kap.),

• avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),

• introduktionsprogram (6 kap.),

• behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),

• betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),

• stödåtgärder (9 kap.),

• utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),

• utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.),

• elever (12 kap.),

• bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor (13 kap.),

• utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.), och

• övriga bestämmelser (14 kap.).

Förordning (2022:1617).

Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år

2 §

Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år finns i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. Förordning (2014:860).

Definitioner

3 §

I förordningen avses med

• arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• fullständigt program: betyg i ämnen och på ett gymnasiearbete eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i en omfattning om 2 500-2 800 gymnasiepoäng eller 2 500 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola enligt en individuell studieplan,

• garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),

• gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,

• gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen,

• gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola: en uppgift om 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna genomför inom ramen för programmålen,

• gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen,

• gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola: de ämnen som ska ingå i nationella program i anpassade gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen,

• gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,

• gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i anpassade gymnasieskolan eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola,

• karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär,

• moderna språk: språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk,

• modersmålsämne: ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen,

• nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,

• nivå i ett ämne: del av ett ämne, efter vilken det ska sättas betyg enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen,

• programfördjupning: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola och de programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,

• programgemensamma ämnen: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som ska ingå i ett nationellt program och som inte ska läsas inom ramen för de gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola,

• riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand,

• studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på,

• särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program,

• yrkesutgång: en benämning av en viss yrkeskompetens som en kombination av vissa nivåer i ett eller flera ämnen inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till,

• yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.

Förordning (2023:654).

Läroplan

3 a §

För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).

Läroplanen finns i förordningen om läroplan för gymnasieskolan. Den kompletteras av examensmål för gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner.

Förordning (2011:1045).

Ämnesplaner

4 §

I 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) anges att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. I dessa paragrafer anges också att flera ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.

Av ämnesplanen ska följande framgå:

Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.

Förordning (2023:654).

5 §

Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd. Förordning (2012:402).

Ämnesområdesplaner

5 a §

Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i anpassade gymnasieskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen.

Av ämnesområdesplanen ska följande framgå:

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesområdesplaner. Förordning (2022:1617).

Nya ämnen och nivåer i ämnen

6 §

En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om ett nytt ämne eller en ny nivå i ett befintligt ämne. En ny nivå i ett befintligt ämne ska ge kunskaper i det befintliga ämnet. Förordning (2023:654).

Individuell studieplan

7 §

En elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter:

Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om

Lokala programråd

8 §

För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förordning (2012:402).

Undantag från krav på samverkan mellan kommuner

9 §

I 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om vissa uppgifter i gymnasieskolan och att sådan samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). En kommun får dock ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan kommun, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. De båda kommuner som har ingått ett sådant avtal bildar ett primärt samverkansområde. Förordning (2022:1092).

10 §

Kravet på att samverka med minst två andra kommuner enligt 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) gäller inte Gotlands kommun. Kommunen får ingå sekundära samverkansavtal om erbjudande av utbildning. Förordning (2022:1092).

2 kap. Huvudmän

1 §

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.

Förordning (2022:1617).

2 §

När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig. Även de närliggande kommuner som kan antas bli berörda av ansökan ska ges tillfälle att yttra sig.

När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

3 §

Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1028).

3 a §

När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1028).

4 §

Ansökan om godkännande som enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innehålla uppgift om

• vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och

• huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning.

Någon särskild ansökan om att få anordna en särskild variant, avvikelse i form av riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens skolverk. Förordning (2022:1617).

5 §

Om huvudmannen ansöker om att anordna en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka ansökan till Statens skolverk för bedömning av om utbildningen ska godkännas som en sådan utbildning.

Skolverket beslutar i fråga om godkännande av sådana utbildningar som avses i första stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skolinspektionen.

6 §

Efter Statens skolverks prövning enligt 5 § ska Statens skolinspektion pröva om huvudmannen ska godkännas. I de fall Skolverket har godkänt utbildningen som en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett belopp enligt 5 kap. 11 §, 18 § eller 25 § tredje stycket ska bidragets grundbelopp fastställas till det belopp som Skolverket har beslutat om.

Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 §, om ansökan avser en ny utbildning.

7 §

Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med följande belopp:

Ärendeslag Avgift kronor

Ansökan om nyetablering av

fristående skola 75 000

Ansökan om utökning av befintligt godkännande som inte endast innefattar avvikelse enligt 5 kap.

inom de nationella programmen 65 000

Ansökan om utökning av befintligt godkännande som endast innefattar avvikelse enligt 5 kap. inom de

nationella programmen 20 000 Förordning (2022:1555).

3 kap. Lärotider

1 §

Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

2 §

Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni.

Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

3 §

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar. Skoldagarna ska vara så jämnt fördelade över läsåret som möjligt.

När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats tillämpas föreskrifter som Arbetsmiljöverket har meddelat om arbetstid för minderåriga. Förordning (2018:1328).

3 a §

I gymnasieskolan får huvudmannen besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 1-3 §§, om eleven deltar i en eller flera kurser vid en högskola.

Förordning (2024:676).

Schema

4 §

För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.

Friluftsverksamhet

5 §

Utöver ämnet idrott och hälsa ska det anordnas idrotts- och friluftsverksamhet som ska bedrivas under lärares ledning.

4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning

1 §

Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av

Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning. Förordning (2023:654).

1 a §

På humanistiska programmets inriktning språk får som språkämne erbjudas