Skolförordning (2011:185)

Typ Lag
Publicering 2011-02-24
Status I kraft
Departement Utbildningsdepartementet
Källa Riksdagen
artiklar 5
Ändringshistorik JSON API

1 kap. Inledande bestämmelser

1 §

I denna förordning finns följande kapitel:

Förordning (2022:1619).

Definitioner

2 §

Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har samma betydelse när de används i denna förordning.

Därutöver avses i denna förordning med

2 kap. Huvudmän

1 §

En ansökan om godkännande som enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola eller för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.

Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.

Förordning (2022:1619).

2 §

När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig.

När kommunen yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.

3 §

Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029).

4 §

När en enskild har godkänts som huvudman för förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola eller för fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa skolformer ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet.

När en kommun beslutar om godkännande av en enskild som huvudman för förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg, ska den tidpunkt som utbildningen eller verksamheten senast ska starta anges i beslutet. Förordning (2022:1619).

5 §

Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med följande belopp:

Ärendeslag Avgift kronor

Ansökan om nyetablering av fristående

skola 75 000

Ansökan om utökning av befintligt

godkännande 65 000 Förordning (2022:1556).

3 kap. Lärotider

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2022:1619).

Läsår och skolarbetets förläggning

2 §

Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar.

Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.

3 §

Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.

4 §

Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som möjligt får sammanhållna skoldagar.

Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl. Förordning (2018:750).

4 a §

I grundskolan, specialskolan och sameskolan får huvudmannen besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2-4 §§, om eleven deltar i utbildning på en nivå som ligger över den aktuella skolformen. Förordning (2024:413).

5 §

I anpassade grundskolan och specialskolan får rektorn besluta om andra lärotider för en elev än de som anges i 2-4 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst ett läsår.

Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig. Om det behövs ska rektorn inhämta synpunkter från företrädare för elevhälsan innan beslutet fattas.

Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt första stycket. Förordning (2022:1619).

Schema

6 §

För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema för undervisningen.

4 kap. Elever

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2022:1619).

Asylsökande barn m.fl.

1 a §

Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506).

Elever från utlandet

Förskoleklassen, grundskolan och anpassade grundskolan

2 §

Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i förskoleklassen, grundskolan eller anpassade grundskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets vårdnadshavare.

En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin förskoleklass eller grundskola. Förordning (2022:1619).

Specialskolan

3 §

Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige får tas emot i specialskolan, om det finns särskilda skäl.

En sådan elev har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan den ort där utbildningen bedrivs och hemorten i utlandet.

Övergång och uppflyttning

4 §

Läsåret efter förskoleklassen ska varje elev fortsätta skolgången i grundskolan, om inte något annat beslutas med stöd av 7 kap. 5, 6 eller 7 § skollagen (2010:800) eller 6 § första stycket.

I grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska varje elev vid slutet av läsåret flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 7 § eller 7 kap. 11 c § skollagen (2010:800).

Förordning (2022:1619).

5 §

Har upphävts genom förordning (2022:1620).

6 §

I förskoleklassen får rektorn på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår, om det finns särskilda skäl för det.

Förordning (2022:1620).

7 §

Det framgår av 7 kap. 11 a och 11 b §§ skollagen (2010:800) att ett barn under vissa förutsättningar helt får hoppa över förskoleklassen. Dessutom får en elev i förskoleklassen flyttas till årskurs 1 i skolan, om skolans rektor bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och elevens vårdnadshavare medger det.

Rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare medger det. Förordning (2022:1619).

Anmälningsskyldighet vid frånvaro

8 §

Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till skolenheten.

Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.

5 kap. Utbildningen

1 §

Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat anges. Förordning (2022:1619).

Strukturerad undervisning

2 §

Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs för att skapa förutsättningar för att eleverna ska uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper eller betygskriterier som minst ska uppfyllas och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Förordning (2022:280).

Särskilt stöd

Allmänt om särskilt stöd

3 §

I 3 kap. 7-12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser om särskilt stöd i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förordning (2022:1619).

Studiehandledning på modersmålet

4 §

En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det.

En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid, om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan.

Förordning (2020:779).

Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång

5 §

För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens personal.

Undervisning i förberedelseklass för nyanlända och vissa andra elever

5 a §

Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f § skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till annan undervisning. Förordning (2015:578).

Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper

5 b §

Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800). Förordning (2015:800).

Friluftsverksamhet

6 §

I den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning.

Modersmålsundervisning

7 §

I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

8 §

Modersmålsundervisning får anordnas

1.

som språkval i grundskolan och specialskolan,

2.

inom ramen för skolans val, eller

3.

utanför den garanterade undervisningstiden.

Förordning (2023:945).

9 §

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl.

10 §

En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om

1.

minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i språket önskar sådan undervisning, och

2.

det finns en lämplig lärare.

Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk.

Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

11 §

Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning.

Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.

12 §

En elev som får modersmålsundervisning får med den begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

13 §

Vid modersmålsundervisning i samiska i grundskolan, specialskolan och sameskolan ska den kursplan som gäller för ämnet samiska i sameskolan användas. Förordning (2024:298).

Svenska som andraspråk

14 §

Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för

1.

elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,

2.

elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och

3.

invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.

Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.

15 §

Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.

Svenska som andraspråk får därutöver anordnas

1.

som språkval i grundskolan och specialskolan, eller

2.

inom ramen för skolans val. Förordning (2023:945).

Beslut om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner

16 §

Vissa beslut om utbildning enligt gymnasieskolans ämnesplaner enligt skollagen (2010:800) ska anmälas till Statens skolinspektion. Det gäller beslut som fattas i en fristående grundskola enligt 10 kap. 23 g § första stycket. Anmälningsplikten gäller även beslut som fattas under perioden 2 juli 2024-1 juli 2027 i

Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om anmälan.

Förordning (2024:413).

5 a kap. Fjärrundervisning

Inledande föreskrifter

1 §   I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fjärrundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:779).

Begränsningar i användningen av fjärrundervisning

2 §   Fjärrundervisning får, trots vad som anges i 21 kap. 4 § skollagen (2010:800), bara användas i

1.

årskurserna 1-6 i grundskolan och anpassade grundskolan, årskurserna 1-7 i specialskolan samt sameskolan, vid undervisning i modersmål,

2.

sameskolan vid undervisning i samiska,

3.

årskurserna 1-6 i grundskolan för integrerad samisk undervisning,

4.

årskurserna 4-6 i grundskolan, anpassade grundskolan och sameskolan och årskurserna 5-7 i specialskolan vid undervisning i moderna språk och teckenspråk, och

5.

årskurserna 4-6 i grundskolan vid undervisning i form av extra studietid.

I årskurserna 7-9 i grundskolan och anpassade grundskolan och årskurserna 8-10 i specialskolan får fjärrundervisning användas i samtliga ämnen och verksamheter som anges i 21 kap. 4 § skollagen.

Av 21 kap. 3 § första stycket skollagen framgår att fjärrundervisning även får användas i ämnen som en elev i grundskolan, specialskolan eller sameskolan läser enligt gymnasieskolans ämnesplaner. Förordning (2024:414).

3 §   Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 25 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 25 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2022:1619).

Elevgruppernas storlek

3 a §   Statens skolverk får meddela föreskrifter om elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan.

Förordning (2022:1619).

Begränsningar i utförandet av fjärrundervisning

4 §   En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan huvudman i högre omfattning än 25 procent av sin vid läsårets början planerade totala kapacitet att erbjuda undervisningstimmar oavsett undervisningsform.

Förordning (2020:779).

Dokumentation av fjärrundervisning

5 §   Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda fjärrundervisning. Förordning (2020:779).

Anmälningsskyldighet

6 §   Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också anmälas.

Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en anmälan ska innehålla. Förordning (2021:884).

5 b kap. Distansundervisning

Inledande föreskrifter

1 §   I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om distansundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:779).

Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.