Förordning (2014:21) om geologisk lagring av koldioxid

1 §

Denna förordning syftar till geologisk lagring av koldioxid på ett miljömässigt säkert sätt som innebär permanent inneslutning av koldioxid på ett sätt som förhindrar och, där detta inte är möjligt, i möjligaste mån eliminerar negativa effekter och eventuella risker för miljön och människors hälsa. Förordningen är meddelad med stöd av - 4 kap. 9 § miljöbalken i fråga om 10 §, - 9 kap. 6 § och 15 kap. 40 § miljöbalken i fråga om 9, 11-25, 27-37, 39-41, 45, 46, 48-54, 58, 59, 64, 67, 68 och 70 §§, - 15 kap. 37 a § miljöbalken i fråga om 38 §, - 26 kap. 19 § miljöbalken i fråga om 42-44 §§, - 26 kap. 20 § miljöbalken i fråga om 47 §, - 27 kap. 2 § miljöbalken i fråga om 55-57 §§, och - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Förordning (2019:296). Ord och uttryck i förordningen

2 §

I denna förordning avses med geologisk formation: en litostratigrafisk enhet inom vilken distinkta lager av bergarter kan hittas och kartläggas, geologisk lagring av koldioxid: lagring av koldioxidströmmar som har injekterats i en underjordisk geologisk formation, lagringsplats: en avgränsad volym inom en geologisk formation som används för geologisk lagring av koldioxid med tillhörande ytanläggningar och injekteringsanläggningar, lagringskomplex: lagringsplatsen och det omgivande geologiska område som kan påverka lagringsintegriteten och säkerheten, och tillsynsmyndighet: den myndighet som enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) utövar tillsyn över geologisk lagring av koldioxid. Förordning (2014:432).

3 §

Med hydraulisk enhet avses i denna förordning ett hålrum som 1. är hydrauliskt kommunicerande, 2. är poröst, 3. har sådana egenskaper att tryckförändringar är tekniskt mätbara, 4. leder tekniskt mätbara tryckförändringar vidare, och 5. begränsas av ogenomträngliga förkastningar, saltlager, litologiska gränser eller andra ogenomträngliga skikt eller av kilbildning i den geologiska formationen eller av att en berggrund i formationen träder i dagen.

4 §

I denna förordning avses med koldioxidström: ett flöde av ämnen som är resultatet av processer för koldioxidavskiljning, och koldioxidplym: den volym koldioxid som sprids i en geologisk formation.

5 §

I denna förordning avses med betydande störning: varje störning vid injektering eller lagring eller i fråga om själva lagringskomplexets beskaffenhet som kan innebära risk för läckage av koldioxid eller risk för människors hälsa eller miljön, betydande risk: en kombination av en sannolikhet att skada ska uppkomma och att denna skada ska vara av en omfattning som inte kan förbises på grund av att lagringsplatsen inte bedöms vara miljömässigt säker, avhjälpande åtgärd: varje åtgärd som i fråga om att avhjälpa en betydande störning eller täta en läcka vidtas för att hindra eller stoppa utsläpp av koldioxid från ett lagringskomplex, stängning av en lagringsplats: definitivt upphörande av koldioxidinjektering i en lagringsplats, och ansvarsöverföring: överföring till staten av det ansvar som en verksamhetsutövare har i fråga om en lagringsplats. Förordning (2018:1326).

6 §

I övrigt har ord och uttryck i denna förordning samma betydelse som i miljöbalken. Tillämpning

7 §

Denna förordning ska tillämpas på geologisk lagring av koldioxid i Sverige, Sveriges kontinentalsockel och Sveriges ekonomiska zon. Bestämmelser om kontinentalsockeln finns i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Bestämmelser om Sveriges ekonomiska zon finns i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

8 §

Förordningen ska inte tillämpas på lagring som 1. avser en sammanlagd planerad lagring av mindre än 100 000 ton koldioxid, och 2. görs för forskning, utveckling eller provning av nya produkter eller processer. Lokalisering av en lagringsplats

9 §

En geologisk formation får användas för lagring av koldioxid endast om 1. det inte finns någon betydande risk för läckage av koldioxid från lagringskomplexet, och 2. lagring av koldioxid på platsen inte medför någon betydande risk för människors hälsa eller miljön. Förordning (2018:1326).

10 §

Geologisk lagring av koldioxid som avser en sammanlagd planerad lagring av mer än 100 000 ton koldioxid får endast ske i Sveriges ekonomiska zon och de områden som inte ingår i fastigheter i svenskt territorialhav från en nautisk mil utanför baslinjen. Sådan lagring får dock inte ske 1. i den vertikala vattenmassan (vattenpelaren) mellan vattenytan och bottensedimentet, eller 2. i lagringskomplex som sträcker sig utanför en stat inom Europeiska unionens territorium eller utanför den ekonomiska zonen till en sådan stat. Om det enligt artikel 6 i 1996 års protokoll till 1972 års konvention om förhindrande av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material (SÖ 2000:48) krävs ett särskilt avtal mellan Sverige och en annan stat och Sverige inte har ingått ett sådant avtal, får lagring av koldioxid inte ske i en lagringsplats som sträcker sig över både svenskt territorium eller den svenska ekonomiska zonen och den andra statens territorium eller ekonomiska zon. Förordning (2016:1190). Bedömning av lagringsplatsens lämplighet

11 §

Den som avser att bedriva en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid ska göra en bedömning av den geologiska formationens lämplighet som lagringsplats och skaffa sig den kunskap och information som behövs för att göra bedömningen. Bedömningen ska göras enligt 12-25 §§ och 1. omfatta en beskrivning och en bedömning av lagringskomplexet och dess omgivande område, och 2. göras med de metoder som vid tidpunkten för bedömningen är bäst. Modell för lämplighetsbedömningen

12 §

I bedömningen enligt 11 § ingår att göra en volymetrisk och tredimensionell statisk geologisk modell av lagringsplatsen och lagringskomplexet. Takbergarter samt områden och vätskor som är hydrologiskt sammanlänkade med lagringsplatsen och lagringskomplexet ska ingå i modellen. Om det behövs för att uppfylla kravet på bästa metod, ska bedömningen göras med en serie modeller.

13 §

En modell enligt 12 § ska göras med så säker kunskap som möjligt i fråga om 1. lagringskomplexets geologi och geofysik, 2. förekomsten i lagringskomplexet av grundvatten som kan användas för dricksvatten och lagringskomplexets hydrogeologi i övrigt, 3. volymetriska beräkningar av porvolymen för injektering av koldioxid i lagringskomplexet och dess slutliga lagringskapacitet samt lagringskomplexets reservoarteknik i övrigt, 4. upplösningshastighet, mineraliseringstakt och övrig geokemi, 5. permeabilitet, sprickbildningstryck och övrig geomekanik, 6. seismicitet, 7. brunnar och borrhål som kan utgöra läckagevägar samt förekomsten i övrigt av naturliga och tillverkade sprickor och kanaler samt brunnarnas, borrhålens, sprickornas och kanalernas skick, 8. de områden kring lagringskomplexet som kan påverkas av lagringen av koldioxid på lagringsplatsen, 9. befolkningsfördelningen i den region som ligger över lagringsplatsen, 10. närheten till Natura 2000-områden för skydd enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i lydelsen enligt rådets direktiv 2013/17/EU, och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, i lydelsen enligt rådets direktiv 2013/17/EU, 11. närheten till drickbart grundvatten, kolväten och andra värdefulla naturresurser, 12. verksamheter som avser undersökning, produktion eller lagring av kolväten, geotermisk användning av akviferer, användning av underjordiska vattenreserver och andra verksamheter kring lagringskomplexet samt eventuell interaktion med sådana verksamheter, 13. närheten till de platser varifrån koldioxid kan tänkas komma för lagring i lagringsplatsen med en uppskattning av den totala potentiella mängd koldioxid som ekonomiskt kan bli tillgänglig för lagring, och 14. närheten till lämpliga transportnät för koldioxid. Den kunskap som avses i första stycket ska dokumenteras. Kunskap om lagringskomplexets geovetenskapliga och geomekaniska egenskaper enligt första stycket 1-7 ska ingå i modellen.

14 §

En modell enligt 12 § ska göras med datoriserade reservoarsimulatorer och, med användning av den kunskap som skaffats enligt 13 §, beskriva lagringskomplexet i fråga om 1. den fysiska fällans geologiska struktur, 2. reservoarens geomekaniska, geokemiska och flödesmässiga egenskaper, 3. reservoarens täckande lager i form av takbergarter, förseglingar, porösa och permeabla horisonter och omgivande formationer, 4. spricksystem och eventuell förekomst av antroprogena sprickor och kanaler, 5. lagringskomplexets area och djup, 6. porvolymen och porstorleksfördelningen, 7. den ursprungliga vätskefördelningen, och 8. alla andra relevanta kännetecken.

15 §

Varje osäkerhet i en modell enligt 12 § ska bedömas. Osäkerheten för varje parameter som används för modellen ska bedömas genom utveckling av en serie scenarier för varje parameter och beräkning av ett lämpligt sannolikhetsintervall. Dynamisk modellering för lämplighetsbedömningen

16 §

Med hjälp av den eller de modeller som avses i 12 § ska bedömningen enligt 11 § göras med en dynamisk modellering. Simuleringar av injektering av koldioxid i lagringsplatsen ska ingå i modelleringen. Simuleringarna ska avse flera olika tidssteg av sådan injektering.

17 §

Modelleringen ska syfta till att kunna bedöma den injekterade koldioxidens och lagringsplatsens dynamiska beteende. Kortsiktiga och långsiktiga simuleringar ska göras så att det blir möjligt att bedöma vad som händer med koldioxiden och hur den beter sig under årtionden och årtusenden. Modelleringen ska göras med hänsyn till 1. koldioxidströmmarnas egenskaper, 2. den möjliga injekteringstakten, 3. hur den injekterade koldioxidens reaktion med mineral i lagringskomplexet återspeglas i modellen (reaktiva processer), 4. koldioxidens upplösningshastighet i vatten, 5. de reservoarsimulatorer som används och att det kan krävas flera simuleringar för att validera vissa rön, och 6. hur effektiv modelleringen är i fråga om hur de olika enskilda effekterna i simulatorn samverkar (kopplade processer).

18 §

Modelleringen ska ge kunskap om 1. den geologiska formationens tryck och temperatur som en funktion över tid av injekteringshastighet och ackumulerad injekteringsmängd, 2. koldioxidens rumsliga och vertikala spridning över tid, 3. egenskaper hos koldioxidflödet i reservoaren och flödets beteende i olika faser (fasbeteende), 4. mekanismer för och omfattning av koldioxidinfångning inbegripet bräddnivåer och laterala och vertikala förseglingar, 5. sekundära inneslutningssystem i lagringskomplexet som helhet, 6. lagringskapacitet och tryckgradienter på lagringsplatsen, 7. risken för sprickbildning i takbergarter och lagringskomplexet i övrigt, 8. risken för att koldioxid ska tränga in i takbergarterna, 9. risken för läckage från lagringsplatsen genom övergivna eller otillräckligt tätade brunnar eller på annat sätt, 10. migrationstakten från öppna reservoarer, 11. sprickförseglingstakten, 12. förändringar av pH-värde, mineralbildning eller andra faktorer som rör formationernas vätskekemi eller reaktioner som har samband med detta, 13. undanträngning av vätskor i formationen, och 14. ökad seismicitet och elevation vid ytnivå.

19 §

En reaktiv modellering ska göras för att bedöma effekterna av förändringar och reaktioner som avses i 18 § 12. Lämplighetsbedömningens träffsäkerhet

20 §

Flera simuleringar ska göras för att fastställa lämplighetsbedömningens träffsäkerhet i fråga om bestämda parametrar. Simuleringarna ska grundas på att parametrarna ändras i den statiska geologiska modellen samt på olika sannolikhetsberäkningar och antaganden i den dynamiska modelleringen. Riskbedömning i lämplighetsbedömningen

21 §

Bedömningen av lagringsplatsens lämplighet ska innehålla en bedömning och beskrivning av risker, en exponeringsbedömning och en effektbedömning enligt 22-25 §§. Vid bedömningen ska hänsyn tas till alla faktorer som har betydelse för bedömningens träffsäkerhet.

22 §

Beskrivningen av risker ska göras med hjälp av kunskap från den dynamiska modelleringen enligt 16-19 §§ och från simuleringarna enligt 20 §. Riskbeskrivningen ska omfatta hela skalan av möjliga driftsförhållanden för att pröva lagringskomplexets säkerhet och ska innehålla en redogörelse för potentialen för läckage av koldioxid från lagringskomplexet med hänsyn till 1. potentiella läckagevägar, 2. potentiell omfattning av läckage från läckagevägarna (flöden), 3. maximalt reservoartryck, maximal injekteringstakt, temperatur, känslighet för olika antaganden i de statiska geologiska modellerna och andra kritiska parametrar som kan påverka potentiella läckage, 4. undanträngning av vätskor och bildande av nya ämnen i den geologiska formationen och andra sekundära effekter av koldioxidlagring, 5. de konstruktioner som ska göras i samband med projektet, och 6. faktorer som skulle kunna innebära en fara för människors hälsa eller miljön.

23 §

Exponeringsbedömningen ska grundas på beskrivningen av omgivningen, befolkningens fördelning samt verksamhet ovanför lagringskomplexet, vad som händer med koldioxiden och hur den beter sig vid eventuella läckage från de potentiella läckagevägar som har identifierats.

24 §

Effektbedömningen ska grundas på information om känsligheten hos specifika arter, samhällen eller livsmiljöer som kan påverkas av potentiella läckagehändelser som har identifierats. Bedömningen ska innefatta effekter av 1. exponering för höga halter av koldioxid i mark, i bottensediment, i den biologiska bottenvärlden (bentiska zonen) och i biosfären som kan leda till kvävning eller koldioxidförgiftning, 2. minskade pH-värden i omgivningarna till följd av koldioxidläckage, och 3. andra ämnen som kan finnas i läckande koldioxidströmmar på grund av att det fanns orenheter i de koldioxidströmmar som injekterats eller nya ämnen som bildats genom lagringen av koldioxid. Effektbedömningen ska göras med en tids- och rumsskala samt kopplas till en serie potentiella läckagehändelser av olika omfattning.

25 §

Riskbedömningen ska 1. göras på grundval av riskbeskrivningen och exponerings- och effektbedömningarna, 2. omfatta lagringskomplexets säkerhet och integritet på kort och lång sikt vad gäller risken för läckage under de föreslagna användningsvillkoren, 3. omfatta effekterna på människors hälsa och miljön, och 4. innehålla en bedömning av de osäkerhetskällor som har identifierats i samband med beskrivningen och bedömningen av lagringsplatsen och, när det är möjligt, en beskrivning av möjligheterna att minska osäkerheten. Tillstånd och planer

26 §

Bestämmelser om att det krävs tillstånd till geologisk lagring av koldioxid finns i miljöprövningsförordningen (2013:251) och i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

27 §

Den som avser att bedriva en verksamhet med geologisk lagring av koldioxid ska innan verksamheten påbörjas upprätta förslag till 1. en plan som beskriver vilka åtgärder som ska vidtas i händelse av läckage av koldioxid eller betydande störningar i lagringskomplexet (plan för avhjälpande åtgärder), 2. en övervakningsplan för kontrollen enligt 26 kap. 19 § miljöbalken och 43 § denna förordning, och 3. en sådan plan för underhåll efter stängning som avses i

51 §