LegalizeFörordning (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning
1 kap. Inledande bestämmelser
1 §
Denna förordning innehåller bestämmelser om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Förordningen innehåller följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- allmänna bestämmelser om planer, ämnen och samverkan (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- utbildningens innehåll (4 kap.),
- fjärrundervisning (4 a kap.),
- distansundervisning (4 b kap.),
- behörighet, urval och antagning (5 kap.),
- stödåtgärder (6 kap.),
- betyg (7 kap.),
- rätt att läsa ett ämne på nytt (8 kap.),
- utbildning för döva och hörselskadade (9 kap.),
- elever (10 kap.),
- statsbidrag (11 kap.), och
- övriga bestämmelser (12 kap.). Förordning (2023:656).
Definitioner
2 §
I förordningen avses med
- arbetsplatsförlagt lärande: lärande inom en vidareutbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
- examensarbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen för gymnasieingenjörsexamen,
- fullständig vidareutbildning: betyg i ämnen och på ett examensarbete i en omfattning om totalt 900 gymnasiepoäng enligt en individuell studieplan,
- garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800),
- gemensamma ämnen: sådana ämnen och nivåer i ämnen som ska ingå i vidareutbildningen,
- gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i vidareutbildningen eller examensarbetet,
- moderna språk: språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk,
- modersmålsämne: ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen,
- Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år: det nationella råd för vidareutbildningen som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk,
- nivå i ett ämne: del av ett ämne, efter vilken det ska sättas betyg enligt 15 kap. 22 § skollagen,
- utgång: en benämning av en viss kompetens inom ett teknikområde som en kombination av vissa nivåer i ett eller flera ämnen inom en nationell profil leder till, och
- yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2023:656).
2 kap. Allmänna bestämmelser om planer, ämnen och samverkan
1 §
För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. När det gäller vidareutbildningen kompletteras läroplanen av de examensmål för vidareutbildningen som regeringen föreskriver och av ämnesplaner enligt 2 §.
Ämnesplaner
2 §
I 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) anges att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. I paragrafen anges också att flera ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
ämnets syfte,
den eller de nivåer som ämnet består av,
det centrala innehållet för varje nivå,
antalet gymnasiepoäng som varje nivå omfattar, och
betygskriterierna för ämnet.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner för vidareutbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2023:656).
3 §
Innan Statens skolverk meddelar föreskrifter med stöd av 2 § tredje stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Nya ämnen och nivåer i ämnen
4 §
En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om ett nytt ämne eller en ny nivå i ett befintligt ämne. En ny nivå i ett befintligt ämne ska ge kunskaper i det befintliga ämnet. Förordning (2023:656).
Individuell studieplan
5 §
En elevs individuella studieplan ska innehålla uppgifter om
vilken nationell profil eleven går på och vilka ämnen och nivåer i dessa ämnen som eleven har valt,
om eleven följer en fullständig eller utökad vidareutbildning,
vilka nivåer i vilka ämnen som ingår i elevens fullständiga vidareutbildning och, om eleven följer en utökad vidareutbildning, vilka nivåer i vilka ämnen som ligger utanför den fullständiga vidareutbildningen, och
om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning. Förordning (2023:656).
Samverkan mellan skola och arbetsliv
6 §
En huvudman för vidareutbildning ska ha ett etablerat samarbete med det lokala eller regionala arbetslivet. Det ska för utbildningen finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv.
3 kap. Lärotider
1 §
Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen. 2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.
Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Skolarbetets förläggning
3 §
Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.
När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som genomgår utbildning på en arbetsplats ska de föreskrifter som utfärdats av Arbetsmiljöverket om arbetstid för minderåriga tillämpas.
Schema
4 §
För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.
Undervisningstid
5 §
Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje nivå i ett ämne och för examensarbetet samt om hur fördelningen av undervisningstiden över läsåret ska göras.
Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800).
Förordning (2023:656)
4 kap. Utbildningens innehåll
1 §
En vidareutbildning består av
gemensamma ämnen,
i förekommande fall för en profil gemensamma ämnen,
i förekommande fall för en utgång gemensamma ämnen,
valbara ämnen, och
examensarbete.
Enligt 17 a kap. 10 § första stycket skollagen (2010:800) omfattar utbildningen 900 gymnasiepoäng, varav 100 gymnasiepoäng avser ett examensarbete. Förordning (2023:656).
Nationella profiler
I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om fjärrundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:781).
Begränsningar i användningen av fjärrundervisning
2 §
De nationella profilerna inom vidareutbildningen är
- design och produktutveckling,
- informationsteknik,
- produktionsteknik, och
- samhällsbyggande.
Bemyndiganden
De ämnen som fjärrundervisning får användas i anges i bilagan till denna förordning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att fjärrundervisning får användas i andra ämnen än de som anges i bilagan till denna förordning och om vilka nivåer i dessa ämnen som fjärrundervisning får användas i. Förordning (2023:656).
3 §
Statens skolverk får när det gäller vidareutbildningen meddela föreskrifter om
poängplanen för utbildningen,
vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive nationell profil och profilernas olika utgångar, om inte något annat följer av andra föreskrifter som regeringen meddelat,
vilka nivåer i vilka ämnen som ska erbjudas som gemensamma ämnen,
vilka nivåer i vilka ämnen som i förekommande fall ska erbjudas som gemensamma ämnen för en nationell profil, och
vilka nivåer i vilka ämnen som får erbjudas som valbara ämnen.
Ämnena ska rymmas inom vidareutbildningens examensmål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Förordning (2023:656).
Valbara ämnen
Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett läsår användas för mer än 50 procent av elevens respektive skolenhetens undervisningstimmar.
Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman medge att fjärrundervisning får användas för mer än 50 procent av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2020:781).
Begränsningar i utförandet av fjärrundervisning
4 §
Som valbara ämnen inom en nationell profil ska huvudmannen erbjuda sådana nivåer i ämnen som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 3 § första stycket 5. Huvudmannen beslutar vilka av dessa nivåer som ska erbjudas som valbara ämnen. Förordning (2023:656).
Examensarbete
En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan huvudman i högre omfattning än 50 procent av sin vid läsårets början planerade totala kapacitet att erbjuda undervisningstimmar oavsett undervisningsform.
Förordning (2020:781).
Dokumentation av fjärrundervisning
5 §
Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för examensarbetet.
Jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i ämnen
Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda fjärrundervisning. Förordning (2020:781).
Anmälningsskyldighet
6 §
En elev får inte som utökad vidareutbildning eller valbart ämne inom vidareutbildningen läsa en nivå i ett ämne som är jämförbar med, alternativ till eller överlappar någon eller några av de nivåer i de ämnen som ingår i den nationella profilen i övrigt.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i ämnen som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2023:656).
Arbetsplatsförlagt lärande
Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också anmälas. Skolinspektionen får meddela föreskrifter om vad en anmälan ska innehålla. Förordning (2020:781).
4 b kap. Distansundervisning
Inledande föreskrifter
1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om distansundervisning i vissa skolformer. Förordning (2020:781).
2 § Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där distansundervisning används:
- 3 kap. 3 § om skolarbetets förläggning, och
- 3 kap. 5 § andra stycket om undervisningstid.
Förordning (2020:781).
Ansökan
3 § En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där distansundervisning används ska ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet.
Förordning (2020:781).
4 § Ansökan ska innehålla uppgifter om
vilken utbildning ansökan avser,
vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
hur många platser utbildningen ska omfatta,
huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori,
de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande avser att tillämpa, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen (2010:800),
kostnaden för utbildningen, och
huruvida den sökande tidigare har utfört utbildning där distansundervisning eller liknande undervisning används.
Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka ytterligare uppgifter ansökan ska innehålla.
Förordning (2020:781).
Godkännande
5 § I 22 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om vad som krävs för att en sökande ska godkännas som utförare av utbildning där distansundervisning används. Det ska dessutom krävas att
den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen,
utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning eller, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i
22 kap. 13 § skollagen, bedöms vara efterfrågad av sådana elever som avses i 22 kap. 8 § samma lag,
de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande avser att tillämpa är godtagbara, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap.
13 § skollagen, och
kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning. Förordning (2020:781).
6 § Ett beslut om godkännande ska innehålla uppgifter om
vilken utbildning beslutet avser,
vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
hur många platser utbildningen får omfatta,
huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild elevkategori, och
de grunder för urval bland mottagna sökande till utbildningen som den sökande ska tillämpa, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen
(2010:800).
Beslutet ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Förordning (2020:781).
7 § Den som har godkänts som utförare av utbildning där distansundervisning används ska börja utföra distansundervisningen senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2020:781).
7 §
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma i vidareutbildningen i minst 10 veckor.
Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid.
8 §
Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att lärandet uppfyller de krav som finns för utbildningen.
Rektorn beslutar om hela eller delar av nivåer i ämnen ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåret ska göras. Förordning (2023:656).
9 §
Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas, får utbildningen anordnas bara om
planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller
utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.
Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska huvudmannen höra det lokala programrådet.
Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats.
10 §
⋯
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.