LegalizeVapenförordning (2026:409)
Polismyndigheten ska ta ut en avgift för prövning av en ansökan enligt vapenlagen (2026:408) eller enligt denna förordning i de fall som framgår av andra stycket.
För ansökningsavgiftens storlek och förfarandet när en avgift tas ut gäller 9-14 §§ avgiftsförordningen (1992:191) och följande avgiftsklasser tillämpas:
Ärendetyp Avgiftsklass
Innehavstillstånd för skjutvapen (3 kap. 1 § ), med den begränsning som anges i 4 §, i fråga om - första vapnet för vilket tillstånd söks
- varje ytterligare vapen
2
1
Innehavstillstånd för ammunition, ljuddämpare eller
vapenmagasin (3 kap. 10 § ) 1
Särskilt tillstånd för skjutning (3 kap. 11 § ) 1
Lånetillstånd (12 kap. 1 § ) 1
Bevakningslånetillstånd (12 kap. 7 § ) 1
Tillstånd att förvara skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare
hos någon annan (15 kap. 3 § ) 1
Tillstånd att ändra ett skjutvapen som sökanden har innehavstillstånd för eller ändring av ett innehavstillstånds
omfattning (3 kap. 3 § ) 1
Införseltillstånd för skjutvapen, ammunition eller ljuddämpare
(10 kap. 1 § ) 2
Tillstånd till överföring av skjutvapen eller ammunition till
ett annat land inom EU eller EES (11 kap. 1-5 §§ ) 1
Utfärdande av europeiskt skjutvapenpass (6 kap. 9 § ) 2
Förnyande av eller införande av ytterligare skjutvapen i ett
europeiskt skjutvapenpass 1
Vapenhandlartillstånd (8 kap. 1 § ) 5
Vapenmäklartillstånd (8 kap. 4 § ) 5
Vapenreparatörstillstånd (9 kap. 1 § ) 4
Ändring av ett vapenhandlar-, vapenmäklar- eller
vapenreparatörstillstånd 2
Godkännande av vapenföreståndare, föreståndare eller ersättare
(5 kap. 3 §, 8 kap. 6 § och 9 kap. 3 § ) 2
Godkännande av vapenhanterare eller av person som i vapenhandlares ställe får utöva uppsikt vid provskjutning
(5 kap. 4 § och 8 kap. 6 § ) 1
Auktorisation av sammanslutning för målskytte (5 kap. 2 § )
8
Undantag från skyldigheten att märka ett skjutvapen eller en
vapendel (15 kap. 8 § vapenlagen [2026:408]) 2
Kontroll av och intyg om deaktivering (22 kap. 6 § ) 3
2 § Polismyndigheten ska ta ut avgift för utlämnande av ersättningsbevis enligt 6 kap. 6 §, 10 kap. 4 § och 12 kap. 6 §. I fråga om avgiftens storlek och förfarandet när avgift tas ut gäller 20-24 §§ avgiftsförordningen (1992:191) och avgiftsklass A tillämpas.
3 §
För ansökan om förnyelse av flera tidsbegränsade tillstånd enligt 3 kap. 9 § ska Polismyndigheten endast ta ut en avgift per sökande, oavsett hur många vapen som ansökan omfattar.
4 §
För ansökan om tillstånd att inneha tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar ska Polismyndigheten endast ta ut en avgift om det finns behov enligt 4 kap. 15 § 3 att inneha anordningen i tjänsten.
22 kap. Särskilda bestämmelser
1 §
Om ett skjutvapen har förkommit eller stulits ska den som förlorat vapnet så snart som möjligt anmäla förlusten till Polismyndigheten.
Bestämmelser om anmälan av förlust av explosiva varor finns i 10 § förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.
Andra myndigheters skyldighet att underrätta Polismyndigheten
2 §
När en domstol har dömt någon för ett brott enligt vapenlagen (2026:408) eller denna förordning eller för något annat brott där skjutvapen använts eller när en högre rätt har avgjort ett mål där en sådan fråga har prövats, ska en kopia av domen eller beslutet samma dag sändas till Polismyndigheten.
Detsamma gäller när en domstol helt eller delvis har avslagit ett yrkande om förverkande enligt vapenlagen.
3 §
Bestämmelser om Tullverkets skyldighet att lämna uppgifter till Polismyndigheten om skjutvapen som förs in i eller ut ur Sverige finns i förordningen (2006:527) om uppgiftsskyldighet för Tullverket om införsel eller utförsel av skjutvapen.
Polismyndighetens underrättelseskyldighet
4 §
Polismyndigheten ska underrätta en tillståndshavare som har ett tidsbegränsat innehavstillstånd när tre månader återstår av giltighetstiden för tillståndet.
Underrättelsen ska innehålla en upplysning om att skjutvapnet inte får innehas efter det att tillståndet har upphört och att en överträdelse kan leda till att vapnet tas i beslag och att straffrättsligt ansvar aktualiseras.
5 §
Polismyndigheten ska så snart som möjligt underrätta länsstyrelsen, om en fysisk person med betydande inflytande över ett auktoriserat bevakningsföretag har bedömts olämplig vid en sådan lämplighetsprövning som avses i 5 kap. 11 § vapenlagen (2026:408).
Kontrollorganisation för deaktivering
6 §
Polismyndigheten ska ansvara för utförandet av
de uppgifter som en kontrollorganisation har enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den
15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga, och
de uppgifter som en medlemsstat har enligt artiklarna 3.6 och 4 samma förordning.
7 §
Polismyndigheten ska underrätta behöriga myndigheter inom Europeiska unionen om avslag på ansökningar om tillstånd att inneha sådana skjutvapen och sådan ammunition som avses i kategori A och B i bilagan till denna förordning, om avslaget grundas på säkerhetsskäl eller sökandens bristande pålitlighet. Kravet på underrättelse gäller också beslut om återkallelse av sådana tillstånd, om återkallelsen grundas på säkerhetsskäl eller tillståndshavarens bristande pålitlighet.
Ytterligare bestämmelser om utbyte av information finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1423 av den 21 maj 2021 om fastställande i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/555 av de närmare formerna för det systematiska utbytet av information på elektronisk väg om avslag på ansökningar om tillstånd att förvärva eller inneha vissa skjutvapen.
När Polismyndigheten lämnar information enligt första stycket ska myndigheten, utöver de uppgifter som framgår av kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1423, lämna uppgift om personens namn.
Anmälan om utlåning eller utförsel i vissa fall
8 §
Den som med stöd av bestämmelserna i 9 kap. vapenlagen (2026:408) lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i en stat som har tillträtt den europeiska konventionen av den 28 juni 1978 om kontroll av enskilda personers införskaffande och innehav av skjutvapen (den europeiska vapenkonventionen) ska omedelbart anmäla utlåningen till Polismyndigheten, om inte vapnet ska innehas och användas av låntagaren endast i Sverige.
En sådan anmälan ska också göras av den som avser att för personligt bruk föra ut skjutvapen ur Sverige till en stat som har tillträtt den europeiska vapenkonventionen, om vistelsen i den andra staten ska vara mer än tre månader. Anmälan ska göras före utförseln.
Till den europeiska vapenkonventionen är, förutom Sverige, följande stater anslutna: Azerbajdzjan, Cypern, Danmark med undantag av Färöarna och Grönland, Island, Italien, Luxemburg, Moldavien, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Tjeckien och Tyskland.
9 §
Föreskrifterna om anmälningsskyldighet i 8 § gäller inte
långa skjutvapen med slätborrade pipor, om bara ett skott kan avskjutas från varje pipa utan omladdning,
kolsyre-, luft-, fjäder- eller harpunvapen,
varaktigt obrukbara vapen, som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen, och
särskilda anordningar som gör det möjligt att använda annan ammunition till ett skjutvapen än det är avsett för.
10 §
Anmälan som avses i 8 § ska göras till Polismyndigheten. Anmälan ska innehålla uppgifter om namn och hemort samt nummer på pass eller identitetskort i fråga om den person som ska inneha skjutvapnet. Dessutom ska de uppgifter om vapnet som anges i 3 kap. 1 § lämnas.
Polismyndigheten ska underrätta behörig myndighet i den andra staten.
Föreläggande om att ge in underlag
11 §
Polismyndigheten ska vart femte år förelägga en enskild person som har tillstånd att inneha ett helautomatiskt vapen eller ett enhandsvapen för flerskott för skjutning att ge in underlag till stöd för att personen fortfarande har behov av vapnet. Om personen har tillstånd för flera sådana vapen, ska Polismyndigheten samordna handläggningen med ett samlat föreläggande för vapnen.
23 kap. Övriga bemyndiganden
1 §
Polismyndigheten får meddela föreskrifter om
vilka offentliga eller privata organisationer eller individer som får utföra deaktivering av skjutvapen enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den
15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga, och
de uppgifter som en medlemsstat har enligt artiklarna 3.6 och 4 samma förordning.
2 §
Polismyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av vapenlagen (2026:408) och föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser 2026:409
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2026.
Genom förordningen upphävs vapenförordningen (1996:70).
Den som vid förordningens ikraftträdande har rätt att inneha ett luft- eller fjädervapen med stöd av sjätte punkten i övergångsbestämmelserna till den upphävda vapenförordningen
(1996:70) anses ha motsvarande rätt enligt den nya förordningen.
Den som enligt den upphävda vapenförordningen (1996:70) anses uppfylla kravet på jägarexamen ska även i fortsättningen anses uppfylla kravet på jägarexamen enligt de nya föreskrifterna.
Den som vid utgången av 1984 hade tillstånd att inneha skjutvapen för jakt behöver inte uppfylla kravet på jägarexamen i 4 kap. 4 §, om han eller hon inom ett år efter det att det tidigare tillståndet upphörde att gälla ansöker om nytt tillstånd att inneha
hagelvapen, om det tidigare tillståndet omfattade sådant vapen, eller
kulvapen, om det nya tillståndet avser ett vapen som enligt Naturvårdsverkets föreskrifter är avsett för kulpatroner med samma användningsområde som eller ett mera begränsat användningsområde än det vapen som avsågs med det tidigare tillståndet eller kräver samma utbildning som detta.
Bestämmelserna i 4 kap. 13 § ska inte tillämpas vid förnyelse av tidsbegränsade tillstånd att inneha skjutvapen för prydnads- eller minnesändamål som avser sådana vapen som anges i kategori A, punkterna 6-8 i bilagan till denna förordning och som har registrerats i vapenregistret före den 13 juni 2017.
Den som vid förordningens ikraftträdande innehar ett skjutvapen som avses i 1 kap. 8 § får inneha vapnet utan tillstånd till utgången av september 2026.
Bestämmelserna i 4 kap. 17 § ska inte tillämpas på tillstånd som har beviljats före ikraftträdandet.
För tillstånd att inneha ett skjutvapen som sökanden avser att förvärva som har beviljats enligt den upphävda vapenlagen
(1996:67) gäller fortfarande äldre föreskrifter om skyldigheten att återlämna bevis om tillstånd vid uteblivet förvärv.
I fråga om ansökningsavgiftens storlek gäller den upphävda vapenförordningen (1996:70) för ärenden som inletts före ikraftträdandet.
I fråga om överklagande gäller den upphävda vapenförordningen (1996:70) för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Bilaga
För tillämpningen av vissa bestämmelser i denna förordning delas skjutvapen och ammunition in i kategorier enligt följande.
Kategori A
Explosiva militära missiler och startlavetter.
Automatiska skjutvapen.
Skjutvapen maskerade som andra föremål.
Ammunition med kroppsskyddspenetrerande projektiler, explosions- eller brandprojektiler och projektiler för sådan ammunition.
Pistol- och revolverammunition med utvidgande projektiler och projektiler för sådan ammunition, med undantag för de fall då de ska användas till sådana vapen avsedda för jakt eller målskytte som innehas av personer med rätt att bruka dem.
Automatiska skjutvapen som omvandlats till halvautomatiska skjutvapen.
Följande halvautomatiska skjutvapen med centralantändning:
Korta skjutvapen med vilka fler än 21 patroner kan avfyras utan omladdning, om
en laddningsanordning med kapacitet för fler än 20 patroner utgör en del av det skjutvapnet, eller
ii) en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för fler än 20 patroner sätts in i det,
Långa skjutvapen med vilka fler än 11 patroner kan avfyras utan omladdning, om
en laddningsanordning med kapacitet för fler än 10 patroner utgör en del av det skjutvapnet, eller
ii) en löstagbar laddningsanordning med kapacitet för fler än 10 patroner sätts in i det.
Halvautomatiska långa skjutvapen, dvs. skjutvapen som ursprungligen är avsedda att avfyras från axeln, vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv eller en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg.
Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.
Kategori B
Repeterande korta skjutvapen.
Korta skjutvapen med enkelskott med centralantändning.
Korta vapen med enkelskott med kantantändning, vars totala längd är mindre än 28 cm.
Halvautomatiska långa skjutvapen vars laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla fler än tre patroner då det rör sig om skjutvapen med kantantändning och fler än tre men mindre än tolv patroner då det rör sig om skjutvapen med centralantändning.
Andra halvautomatiska korta skjutvapen än de som är upptagna i kategori A punkt 7 a.
Halvautomatiska långa skjutvapen som är upptagna i kategori A punkt 7 b vars laddningsanordning och patronläge tillsammans inte kan innehålla fler än tre patroner och där laddningsanordningen kan tas bort eller det inte är uteslutet att vapnet med hjälp av vanliga verktyg kan ändras på sådant sätt att laddningsanordning och patronläge tillsammans kan innehålla fler än tre patroner.
Repeterande och halvautomatiska långa skjutvapen med slätborrade lopp som inte överstiger 60 cm längd.
Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.
Halvautomatiska skjutvapen för civilt bruk som liknar vapen med automatisk mekanism andra än de som är upptagna i kategori A punkt 6, 7 eller 8.
Kategori C
Repeterande långa skjutvapen andra än de som är upptagna i kategori B punkt 7.
Långa skjutvapen med räfflade lopp för enkelskott.
Halvautomatiska långa skjutvapen andra än de som är upptagna i kategori A eller B.
Korta vapen för enkelskott med kantantändning vars totala längd inte är mindre än 28 cm.
Varje skjutvapen i denna kategori som har omvandlats till att avfyra lösa skott, retande ämnen, andra verksamma ämnen eller pyroteknisk ammunition, eller till ett salutvapen eller ett akustiskt vapen.
Skjutvapen i kategori A eller B eller den här kategorin som har deaktiverats i enlighet med genomförandeförordning
(EU) 2015/2403.
Enkelskotts långa skjutvapen med slätborrade lopp som släppts ut på marknaden den 14 september 2018 eller senare.
Undantag
Ovan angivna kategorier ska inte omfatta föremål som stämmer med beskrivningen i dessa men som
är gjorda för larm, signalering, livräddning, djurslakt eller harpunfiske eller för industriellt eller tekniskt bruk, förutsatt att de bara kan användas i ett sådant syfte, eller
betraktas som antika vapen, om dessa inte har inkluderats i de ovan angivna kategorierna.
Ord och uttryck i bilagan
I denna bilaga avses med
Korta vapen: ett skjutvapen med en pipa som inte överstiger
30 cm eller vars totala längd inte överstiger 60 cm.
Långa vapen: alla skjutvapen som inte är korta vapen.
Automatvapen: ett skjutvapen som laddar om automatiskt varje gång ett skott avfyras och som kan avfyra mer än ett skott med ett tryck på avtryckaren.
Halvautomatiskt skjutvapen: ett skjutvapen som laddar om automatiskt varje gång ett skott avfyras och som bara kan avfyra ett skott med ett tryck på avtryckaren.
Repeterande skjutvapen: ett skjutvapen som efter att ett skott har avfyrats är avsett att laddas om från ett magasin eller cylinder med hjälp av ett manuellt tillvägagångssätt.
Skjutvapen för enkelskott: ett skjutvapen utan magasin som laddas för varje skott genom att man manuellt sätter in ett skott i patronläget eller i ett laddningsutrymme där pipan bryts.
Ammunition med kroppsskyddspenetrerande kulor: ammunition för militärt bruk där kulan är försedd med mantel och har en massiv hård kärna.
Ammunition med explosiva projektiler: ammunition för militärt bruk där projektilen innehåller en laddning som exploderar när den stöter emot något.
Ammunition med brandprojektiler: ammunition för militärt bruk där projektilen innehåller en kemisk blandning som börjar brinna vid kontakt med luften eller vid anslaget.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.