Lag (2026:769) om skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontant betalning
1 §
Livsmedelsbutiker inom detaljhandel och apotek är skyldiga att ta emot kontant betalning vid försäljning av varor och tjänster på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Som kontanter räknas sedlar och mynt. Skyldigheten gäller för en betalning som avser högst 0,1 prisbasbelopp och högst 25 mynt. Begränsningar av skyldigheten att ta emot kontant betalning
2 §
Skyldigheten i 1 § gäller inte om den gör att 1. säkerheten inte kan upprätthållas på försäljningsstället, eller 2. det inte går att hålla försäljningsstället öppet på grund av kostnaden för att hantera kontanter. Undantag vid enskilda försäljningar från skyldigheten att ta emot kontant betalning
3 §
En livsmedelsbutik inom detaljhandeln eller ett apotek får neka att ta emot kontant betalning vid en enskild försäljning om det finns något godtagbart skäl för det.
Denna text ersätter inte den officiella publikationen i Svensk författningssamling (SFS). Vi ansvarar inte för eventuella felaktigheter som uppstått vid överföringen till detta format.
Denna text publiceras på de villkor för vidareutnyttjande som Riksdagen själv fastställer, inte under en Legalize-licens eller en public domain-licens.
Riksdagen
Fri användning med källhänvisning (Riksdagens öppna data)
Källa: Sveriges riksdag (Riksdagens öppna data). Detta projekt drivs inte av och är inte godkänt av Sveriges riksdag.